RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige

Den mikrobiella arbetsmiljön 

vid insamling av matavfall 

RAPPORT 2008:14 

ISSN 1103-4092

Förord 

En återkommande frågeställning i kommuner som har eller som planerar att införa insamling av matavfall 

är om renhållningspersonalen på något sätt skulle vara mer exponerade för organiskt damm 

eller inte. 

Avfall Sverige har genom två examensarbetare på Göteborgs Universitet, Sara Wester och Dan Gorga, 

undersökt ovanstående frågeställning, dels genom litteraturstudie och dels genom fältstudier. Över 

100 rapporter och publikationer står som grund för litteraturstudien och hundratals avfallsutrymmen 

har studerats. 

Studierna visar att det inte finns någon signifikant skillnad i exponering vad gäller blandat hushållsavfall 

och utsorterat matavfall. Men det finns en del hjälpmedel på marknaden som kan tillämpas för att 

ännu mer förbättra arbetsmiljön för renhållningspersonalen. 

Malmö september 2008 

Håkan Rylander Weine Wiqvist 

Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté VD Avfall Sverige 

1

Sammanfattning 

För att uppnå ett hållbart samhälle, där inte mer resurser än vad som kan återföras tas ut, krävs det 

mer återvinning, återanvändning och mer materialeffektivitet. Genom att samla in hushållens matavfall 

separat kan näringsämnen återvinnas, energi och biogas utvinnas och därmed bidra till att nå ett 

mer hållbart samhälle. Biologisk behandling av matavfall förväntas öka och idag behandlas omkring 10 

procent av hushållsavfallet biologiskt. I kärlen där matavfall slängs kan det bildas mögel, svampar och 

bakterier, som vid tömning av kärlen och containrar kan ge upphov till ett organiskt damm. 

Rapportens syfte har bland annat varit att utreda och sammanställa eventuella hälsoeffekter för bioaerosoler, 

identifiera vad eventuella skillnader i förekomsten av mögel mellan kommuner kan bero på, 

samt att belysa vilka åtgärder som kan vidtas för att minska exponeringen för bioaerosoler. Rapporten 

består av två delar, en litteratur- och en fältstudie del. Vidare omfattar denna studie endast den mikrobiella 

arbetsmiljön. 

Avfallsinsamlare exponeras för en blandning av bioaerosoler vid insamling av avfall, vilket beror på 

olika parametrar, som väderförhållanden, insamlingssystem och typ av förvaring. Bioaerosoler utgörs 

bland annat av bakterier, endotoxin, svampar och organiskt damm. Den främsta exponeringskällan 

består av svamp och svampsporer som utgör cirka 85 procent av den totala mikrofloran. Avfallsinsamlare 

exponeras för årstidsberoende koncentrationer av bioaerosoler och exponeringen är lägre jämfört 

med andra arbetsmiljöer med bioaerosolexponering. Vid jämförelse av blandat hushållsavfall och 

matavfall visar rapporten, att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan dessa typer 

av avfall och bioaerosolexponering. 

Hälsorisker med bioaerosolexponering avgörs främst av långtidsexponering för låga koncentrationer 

och exponering för höga koncentrationer under en kort period. Hälsopåverkan av bioaerosoler utgörs 

av infektions- och andningssjukdomar. Överlag har inga allvarliga hälsorisker rapporterats för avfallsinsamlare. 

De vanligaste symptomen som rapporterats är andningssymptom och luftvägsinflammation, 

men även mag-tarmsymptom kan vara vanliga. 

För närvarande är det inget land som har satt något lagligt bindande gränsvärde vad gäller mikroorganismer 

i arbetsmiljön. Dock finns det föreslagna gränsvärden, men dessa är inte uppsatta för avfallsinsamlare. 

De kan ändå fungera som riktvärden. När det gäller exponering för endotoxin och organiskt 

damm exponeras avfallsinsamlare generellt under de föreslagna gränsvärdena. För bakterier och 

främst svampar kan gränsvärden ibland överskridas. 

Olika insamlingssystem för matavfall kan påverka uppkomst och exponering för bioaerosoler. Insamlingsfrekvens, 

arbetssätt, teknologi i samband med fordon och insamlingsutrustning är exempel på 

påverkande faktorer inom insamlingssystemet. Tekniska åtgärder för att minska exponering för bioaerosoler 

utgörs till exempel av hög inlastningshöjd, plastgardiner och ventilationssystem på fordon. 

