RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige

Sammanfattning
För att uppnå ett hållbart samhälle, där inte mer resurser än vad som kan återföras tas ut, krävs det
mer återvinning, återanvändning och mer materialeffektivitet. Genom att samla in hushållens matavfall
separat kan näringsämnen återvinnas, energi och biogas utvinnas och därmed bidra till att nå ett
mer hållbart samhälle. Biologisk behandling av matavfall förväntas öka och idag behandlas omkring 10
procent av hushållsavfallet biologiskt. I kärlen där matavfall slängs kan det bildas mögel, svampar och
bakterier, som vid tömning av kärlen och containrar kan ge upphov till ett organiskt damm.
Rapportens syfte har bland annat varit att utreda och sammanställa eventuella hälsoeffekter för bioaerosoler,
identifiera vad eventuella skillnader i förekomsten av mögel mellan kommuner kan bero på,
samt att belysa vilka åtgärder som kan vidtas för att minska exponeringen för bioaerosoler. Rapporten
består av två delar, en litteratur- och en fältstudie del. Vidare omfattar denna studie endast den mikrobiella
arbetsmiljön.
Avfallsinsamlare exponeras för en blandning av bioaerosoler vid insamling av avfall, vilket beror på
olika parametrar, som väderförhållanden, insamlingssystem och typ av förvaring. Bioaerosoler utgörs
bland annat av bakterier, endotoxin, svampar och organiskt damm. Den främsta exponeringskällan
består av svamp och svampsporer som utgör cirka 85 procent av den totala mikrofloran. Avfallsinsamlare
exponeras för årstidsberoende koncentrationer av bioaerosoler och exponeringen är lägre jämfört
med andra arbetsmiljöer med bioaerosolexponering. Vid jämförelse av blandat hushållsavfall och
matavfall visar rapporten, att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan dessa typer
av avfall och bioaerosolexponering.
Hälsorisker med bioaerosolexponering avgörs främst av långtidsexponering för låga koncentrationer
och exponering för höga koncentrationer under en kort period. Hälsopåverkan av bioaerosoler utgörs
av infektions- och andningssjukdomar. Överlag har inga allvarliga hälsorisker rapporterats för avfallsinsamlare.
De vanligaste symptomen som rapporterats är andningssymptom och luftvägsinflammation,
men även mag-tarmsymptom kan vara vanliga.
För närvarande är det inget land som har satt något lagligt bindande gränsvärde vad gäller mikroorganismer
i arbetsmiljön. Dock finns det föreslagna gränsvärden, men dessa är inte uppsatta för avfallsinsamlare.
De kan ändå fungera som riktvärden. När det gäller exponering för endotoxin och organiskt
damm exponeras avfallsinsamlare generellt under de föreslagna gränsvärdena. För bakterier och
främst svampar kan gränsvärden ibland överskridas.
Olika insamlingssystem för matavfall kan påverka uppkomst och exponering för bioaerosoler. Insamlingsfrekvens,
arbetssätt, teknologi i samband med fordon och insamlingsutrustning är exempel på
påverkande faktorer inom insamlingssystemet. Tekniska åtgärder för att minska exponering för bioaerosoler
utgörs till exempel av hög inlastningshöjd, plastgardiner och ventilationssystem på fordon.
Användning av insatssäck i kärl är andra exempel på åtgärder. Övriga åtgärder kan vara att undvika
manuell överflyttning av påsar mellan säckar eller kärl.
2