RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige
RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige
Bakterier min-max (cfu/m 3 ) Svamp min-max (cfu/m 3 ) 16 Endotoxin min-max (EU/m 3 ) Organiskt damm min-max (mg/m 3 ) Lantbruk 10 3 -10 5 * 10 2 -10 8 ** 2-18 700 ** 3-9,1 * Reningsverk 102-106 * 10-103 38-321 700 ** - Spannmålsindustrier 102-103 103-109 ** 30-22 470 ** 0,3-56 ** Svinfarmar 103-106 * - 80-149 230 ** 0,5-23,5 ** Sågverk 10-103 104-108 ** 0-40 000 ** 0,29-10,15 * * över föreslagna gränsvärden. ** mycket över föreslagna gränsvärden. Sammanfattning: Överlag visar litteraturen att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan matavfall och blandat hushållsavfall. Möjligtvist kan matavfall innehålla mera svamp än blandat hushållsavfall. En förklaring till varför de båda typerna av avfall inte skiljer sig åt nämnvärt gällande bioaerosolexponering, kan vara att de har liknande sammansättning. Blandat hushållsavfall innehåller även grönsaker, äggskal och andra saker som också ingår i matavfall. Mycket tyder på att det inte farligare att samla in matavfall än blandat hushållsavfall. Arbetsmiljöer med hög bioaerosolexponering finns för det mesta vid arbeten som sker inomhus. Höga halter av organiskt damm förekommer vid sådana arbetsmiljöer där det finns en stor mängd partiklar, som kan virvla upp i luften och där det sker en stor omrörning. Spannmålsindustrier kan nämnas som exempel, där mjöldamm kan orsaka mycket höga dammhalter. Andra arbetsmiljöer med höga organiska dammhalter är bomullsspinnerier och svinfarmar. Jämfört med dessa arbetsmiljöer är avfallsinsamlare oftast exponerade för mycket lägre halter. Exponeringen för bioaerosoler är överlag lägre för avfallsinsamlare vilket främst kan bero på att deras arbete sker utomhus, samt att det endast förekommer en liten omrörning av avfall och då främst vid tömning av containrar och kärl. Avfall är även oftast lite fuktigt och instängt i påsar eller kärl vilket gör att exponeringen för det organiska dammet ytterligare minskas. 3 Exponering vid insamling – fältstudie Denna del bygger dels på fältstudier och dels på litteraturstudier. Fältstudierna har inneburit djupintervjuer med avfallsinsamlare och tjänstemän inom branschen samt egna observationer av avfallsinsamlarnas arbetsmiljö. Detta har skett genom att besöka åtta svenska kommuner och under två dagar i respektive kommun åka med avfallsinsamlarna på deras vanliga rundtur. Totalt intervjuades 28 personer, av de arbetade 17 som avfallsinsamlare medan 11 arbetade som tjänstemän. Antal hämtställen som besöktes vid rundturerna varierade från 14 – 35 stycken. Det som observerades under en normal rundtur var allt från arbetssätt hos insamlingspersonal och vilken typ av insamlingsfordon som användes till utformning av soprum och avfallets utseende.
Då föregående kapitel behandlade exponering generellt för olika bioaerosoler, fokuserar fältstudie delen främst på exponering för mögelsvamp vid avfallsinsamling. Detta eftersom avfallsinsamlare enligt litteraturen exponeras till störst del för denna grupp. Vidare är det också mögelsvamp som avfallsinsamlare observerat vid hantering av matavfall. Fältstudier där bioaerosolexponering uppmätts vid insamling av avfall kan visa på stora skillnader i exponeringsnivåer. Detta kan bero på att många olika faktorer påverkar uppkomst och exponering för bioaerosoler vid insamling av avfall. Påverkande faktorer kan utgöras av: • Fysiska faktorer som väder, vind och temperatur. • Insamlingssystemets utformning, som till exempel typ av fordon, typ av kärl, arbetssätt etcetera (Poulsen et al., 1995; Breum et al., 1997). 3.1 Påverkande faktorer – fysiska De avgörande parametrarna för svamptillväxt är tillgången till en viss temperatur, ett näringssubstrat och en viss fuktighet (Flannigan et al., 2001). Näringssubstrat Olika svampar har olika optimala förhållanden för varje tillväxtparameter och när en gynnsam blandning av dessa uppkommer tillväxer svampen som bäst. Bakterier och svampar är beroende av att använda organiska molekyler för sitt näringsbehov. Vissa bakterier och svampar kan endast få sin näring från dött organiskt material, medan andra kan vara parasiter och få sin näring från levande organismer till exempel mögelsvampen Aspergillus (Raven et al, 2003). Temperatur När det gäller den omgivande temperaturen delas mikroorganismer in i olika klasser beroende på vilket temperaturspann de kan tillväxa i. Svampsporer förekommer normalt i utomhusluften året runt, men uppkomsten av sporer varierar för olika typer av klimat. Varmt och regnigt klimat främjar tillväxt av vegetation, vilket i sin tur kan utgöra näringssubstrat för svampar och därmed främja dess tillväxt. För ett tempererat utomhusklimat visar mätningar att mest sporer förekommer från tidig sommar till sen höst, (juni- oktober), med en topp av sporer i augusti (Flannigan et al., 2001). Säsongssambandet har även visats vid undersökning av svampexponering hos avfallsinsamlare som hämtar matavfall. Resultaten visar att koncentrationen av svampexponering är låg under vintern och högre under den varma säsongen (Thorn, 2001). Vatten Vattenaktiviteten är en av de avgörande faktorerna för tillväxthastigheten och sporbildningen hos mögel. Varje mikroorganism har ett minimum och ett optimum av vattenaktivitet för tillväxt. Mögel kan uppta vatten antingen från omgivningens luftfuktighet eller från sitt substrat. Ofta är vattenaktiviteten för svamp mycket lägre än för majoriteten av bakterier (Flannigan et al., 2001). 17
- Page 1: Den mikrobiella arbetsmiljön vid i
- Page 4 and 5: Sammanfattning För att uppnå ett
- Page 6 and 7: Innehåll 1 Inledning .............
