RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige

Högst exponering sker när avfallet bearbetas och lägst exponering sker vid transport mellan olika
hämtställen. När det gäller matavfall jämfört med blandat hushållsavfall, visar litteraturen att det inte
finns någon större skillnad mellan dessa och bioaerosolexponeringen.
Hälsorisker med bioaerosolexponering avgörs främst av långtidsexponering för låga koncentrationer
och exponering för höga koncentrationer under en kort period. Det är inte helt klarlagt vilka bioaerosoler
som orsakar symptom, men endotoxin, svampar och aktinomyceter utpekas som möjliga framkallare.
Hälsopåverkan av bioaerosoler utgörs av infektions- och andningssjukdomar.
För avfallsinsamlare har överlag inga allvarliga hälsorisker rapporterats, dock när exponering för bioaerosoler
är hög samt när individens kondition och mottaglighet är i ogynnsam kombination, ökar
risken att drabbas av en rad olika hälsoeffekter. Omfattningen av symtomen beror på exponeringsnivån.
De vanligaste symptomen som rapporterats för avfallsinsamlare är: andningssymptom, luftvägsinflammation
och mag- tarmsymptom.
Avfallsinsamlare kan exponeras för förhöjda värden när det gäller bioaerosoler. Jämfört med andra
arbetsmiljöer, som till exempel djuruppfödning, sågverk och bomullsspinnerier där bioaerosoler förekommer,
är dock exponeringen för avfallsinsamlare lägre. Detta beror på att avfallsinsamling äger rum
utomhus och en utspädningseffekt sker, samtidigt förekommer omrörning av avfall endast vid tömning
av kärl.
Tillväxten av mikroorganismer i avfall beror på fysiska parametrar som temperatur, näringssubstrat
och fukt. När en gynnsam blandning av dessa parametrar förekommer tillväxer mikroorganismerna
som bäst. För att minska uppkomsten av mikroorganismer behöver någon av tillväxtparametrarna
begränsas. Detta är dock svårt i samband med insamling av matavfall, då avfallet utgör ett rikt organiskt
substrat. Samtidigt kan mikroorganismer uppta fukt både från avfallet eller från luften. Temperatur
i samband med förvaring av avfall är svårt att justera, då detta till viss del sker i hemmet. Sommartid
blir många soprum varma vilket gynnar tillväxten.
Tiden kan också vara en bestämmande tillväxtfaktor för mikroorganismer. Genom tätare hämtningar
under sommarhalvåret kan tillväxten av mikroorganismer och exponeringen för bioaerosoler minska.
Om det är svårt att begränsa uppkomsten av mikroorganismer, kan exponering för bioaerosoler vara
lättare att påverka. Insamlingsutrustning, fordon och arbetssätt kan samtliga påverka uppkomsten av
bioaerosoler. Genom olika skyddsåtgärder kan dock exponering för bioaerosoler minskas.
Avfall som förvaras i en ventilerad insamlingsutrustning till exempel papperspåse och kärl utan lock,
har en hög viktförlust vilket innebär en hög potential att damma i form av bioaerosoler. För att minska
avfallets potential att damma kan en oventilerad förvaringsutrustning, vara fördelaktig ur exponeringssynpunkt.
Ett oventilerat system kan dock ge upphov till mer lukt, samt vara blötare och därmed
tyngre att hantera.
Avfallsinsamlare exponeras till störst del för bioaerosoler vid tömning av avfall. Därför kan det ur exponeringssynpunkt
vara fördelaktigt att ha kvar lock på kärl samt använda insatssäck. Detta på grund
27