Användning av insatssäck i kärl är andra exempel på åtgärder. Övriga åtgärder kan vara att undvika 

manuell överflyttning av påsar mellan säckar eller kärl. 

2

En förebyggande åtgärd kan även vara att aktualisera arbetsmiljöfrågor, för avfallsinsamlare och tjänstemän 

inom branschen. Information eller utbildning om exponering för bioaerosoler i arbetet kan 

utgöra ett delmoment inom arbetsmiljöfrågorna. 

3

Innehåll 

1 Inledning ..................................................................................................................................................5 

1.1 Bakgrund..........................................................................................................................................5 

1.2 Syfte med rapporten........................................................................................................................5 

1.3 Metod och förutsättningar ..............................................................................................................6 

1.4 Omfattning och avgränsningar .......................................................................................................6 

1.5 Ordförklaringar och förkortningar .................................................................................................7 

2 Exponering vid insamling – litteratursammanställning.......................................................................9 

2.1 Bakterier...........................................................................................................................................9 

2.2 Endotoxin.......................................................................................................................................10 

2.3 Svampar .........................................................................................................................................10 

2.4 Organiskt damm ............................................................................................................................ 11 

2.5 Hälsoeffekter vid exponering för bioaerosoler ............................................................................12 

2.5.1 Standardisering .....................................................................................................................14 

2.5.2 Gränsvärden........................................................................................................................... 15 

2.6 Blandat hushållsavfall jämfört med matavfall, samt andra arbetsmiljöer................................. 15 

3 Exponering vid insamling – fältstudie ................................................................................................. 16 

3.1 Påverkande faktorer – fysiska ...................................................................................................... 17 

3.2 Påverkande faktorer – insamlingssystem ....................................................................................18 

3.2.1 Insamlingsutrustning ............................................................................................................18 

3.2.2 Fordon ....................................................................................................................................21 

3.2.3 Arbetssätt ...............................................................................................................................23 

3.2.4 Soprum...................................................................................................................................24 

4 Förebyggande åtgärder för att minska bioaerosolexponeringen........................................................25 

4.1 Personliga skyddsåtgärder ............................................................................................................25 

4.2 Tekniska skyddsåtgärder ..............................................................................................................25 

5 Diskussion..............................................................................................................................................26 

6 Slutsatser............................................................................................................................................... 28 

7 Referenser ..............................................................................................................................................29 

Bilagor 

1. Fastställda och föreslagna gränsvärden för bioaerosoler 

2. Bakterierexponering för avfallsinsamlare. 

3. Endotoxinexponering för avfallsinsamlare.. 

4. Svampexponering för avfallsinsamlare. 

5. Organiskt dammexponering för avfallsinsamlare. 

6. Exponering för totala mängden mikroorganismer för avfallsinsamlare. 

7. Beskrivning, sjukdomarna/symptom 

8. Undersökningar av symptom eller effekter associerade med avfallsinsamling. 

9. Bioaerosolexponering i olika arbetsmiljöer. 

4

1 Inledning 

För att uppnå ett hållbart samhälle har återanvändning av material och utnyttjande av resurser blivit 

en viktig del av dagens miljöarbete (Rylander, 2001). Åtgärder sedan 1990–talet, med bland annat 

ökad källsortering och förändrade behandlingar av avfall har gjort att deponering i Sverige har minskat, 

medan materialåtervinning, biologisk behandling och förbränning med energiutvinning har ökat 

(Naturvårdsverket, 2007). Trots att dagens avfallshantering är mer resurseffektiv fortsätter dock avfallsmängderna 

att öka och mängderna hushållsavfall har till exempel ökat med 24 procent mellan 

1994 och 2005 (Naturvårdsverket, 2007). Genom biologisk behandling av matavfall, rötning eller 

kompostering, kan näring och energi utvinnas från avfallet. I dag behandlas omkring 10 procent av 

blandat hushållsavfallet biologiskt, men detta förväntas att öka. Ett nationellt mål är att 35 procent av 

matavfallet ska behandlas biologiskt år 2010. I nuläget samlas matavfall in för central behandling i 

133 kommuner, men fler kommuner planerar att införa insamling av utsorterat matavfall (Avfall Sverige, 

2008). 