- Page 8 and 9: • Att utreda gränsvärden vad g
- Page 10 and 11: Organiskt avfall: Avfall som inneh
- Page 12 and 13: direkt kan översättas till avfall
- Page 14 and 15: föroreningar. Även om exponeringe
- Page 16 and 17: Orsakat av: • endotoxin • svamp
- Page 20 and 21: 3.2 Påverkande faktorer - insamlin
- Page 22 and 23: i luften än bakterier (Griffiths e
- Page 24 and 25: åder det delade meningar om skydds
- Page 26 and 27: tömning av kärl påpekade tjänst
- Page 28 and 29: • Fjärrkontroll vid tömning av
- Page 30 and 31: av att lock förhindrar fortsatt sp
- Page 32 and 33: Davila, A E. (1998) Arbetsmiljön v
- Page 34 and 35: Raven, P., Evert, M., Eichhorn, S.
- Page 37 and 38: Bilaga 1 Fastställda och föreslag
- Page 39 and 40: Bilaga 3 Endotoxinexponering för a
- Page 41 and 42: Bilaga 5 Organiskt dammexponering f
- Page 43 and 44: Bilaga 7 Undersökningar av symptom
- Page 45 and 46: Bilaga 8 Bioaerosolexponering i oli
- Page 47 and 48: RappoRteR fRån avfall sveRige 2008
Då föregående kapitel behandlade exponering generellt för olika bioaerosoler, fokuserar fältstudie<br />
delen främst på exponering för mögelsvamp vid avfallsinsamling. Detta eftersom avfallsinsamlare<br />
enligt litteraturen exponeras till störst del för denna grupp. Vidare är det också mögelsvamp som avfallsinsamlare<br />
observerat vid hantering av matavfall.<br />
Fältstudier där bioaerosolexponering uppmätts vid insamling av avfall kan visa på stora skillnader i<br />
exponeringsnivåer. Detta kan bero på att många olika faktorer påverkar uppkomst och exponering för<br />
bioaerosoler vid insamling av avfall. Påverkande faktorer kan utgöras av:<br />
• Fysiska faktorer som väder, vind och temperatur.<br />
• Insamlingssystemets utformning, som till exempel typ av fordon, typ av kärl, arbetssätt etcetera<br />
(Poulsen et al., 1995; Breum et al., 1997).<br />
3.1 Påverkande faktorer – fysiska<br />
De avgörande parametrarna för svamptillväxt är tillgången till en viss temperatur, ett näringssubstrat<br />
och en viss fuktighet (Flannigan et al., 2001).<br />
Näringssubstrat<br />
Olika svampar har olika optimala förhållanden för varje tillväxtparameter och när en gynnsam blandning<br />
av dessa uppkommer tillväxer svampen som bäst. Bakterier och svampar är beroende av att använda<br />
organiska molekyler för sitt näringsbehov. Vissa bakterier och svampar kan endast få sin näring<br />
från dött organiskt material, medan andra kan vara parasiter och få sin näring från levande organismer<br />
till exempel mögelsvampen Aspergillus (Raven et al, 2003).<br />
Temperatur<br />
När det gäller den omgivande temperaturen delas mikroorganismer in i olika klasser beroende på vilket<br />
temperaturspann de kan tillväxa i. Svampsporer förekommer normalt i utomhusluften året runt,<br />
men uppkomsten av sporer varierar för olika typer av klimat. Varmt och regnigt klimat främjar tillväxt<br />
av vegetation, vilket i sin tur kan utgöra näringssubstrat för svampar och därmed främja dess tillväxt.<br />
För ett tempererat utomhusklimat visar mätningar att mest sporer förekommer från tidig sommar till<br />
sen höst, (juni- oktober), med en topp av sporer i augusti (Flannigan et al., 2001). Säsongssambandet<br />
har även visats vid undersökning av svampexponering hos avfallsinsamlare som hämtar matavfall.<br />
Resultaten visar att koncentrationen av svampexponering är låg under vintern och högre under den<br />
varma säsongen (Thorn, 2001).<br />
Vatten<br />
Vattenaktiviteten är en av de avgörande faktorerna för tillväxthastigheten och sporbildningen hos mögel.<br />
Varje mikroorganism har ett minimum och ett optimum av vattenaktivitet för tillväxt. Mögel kan<br />
uppta vatten antingen från omgivningens luftfuktighet eller från sitt substrat. Ofta är vattenaktiviteten<br />
för svamp mycket lägre än för majoriteten av bakterier (Flannigan et al., 2001).<br />
17
Change language