RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

i luften än bakterier (Griffiths et al., 1994 cf. Heldal et.al, 2001), borde exponeringen minska med ett oventilerat system. Kärl med eller utan lock Vissa kommuner har i dagsläget plockat bort locken på kärl som står inomhus för att öka ventileringen och avdunstningen av vätska från avfallet. Exponeringen för bioaerosoler förväntas vara större från kärl med borttaget lock, dels på grund av att avfallet förvaras i ett mer ventilerat system och dels för det inte finns något lock som fälls tillbaka då kärlet ställs ned på marken. Utan lock som fälls tillbaka vid tömning, kan dammiga bioaerosoler fortsätta att sprida sig och exponeringstiden för avfallsinsamlare ökar (Health and Safety Executive, 2007). Många tjänstemän inom branschen har positiva erfarenheter av att inte ha lock på kärlen eftersom avfallet blir torrare när vätska avdunstar och bildning av kondensvatten minskar. Detta underlättar dels hanteringen för avfallsinsamlarna då avfallet är lättare att hantera. Samtidigt blir även transporterna lättare vilket är ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt. Insatssäck i kärl Erfarenhet från kommuner antyder att avfall som förvaras i kärl med insatssäck ger upphov till mindre bioaerosolexponering vid tömning i fordon jämfört med avfall som uppsamlas direkt i kärl utan insatssäck. Förklaring till detta kan vara att påsar som töms direkt i ett kärl ger upphov till mer turbulens och damm vid tömning, när påsarna skakas ut från kärlet, medan hela säcken omsluter avfallet och dess innehåll när det töms i komprimatorbilen (figur 3). På detta sätt skulle insatssäck i kärlen kunna minska exponering vid tömning av avfall. Sammanfattning, insamlingsutrustning: • Papperspåse, kan utgöra en tillväxtyta för svamp. • Avfall förvarat i ventilerad insamlingsutrustning ger ett lättare avfall, men dammar mer. • Avfall förvarat i mer oventilerad insamlingsutrustning ger ett blötare avfall, lakvatten kan bildas, där bakterier främjas. • Kärl utan lock kan öka exponering för bioaerosoler vid tömning av avfall men genererar oftast mindre lukt. • Insatssäck i kärl kan minska exponeringen för bioaerosoler vid tömning av avfall. 20 Figur 3. Insatssäck som viks i hop och omsluter avfallspåsarna, förväntas damma mindre vid tömning.
3.2.2 Fordon När det gäller fordon och olika utformningar av dessa, har studier visat att bioaerosolexponeringen kan variera beroende på vilken typ av fordon som används (Breum et al., 1995; Neumann et al., 2002). Vanligt förekommande skyddsanordningar på fordon för att minska exponering vid hämtning av avfall är, hög inlastningshöjd, plastgardiner och fläkt samt automatsikt liftsystem och fjärrkontroll vid tömning av avfall. Inlastningshöjd Användning av fordon med en låg inlastningshöjd, 1 m ovan mark, ökar bioaerosolexponering 4–5 gånger jämfört med en högre inlastningshöjd, 1,8 m över marken (Heldal et al., 1997). Andra undersökningar har visat att en inlastningshöjd på 3 m ovan mark (figur 4) minskar exponeringen för mögelsvampar med 10–25 gånger jämfört med låg inlastningshöjd (Nielsen et al., 1997). Kommentar: Erfarenhet från fältobservationer i besökta kommuner visar att flest baklastande fordon har en låg inlastningshöjd, mellan 1-1,4 meter ovan mark för hämtning av matavfall. Fordon med en inlastningshöjd på 3 meter ovan mark observerades även i en kommun. Intervjusvar visar att avfallsinsamlaren med det höglastande fordonet upplever en låg dammighet från avfall som töms 3 meter ovan mark jämfört med avfall som töms på en låg inlastningshöjd. Plastgardiner och fläkt Experiment med komprimatorbil som utrustats med plastgardiner över inkastet samt ett ventilationssystem, där luften filtreras och blåses ut via utsläpp på fordonets tak, har jämförts med en konventionell komprimatorbil utan denna skyddsanordning. Studien visar generellt att komprimatorbilen med skyddsanordning har lägre bioaerosolexponeringsnivåer än det konventionella fordonet. Exponeringen för total damm var mellan 2-14 gånger lägre för fordon med plastgardiner och fläkt. Den största reduktionen av bioaerosoler uppmättes vid långsam tömning (60 sek) på fordon med skyddsutrustning jämfört vid snabbare tömning (20 sek) av avfall (Breum et al., 1995). Kommentar: Erfarenhet från fältobservation visar att hälften av fordonen i de besökta kommunerna hade skyddsanordning i form av plastgardiner och ventilationssystem. Bland intervjusvar från avfallsinsamlare 21 Figur 4. Fordon med hög inlastningshöjd.
Page 1: Den mikrobiella arbetsmiljön vid i
Page 4 and 5: Sammanfattning För att uppnå ett
Page 6 and 7: Innehåll 1 Inledning .............
Page 8 and 9: • Att utreda gränsvärden vad g
Page 10 and 11: Organiskt avfall: Avfall som inneh
Page 12 and 13: direkt kan översättas till avfall
Page 14 and 15: föroreningar. Även om exponeringe
Page 16 and 17: Orsakat av: • endotoxin • svamp
Page 18 and 19: Bakterier min-max (cfu/m 3 ) Svamp
Page 20 and 21: 3.2 Påverkande faktorer - insamlin
Page 24 and 25: åder det delade meningar om skydds
Page 26 and 27: tömning av kärl påpekade tjänst
Page 28 and 29: • Fjärrkontroll vid tömning av
Page 30 and 31: av att lock förhindrar fortsatt sp
Page 32 and 33: Davila, A E. (1998) Arbetsmiljön v
Page 34 and 35: Raven, P., Evert, M., Eichhorn, S.
Page 37 and 38: Bilaga 1 Fastställda och föreslag
Page 39 and 40: Bilaga 3 Endotoxinexponering för a
Page 41 and 42: Bilaga 5 Organiskt dammexponering f
Page 43 and 44: Bilaga 7 Undersökningar av symptom
Page 45 and 46: Bilaga 8 Bioaerosolexponering i oli
Page 47 and 48: RappoRteR fRån avfall sveRige 2008

RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?