RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige
RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige
åder det delade meningar om skyddsanordningens effektivitet. Vissa medger samstämmigt med resultat från litteraturstudier att plastgardinerna och fläkten är bra och hjälper mot exponering för damm. Andra uppger att skyddsanordningen inte är effektiv och att damm ändå, speciellt vid blåst, kommer ut från plastgardinerna. På ett par fordon har plastgardinerna plockats bort. Det noterades då att ventilationssystemet i stället blåste ut mer damm mot avfallsinsamlaren. Detta tyder på att skyddsanordningen bör användas tillsammans, det vill säga plastgardiner samtidigt med fläkten, för att uppnå en effekt med minskad bioaerosolexponering. Automatiskt liftsystem och fjärrkontroll Den största exponeringen för bioaerosoler sker under insamling, när avfallet lastas in och komprimeras i fordon (Nielsen et al., 1995). Den effektiva tid som spenderas vid detta moment påverkar därför exponeringen för bioaerosoler hos avfallsinsamlarna. Studier som jämfört bioaerosolexponeringen vid användning av ett automatiskt- eller ett halvautomatiskt liftsystem på komprimatofordon under lastningsprocessen, visar en reducerad exponering för bioaerosoler vid användning av det automatiska liftsystemet. Enligt en utvärdering av effektiviteten hos det automatiska liftsystemet, uppmättes en svampkoncentration som var minst 10 gånger lägre vid användning av det automatiska jämfört med det halv automatiska liftsystemet (Neumann et al., 2002). Figur 5. Automatiskt liftsystem. Figur 6. Fjärrkontroll vid tömning. Kommentar: Hjälpmedel i form av automatiskt liftsystem och fjärrkontroll (figur 5 och 6) observerades på ett fåtal fordon i besökta kommuner. Avfallsinsamlare, vars fordon är utrustade med automatiskt liftsystem eller fjärrkontroll är positiva till dessa åtgärder och uppger att de inte känner av exponering för organiskt damm till lika stor grad eftersom de kan hålla ett längre avstånd från inkastet på fordonet då avfallet töms. Både automatsikt liftsystem och fjärrkontroll som används för tömning av kärl ger möjlighet att hålla ett större avstånd från emissionskällan och därmed mindre spenderad tid nära inlastningsområdet jämfört med konventionella fordon utan dessa skyddsåtgärder. 22
Sammanfattning, fordon: • Hög inlastningshöjd, kan minska exponeringen för svamp med 10 – 25 ggr. • Plastgardiner och fläkt kan minska exponeringen för total damm med 2 – 14 ggr. • Automatsikt liftsystem, minskar exponeringen för svamp med minst 10 ggr. jämfört med halv automatiskt liftsystem. • Fjärrkontroll vid tömning av avfall ökar avståndet från emissionskällan och minskar därmed exponeringen. ! Viktigt att använda fläkt och plastgardiner tillsammans, annars uppnås inte önskad effekt. 3.2.3 Arbetssätt Arbetsrutiner och hur arbetet är fördelat vid avfallsinsamling kan påverka exponeringen för bioaerosoler hos avfallsinsamlare. Studier har visat att personal som har bestämda arbetsuppgifter, vid insamling av avfall exponeras till olika grader. De specifika arbetsuppgifterna som utvärderats för bioaerosolexponering vid insamling utgörs av att: • Dra fram kärl för tömning, samt dra tillbaks tomma kärl till soprum. • Tömma avfallet i sopbilen. • Vara chaufför, det vill säga köra sopbilen (Nielsen et al., 1995). Arbetsmoment där personal exponeras till störst del för bioaerosoler är vid tömning av säckar eller kärl i komprimatorbilen. Personal med denna arbetsuppgift är också i närmast kontakt med avfallet och i studier där mätningar gjorts, stod de bredvid bilen när avfallet komprimerades. Exponeringsvärden följs sedan av personal som har som arbetsuppgift att dra fram avfallskärl för tömning och sedan dra tillbaka de tomma kärlen. Personal med denna arbetsuppgift exponerades hälften så mycket för bioaerosoler som de som arbetade med att tömma avfallet. Lägst exponering fanns bland den personal som till störst del arbetade som chaufför och inte var i kontakt med avfallet så ofta (Nielsen et al., 1995; Wouters et al., 2006). Samtidigt minskar exponeringen för mikroorganismer med 10-100 gånger med ett ökat avstånd på 2–3 meter från emissionskällan (Nielsen et al., 1995). Kommentar: I besökta kommuner förekommer inga fasta arbetsuppgifter utan arbetsmomenten fördelas jämt mellan de som arbetar i par. På så sätt kan det förväntas att exponeringen mellan de som arbetar i par inte skiljer sig åt. Arbetsrotation förekommer i en kommun där insamlingspersonalen var tredje vecka hämtar matavfall bland villor med en sidlastare. Vid hämtning med en sidlastare behöver personalen inte gå ut ur bilen, vilket gör att insamlingspersonalen under den veckan exponeras till en mindre grad. Ett roterande schema kan vara bra då den totala långtidsexponeringen minskar för avfallsinsamlarna, däremot hjälper det inte mot toppexponeringar som kan uppnås då insamling sker med konventionell baklastare. Vid observation av arbetssätt hos avfallsinsamlare, noterades det att avfallsinsamlarna ofta står i närheten av inkastet vid tömning av kärl på grund av halvautomatiskt liftsystem. Det observerades även att många inte vänder bort ansiktet från exponeringskällan i samband med tömning av kärl. För att kontrollera att avfallet tömts ur ordentligt från kärlet till sopbilen, tittar personal i stället ner i kärl. Manuell hantering i form av överflyttning av påsar från ett kärl till ett annat förekom även. Vid 23
- Page 1: Den mikrobiella arbetsmiljön vid i
- Page 4 and 5: Sammanfattning För att uppnå ett
- Page 6 and 7: Innehåll 1 Inledning .............
