RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige

Bakterier
min-max
(cfu/m 3 )
Svamp
min-max
(cfu/m 3 )
16
Endotoxin
min-max
(EU/m 3 )
Organiskt damm
min-max
(mg/m 3 )
Lantbruk 10 3 -10 5 * 10 2 -10 8 ** 2-18 700 ** 3-9,1 *
Reningsverk 102-106 * 10-103 38-321 700 ** -
Spannmålsindustrier 102-103 103-109 ** 30-22 470 ** 0,3-56 **
Svinfarmar 103-106 * - 80-149 230 ** 0,5-23,5 **
Sågverk 10-103 104-108 ** 0-40 000 ** 0,29-10,15 *
* över föreslagna gränsvärden.
** mycket över föreslagna gränsvärden.
Sammanfattning:
Överlag visar litteraturen att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan matavfall och
blandat hushållsavfall. Möjligtvist kan matavfall innehålla mera svamp än blandat hushållsavfall. En
förklaring till varför de båda typerna av avfall inte skiljer sig åt nämnvärt gällande bioaerosolexponering,
kan vara att de har liknande sammansättning. Blandat hushållsavfall innehåller även grönsaker,
äggskal och andra saker som också ingår i matavfall. Mycket tyder på att det inte farligare att samla in
matavfall än blandat hushållsavfall. Arbetsmiljöer med hög bioaerosolexponering finns för det mesta
vid arbeten som sker inomhus. Höga halter av organiskt damm förekommer vid sådana arbetsmiljöer
där det finns en stor mängd partiklar, som kan virvla upp i luften och där det sker en stor omrörning.
Spannmålsindustrier kan nämnas som exempel, där mjöldamm kan orsaka mycket höga dammhalter.
Andra arbetsmiljöer med höga organiska dammhalter är bomullsspinnerier och svinfarmar. Jämfört
med dessa arbetsmiljöer är avfallsinsamlare oftast exponerade för mycket lägre halter. Exponeringen
för bioaerosoler är överlag lägre för avfallsinsamlare vilket främst kan bero på att deras arbete sker
utomhus, samt att det endast förekommer en liten omrörning av avfall och då främst vid tömning av
containrar och kärl. Avfall är även oftast lite fuktigt och instängt i påsar eller kärl vilket gör att exponeringen
för det organiska dammet ytterligare minskas.
3 Exponering vid insamling – fältstudie
Denna del bygger dels på fältstudier och dels på litteraturstudier. Fältstudierna har inneburit djupintervjuer
med avfallsinsamlare och tjänstemän inom branschen samt egna observationer av avfallsinsamlarnas
arbetsmiljö. Detta har skett genom att besöka åtta svenska kommuner och under två dagar i
respektive kommun åka med avfallsinsamlarna på deras vanliga rundtur. Totalt intervjuades 28 personer,
av de arbetade 17 som avfallsinsamlare medan 11 arbetade som tjänstemän. Antal hämtställen
som besöktes vid rundturerna varierade från 14 – 35 stycken. Det som observerades under en normal
rundtur var allt från arbetssätt hos insamlingspersonal och vilken typ av insamlingsfordon som användes
till utformning av soprum och avfallets utseende.