RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige

direkt kan översättas till avfallsinsamlare kan det ändå finnas risker, trots att bakteriehalterna ligger
under gränsvärdena.
2.2 Endotoxin
Endotoxin är en del av cellväggen hos gramnegativa bakterier, som utgörs av lipopolysackarider och är
en beståndsdel av det yttre membranet hos gramnegativa bakterier. Lipopolysackarid är ansvarig för
den toxiska effekten och som frigörs framförallt när bakteriecellen spricker. Endotoxin kan förekomma
i en rad olika miljöer som till exempel, avloppsvatten, svinstallar, bomullsdamm och avfall (Arbetsmiljöverket,
2007).
Föreslagna och lagliga gränsvärden för endotoxin (normal arbetsdag, 8 timmar):
• 50 EU/m 3 - 200 EU/m 32 (bilaga 1)
Exponering avfallsinsamlare (medelkoncentrationer 3):
• 2,5 EU/m 3 – 82,1 EU/m 3 (bilaga 3)
Kommentar:
Exponering för endotoxin är överlag låg, även om den lägsta och den högsta medelkoncentrationen
skiljer sig mycket åt (bilaga 3). Det kan finnas både toppar och dalar när det gäller endotoxinexponeringen,
som bland annat är säsongsberoende. För endotoxin har det föreslagits ett hälsobaserat gränsvärde
till 50 EU/m3 för 8 timmars arbetsexponering (Heederik, Douwes, 1997). Exponeringar över
detta gränsvärde kan innebära hälsorisker. Avfallsinsamlare exponeras överlag långt under detta
gränsvärde, men vid ogynnsamma tillfällen kan koncentrationen vara något över detta gränsvärde.
2.3 Svampar
Enligt beräkningar skulle det totala antalet svamparter vara runt 1,5 miljoner. Detta gör svampar till
en av de största organismgrupperna (Nationalencyklopedin, 2000). Beroende på hur svamparna bildar
sporer indelas de i huvudgrupperna sporsäckssvampar, basidiesvamapar, deuteromyceter och
algsvampar. De flesta mögelsvampar tillhör gruppen deuteromyceter (Davila, Nilsson, 1997). Med
mögelsvampar avses mikroskopiskt små svampar, som i naturen oftast lever av att bryta ned vegetabiliskt
material. Vanliga mögelsvampar är borstmögel (Aspergillus-arter) och penselmögel (Penicilliumarter).
Mögel medför risk för allergier och lungsjukdomar vid inandning av mögelsporer. Svamparna
är uppbyggda av celltrådar, hyfer, vilkas styva väggar innehåller kitin. Svampar livnär sig av organiska
ämnen och intar denna näring i löst form med hjälp av nedbrytande enzymer som utsöndras till omgivningen.
Svampar använder sig av sporspridning för sin fortplantning (Nationalencyklopedin, 2000).
Detta innebär att svampsporer förekommer överallt i vår miljö och mängden sporer i uteluft varierar
med årstiden.
Föreslagna gränsvärden för svampar (normal arbetsdag, 8 timmar):
2
Holländskt lagligt gränsvärde, 200 EU/m3 för 8 timmars exponering.
3
Med medelkoncentrationer menas medelexponering under en normal arbetsdag.
10