- Page 8 and 9: • Att utreda gränsvärden vad g
- Page 10 and 11: Organiskt avfall: Avfall som inneh
- Page 12 and 13: direkt kan översättas till avfall
- Page 14 and 15: föroreningar. Även om exponeringe
- Page 16 and 17: Orsakat av: • endotoxin • svamp
- Page 18 and 19: Bakterier min-max (cfu/m 3 ) Svamp
- Page 20 and 21: 3.2 Påverkande faktorer - insamlin
- Page 22 and 23: i luften än bakterier (Griffiths e
- Page 26 and 27: tömning av kärl påpekade tjänst
- Page 28 and 29: • Fjärrkontroll vid tömning av
- Page 30 and 31: av att lock förhindrar fortsatt sp
- Page 32 and 33: Davila, A E. (1998) Arbetsmiljön v
- Page 34 and 35: Raven, P., Evert, M., Eichhorn, S.
- Page 37 and 38: Bilaga 1 Fastställda och föreslag
- Page 39 and 40: Bilaga 3 Endotoxinexponering för a
- Page 41 and 42: Bilaga 5 Organiskt dammexponering f
- Page 43 and 44: Bilaga 7 Undersökningar av symptom
- Page 45 and 46: Bilaga 8 Bioaerosolexponering i oli
- Page 47 and 48: RappoRteR fRån avfall sveRige 2008
Sammanfattning, fordon:<br />
• Hög inlastningshöjd, kan minska exponeringen för svamp med 10 – 25 ggr.<br />
• Plastgardiner och fläkt kan minska exponeringen för total damm med 2 – <strong>14</strong> ggr.<br />
• Automatsikt liftsystem, minskar exponeringen för svamp med minst 10 ggr. jämfört med halv<br />
automatiskt liftsystem.<br />
• Fjärrkontroll vid tömning av avfall ökar avståndet från emissionskällan och minskar därmed<br />
exponeringen.<br />
! Viktigt att använda fläkt och plastgardiner tillsammans, annars uppnås inte önskad effekt.<br />
3.2.3 Arbetssätt<br />
Arbetsrutiner och hur arbetet är fördelat vid avfallsinsamling kan påverka exponeringen för bioaerosoler<br />
hos avfallsinsamlare. Studier har visat att personal som har bestämda arbetsuppgifter, vid insamling<br />
av avfall exponeras till olika grader. De specifika arbetsuppgifterna som utvärderats för bioaerosolexponering<br />
vid insamling utgörs av att:<br />
• Dra fram kärl för tömning, samt dra tillbaks tomma kärl till soprum.<br />
• Tömma avfallet i sopbilen.<br />
• Vara chaufför, det vill säga köra sopbilen (Nielsen et al., 1995).<br />
Arbetsmoment där personal exponeras till störst del för bioaerosoler är vid tömning av säckar eller<br />
kärl i komprimatorbilen. Personal med denna arbetsuppgift är också i närmast kontakt med avfallet<br />
och i studier där mätningar gjorts, stod de bredvid bilen när avfallet komprimerades. Exponeringsvärden<br />
följs sedan av personal som har som arbetsuppgift att dra fram avfallskärl för tömning och sedan<br />
dra tillbaka de tomma kärlen. Personal med denna arbetsuppgift exponerades hälften så mycket för<br />
bioaerosoler som de som arbetade med att tömma avfallet. Lägst exponering fanns bland den personal<br />
som till störst del arbetade som chaufför och inte var i kontakt med avfallet så ofta (Nielsen et al., 1995;<br />
Wouters et al., 2006). Samtidigt minskar exponeringen för mikroorganismer med 10-100 gånger med<br />
ett ökat avstånd på 2–3 meter från emissionskällan (Nielsen et al., 1995).<br />
Kommentar:<br />
I besökta kommuner förekommer inga fasta arbetsuppgifter utan arbetsmomenten fördelas jämt mellan<br />
de som arbetar i par. På så sätt kan det förväntas att exponeringen mellan de som arbetar i par inte<br />
skiljer sig åt. Arbetsrotation förekommer i en kommun där insamlingspersonalen var tredje vecka<br />
hämtar matavfall bland villor med en sidlastare. Vid hämtning med en sidlastare behöver personalen<br />
inte gå ut ur bilen, vilket gör att insamlingspersonalen under den veckan exponeras till en mindre grad.<br />
Ett roterande schema kan vara bra då den totala långtidsexponeringen minskar för avfallsinsamlarna,<br />
däremot hjälper det inte mot toppexponeringar som kan uppnås då insamling sker med konventionell<br />
baklastare. Vid observation av arbetssätt hos avfallsinsamlare, noterades det att avfallsinsamlarna ofta<br />
står i närheten av inkastet vid tömning av kärl på grund av halvautomatiskt liftsystem. Det observerades<br />
även att många inte vänder bort ansiktet från exponeringskällan i samband med tömning av kärl.<br />
För att kontrollera att avfallet tömts ur ordentligt från kärlet till sopbilen, tittar personal i stället ner i<br />
kärl. Manuell hantering i form av överflyttning av påsar från ett kärl till ett annat förekom även. Vid<br />
23
Change language