I kärlen där matavfall sorteras kan det bildas mögel, svampar och bakterier, som vid tömning av kärlen 

och containrar kan ge upphov till ett organiskt damm. Därför är det viktigt att utreda eventuella hälsoeffekter 

kring det organiska dammet, eftersom det kan påverka insamlingen av matavfall i Sverige. 

Projektet initierades av Avfall Sverige och utfördes av Dan Gorga och Sara Wester som två separata 20 

p examensarbeten vid Göteborgs universitet. Denna rapport är en sammanfattning av dessa två examensarbeten. 

I referensgruppen har Avfall Sveriges expertgrupp inom insamling av matavfall ingått 

samt Anna Thelberg från Gästrike Återvinnare. 

1.1 Bakgrund 

Motiven till att Avfall Sverige tagit initiativ till en rapport beträffande bioaerosolexponering för avfallsinsamlare 

är: 

• Att det uppkommit indikationer i vissa kommuner om att organiskt damm förekommer i samband 

med insamling av matavfall. 

• Att avfallsinsamlare har uttryckt funderingar över eventuella hälsoeffekter för organiskt damm 

som observerats. 

• Att förebygga ohälsa och utreda riskerna i arbetet för att uppnå en hälsosam miljö. 

• Att ge kommuner som har insamling av matavfall eller planerar att införa ett sådant system 

hjälp att minimera förekomsten av organiskt damm vid hämtning. 

1.2 Syfte med rapporten 

Rapporten har som syfte: 

• Att utreda och sammanställa eventuella hälsoeffekter för bioaerosoler. 

5

• Att utreda gränsvärden vad gäller den mikrobiologiska arbetsmiljön som kan användas för avfallsinsamlare. 

• Att utreda exponeringen för bioaerosoler hos andra arbetsmiljöer. 

• Att identifiera vad eventuella skillnader i förekomsten av mögel mellan kommuner kan bero 

på. 

• Att undersöka hur exponeringen för bioaerosoler kan minskas vid insamling. 

• Att belysa vilka åtgärder som kan vidtas för att minska exponeringen för bioaerosoler. 

1.3 Metod och förutsättningar 

Rapporten består av två delar, en litteratur- och en fältstudiedel. I den första delen redovisas den generella 

exponeringen för bioaerosoler, hälsoeffekter, bioaerosolexponering i andra arbetsmiljöer med 

mera. Som underlag för litteraturdelen har främst publicerade vetenskapliga artiklar använts. 

Fältstudiedelen fokuserar på att belysa faktorer som påverkar bioaerosolexponering vid insamling av 

matavfall samt redogör för praktiska åtgärder för att minska exponeringen. Metodik som använts för 

denna delstudie utgörs främst av djupintervjuer med avfallsinsamlare och tjänstemän samt egna observationer 

från åtta olika kommuner. Litteraturstudier i form av publicerade vetenskapliga artiklar 

har även använts. 

1.4 Omfattning och avgränsningar 

Denna rapport är inriktad endast på den mikrobiologiska arbetsmiljön och innefattar bioaerosoler och 

mikroorganismer, samt exponering för dessa genom inandning. Vad gäller fält delen är denna inriktad 

på insamling av matavfall från flerfamiljshus, vilket representeras av matavfall från lägenheter i städer. 

Insamling av matavfall från villahushåll ingår inte i studien, eftersom insamlingssystem och hämtningsutformning 

ofta är annorlunda och innebär mindre exponering. Rapportens omfattning och avgränsningar 

utgörs av följande: 

Omfattar: 

• Endast den mikrobiologiska arbetsmiljön. 

• Endast insamling av matavfall från flerfamiljshus. 

• Endast insamling av matavfall i papperspåsar och bioplastpåsar. 

• Endast kärlhämtning med baklastare. 

• Endast förbättringar av den mikrobiella arbetsmiljön ur exponeringssynpunkt. 

Avgränsningar: 

• Lättflyktiga ämnen eller avgaser från trafiken omfattas ej. 

• Arbetsskador eller arbetsrelaterade belastningar och andra fysiska åkommor behandlas inte. 

• Senare processer vid avfallsbehandling undersöks inte. 

• Omfattar inte kvalitetsaspekter på det utsorterade matavfallet. 

• Inga andra arbetsmiljöaspekter tas hänsyn till. 

• Omfattar inte påverkan på behandlingen, miljöpåverkan, etcetera. 

