RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige
RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige
3.2 Påverkande faktorer – insamlingssystem Insamlingssystemen för matavfall skiljer sig åt mellan besökta kommuner när det gäller uppbyggnaden av renhållningens organisation, som till exempel insamlingsfrekvens, arbetssätt, teknologi i samband med fordon, insamlingsutrustning med mera. Även om olika kommuner har lika insamlingsutrustning vad gäller påsar och kärl, kan andra organisatoriska skillnader förekomma bland tidigare nämnda faktorer. Detta kan i sin tur påverka förekomst och exponering för bioaerosoler. Litteratur har visat att olika parametrar som tillsammans finns inom ett renhållningsföretag kan påverka uppkomsten av bioaerosoler (Poulsen et al., 1995; Breum et al., 1997). 3.2.1 Insamlingsutrustning I samband med insamling kan bland annat förvarings- och insamlingsmaterial påverka matavfallets mikroflora, vatteninnehåll samt konsistens, vilket i sin tur kan påverka uppkomsten av bioaerosoler vid hantering av avfallet (Nielsen, 1998). Typ av påsar Påsar som används för uppsamling av matavfall hos abonnenter kan utgöras av pappers- eller bioplastpåse. Erfarenhet visar att mögelförekomsten är större vid användning av papperspåse jämfört med bioplastpåse. Mögel har observerats växa igenom papperspåsarna men inte bioplastpåsarna (figurer 1 och 2). Det som avgör om svampen kan växa på eller i ett material, oberoende av näringsstatusen hos materialet är tillgängligheten av fritt vatten i materialet. Ett poröst eller hygroskopiskt material som papper eller trä, kan ta upp eller avdunsta vatten från en fuktig atmosfär, vilket möjliggör en grogrund för svampen (Flannigan et al., 2001). Papperspåsen som består av cellulosafibrer, är dessutom ett lättnedbrutet organiskt material som många mikroorganismer naturligt bryter ned. De material som är mest resistenta och som därmed utgör en mindre bra tillväxtyta för svamp är syntetiskt gummi eller plast. Dessa material är dessutom svåra för svampens hyfer att genomtränga (Flannigan et al., 2001). Eftersom bioplastpåsen till viss del består av syntetiskt framställd plast, fungerar denna påse mindre bra som tillväxtyta för mögel. Ur exponeringssynpunkt för mögel kan det vara fördelaktigt med bioplastpåsen. Däremot kan den ha nackdelar i form av att den är mindre ventilerad än papperspåsen, vilket kan leda till luktproblem av avfallet om anaerob nedbrytning sker. Bioplastpåsen har även till viss del fossilt innehåll. Samtidigt kan bioplastpåsen även vara ett problem vid vidare behandling av avfallet, den kan till exempel i nuläget inte rötas. 18
Figurer 1 och 2. Papperspåse och bioplastpåse som exempel på tillväxtyta för mögel. Ventilerad eller oventilerad insamlingsutrustning För uppsamling av avfall förekom mögel till större del i mer ventilerade insamlingssystem som till exempel papperspåsar eller papperssäck jämfört med mindre ventilerade insamlingssystem som bioplastpåse och plastkärl med lock (tabell 3). Avfall som förvarats i ett ventilerat system, där viktförlusten hos avfallet är högt, dammar betydligt mer än avfall som förvarats i ett oventilerat system med låg tillgång på luft. Det uppkomna dammet utgörs till störst del av svampsporer (Breum et al, 1996). Tabell 3. Mer eller mindre ventilerad insamlingsutrustning och förekomst av mögel. Mindre ventilerad - Mindre förekomst av mögel Mer ventilerad - Mer förekomst av mögel Bioplastpåse Papperspåse Kärl Papperssäck i stålstativ Täta kärl Ventilerade kärl När det gäller mer oventilerade insamlingssystem som till exempel insamling av matavfall i bioplastpåsar och helt täta kärl, uppgav flera avfallsinsamlare att avfallet var mer blött och att mögelsvamp inte observerades då. Litteratur visar även att avfall som förvarats i oventilerade system, är blötare eftersom det har en låg vätskeförlust vilket leder till en låg potential att damma i form av bioaerosoler. Lakvatten som kan bildas i oventilerade system, har dock ett högt innehåll av bakterier och avfallsinsamlare kan vid stänk av lakvattnet exponeras för ett högt innehåll av bakterier.(Breum et al., 1996; Heldal et al., 2001). I ett oventilerat system kan mer lukt uppkomma då avfallet bryts ned anaerobt. Sett strikt från en exponeringssynpunkt, där bland annat, senare processer av avfallsbehandling inte tas med i beräkning, skulle ett oventilerat system trots ett högt innehåll av bakterier i lakvatten kunna vara fördelaktigt. Fördelen är att det borde vara lättare att undvika stänk från lakvatten från det oventilerade systemet än bioaerosoler i luften från det ventilerade systemet då avfallet bearbetas. Visserligen kan bakterierna i lakvattnet också bli luftburna och höja innehållet av bakterier i bioaerosolerna. Men eftersom studier har visat att avfall som förvarats i ett oventilerat system dammar mindre i form av mikroorganismer (Breum et al., 1996) och att sporer från svampar och aktinomyceter lättare sprids 19
- Page 1: Den mikrobiella arbetsmiljön vid i
- Page 4 and 5: Sammanfattning För att uppnå ett
- Page 6 and 7: Innehåll 1 Inledning .............
- Page 8 and 9: • Att utreda gränsvärden vad g
- Page 10 and 11: Organiskt avfall: Avfall som inneh
- Page 12 and 13: direkt kan översättas till avfall
- Page 14 and 15: föroreningar. Även om exponeringe
- Page 16 and 17: Orsakat av: • endotoxin • svamp
- Page 18 and 19: Bakterier min-max (cfu/m 3 ) Svamp
- Page 22 and 23: i luften än bakterier (Griffiths e
- Page 24 and 25: åder det delade meningar om skydds
- Page 26 and 27: tömning av kärl påpekade tjänst
- Page 28 and 29: • Fjärrkontroll vid tömning av
- Page 30 and 31: av att lock förhindrar fortsatt sp
- Page 32 and 33: Davila, A E. (1998) Arbetsmiljön v
- Page 34 and 35: Raven, P., Evert, M., Eichhorn, S.
- Page 37 and 38: Bilaga 1 Fastställda och föreslag
- Page 39 and 40: Bilaga 3 Endotoxinexponering för a
- Page 41 and 42: Bilaga 5 Organiskt dammexponering f
- Page 43 and 44: Bilaga 7 Undersökningar av symptom
- Page 45 and 46: Bilaga 8 Bioaerosolexponering i oli
- Page 47 and 48: RappoRteR fRån avfall sveRige 2008
3.2 Påverkande faktorer – insamlingssystem<br />
Insamlingssystemen för matavfall skiljer sig åt mellan besökta kommuner när det gäller uppbyggnaden<br />
av renhållningens organisation, som till exempel insamlingsfrekvens, arbetssätt, teknologi i samband<br />
med fordon, insamlingsutrustning med mera. Även om olika kommuner har lika insamlingsutrustning<br />
vad gäller påsar och kärl, kan andra organisatoriska skillnader förekomma bland tidigare<br />
nämnda faktorer. Detta kan i sin tur påverka förekomst och exponering för bioaerosoler. Litteratur har<br />
visat att olika parametrar som tillsammans finns inom ett renhållningsföretag kan påverka uppkomsten<br />
av bioaerosoler (Poulsen et al., 1995; Breum et al., 1997).<br />
3.2.1 Insamlingsutrustning<br />
I samband med insamling kan bland annat förvarings- och insamlingsmaterial påverka matavfallets<br />
mikroflora, vatteninnehåll samt konsistens, vilket i sin tur kan påverka uppkomsten av bioaerosoler<br />
vid hantering av avfallet (Nielsen, 1998).<br />
Typ av påsar<br />
Påsar som används för uppsamling av matavfall hos abonnenter kan utgöras av pappers- eller bioplastpåse.<br />
Erfarenhet visar att mögelförekomsten är större vid användning av papperspåse jämfört<br />
med bioplastpåse. Mögel har observerats växa igenom papperspåsarna men inte bioplastpåsarna (figurer<br />
1 och 2). Det som avgör om svampen kan växa på eller i ett material, oberoende av näringsstatusen<br />
hos materialet är tillgängligheten av fritt vatten i materialet. Ett poröst eller hygroskopiskt material<br />
som papper eller trä, kan ta upp eller avdunsta vatten från en fuktig atmosfär, vilket möjliggör en grogrund<br />
för svampen (Flannigan et al., 2001). Papperspåsen som består av cellulosafibrer, är dessutom<br />
ett lättnedbrutet organiskt material som många mikroorganismer naturligt bryter ned. De material<br />
som är mest resistenta och som därmed utgör en mindre bra tillväxtyta för svamp är syntetiskt gummi<br />
eller plast. Dessa material är dessutom svåra för svampens hyfer att genomtränga (Flannigan et al.,<br />
2001). Eftersom bioplastpåsen till viss del består av syntetiskt framställd plast, fungerar denna påse<br />
mindre bra som tillväxtyta för mögel. Ur exponeringssynpunkt för mögel kan det vara fördelaktigt med<br />
bioplastpåsen. Däremot kan den ha nackdelar i form av att den är mindre ventilerad än papperspåsen,<br />
vilket kan leda till luktproblem av avfallet om anaerob nedbrytning sker. Bioplastpåsen har även till<br />
viss del fossilt innehåll. Samtidigt kan bioplastpåsen även vara ett problem vid vidare behandling av<br />
avfallet, den kan till exempel i nuläget inte rötas.<br />
18
Change language