6

1.5 Ordförklaringar och förkortningar 

Agens: Påverkande faktorer som till exempel mikroorganismer, eller skadliga substanser som dessa 

producerar/avger. 

Aktinomyceter: Grampositiva bakterier med ett trådformigt, grenat växtsätt som påminner om 

svamparnas hyfer. 

Allergen: Allergiframkallande ämne. 

Aspergillus: Det vetenskapliga namnet på borstmögel. 

Atopi: Ärftlig benägenhet att utveckla hösnuva, allergisk astma samt ett torrt kliande eksem. 

Automatiskt liftsystem: Automatisk tömning av avfallskärl i fordon. När kärlet fästs på liftsystemet 

hissas det automatisk upp och töms med hjälp av sensorer. 

Bioaerosoler: Luftburna partiklar med biologiskt ursprung. 

Bioavfall: Lätt nedbrytbar avfall som innehåller matavfall och trädgårdsavfall. 

Bronkiol: Luftrörsträdets finaste förgrening med en rördiameter understigande 1 mm. 

Cfu/m3: Koloniformade enheter per kubikmeter luft, används som enhet för bestämning av levande 

mikroorganismer med hjälp av odling. 

Emission: Utsändande, utsläppande, utgivning av partiklar eller strålning. 

EU/m3: Endotoxin enheter per kubikmeter luft. 

Exponering: Utsättande för ett ämne eller miljöfaktor, t ex genom inandning, förtäring eller hudkontakt. 

Glukan: En komponent i cellväggen på mögelsporer och som kan användas som indikator för mögelförekomst. 

Gramnegativa bakterier: Bakterier med en cellvägg uppbyggd av ett tunt lager peptidoglykan omgivet 

av ett yttermembran. 

Grampositiva bakterier: Bakterier med en cellvägg uppbyggd av ett tjockt lager peptidoglykan. 

Halvautomatiskt liftsystem: Tömning av avfallskärl i fordon sker genom att personal håller in knapp 

vid sidan av inkastet på sopbilen för att hissa och tömma avfallskärlet. 

Immunglobulin A,G.E: Antikroppar, protein som produceras av kroppens immunförsvar och som 

har till uppgift att verka mot för kroppen främmande ämnen. 

ODTS: Organic Dust Toxic Syndrome. En akut icke-allergisk sjukdom som kännetecknas av ökande 

kroppstemperaturer, rysningar, torrhosta med flera. 

7

Organiskt avfall: Avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall. 

Prevalens: Epidemiologisk term, prevalensen av ett givet tillstånd, vid en viss tidpunkt, är det antal i 

en population som har tillståndet. 

8

2 Exponering vid insamling – litteratursamman- 

ställning 

Avfallsinsamlare exponeras för en rad olika ämnen, partiklar och mikroorganismer vid insamling av 

avfall. Dessa kan utgöras av både levande och döda bakterier och svampar samt svampsporer, endotoxin, 

glukan, lättflyktiga organiska ämnen etc. Undersökningar visar att människor som generellt 

arbetar med avfall mestadels exponeras för svamp, vilket utgör cirka 85% av den totala mikrofloran 

(Dutkiewicz, 1997). Avfallsinsamlare är exponerade till 78-99% av den totala mikrofloran för svampar 

och sporer, där en majoritet av svamparna tillhör släktet Penicillium spp och Aspergillus spp (Ducel et 

al., 1976, cf. Nielsen et al., 1995; Dutkiewicz, 1997). Det förekommer även att bakterier och sporer från 

aktinomyceter kan vara dominerande (Nielsen et al., 1997b). En beskrivning av de vanligaste agenser 

som avfallsinsamlare kan exponeras för görs nedan. 

2.1 Bakterier 

Bakterier är mikroskopiskt små encelliga organismer, som förekommer i nästan alla naturliga miljöer, 

ofta i mycket stort antal. Som grupp har bakterier stor anpassningsförmåga och förmår konsumera 

nästan alla naturligt förekommande organiska och många oorganiska föreningar. Den inre uppbyggnaden 

hos bakterier varierar starkt beroende på art och rådande miljöförhållanden. De flesta bakterier 

omges av en cellvägg och cellväggen ger bakterierna deras form. Bakterier har stor betydelse och har 

avgörande funktioner i alla ekosystem, inklusive däggdjurs och andra organismers tarmsystem och 

andra miljöer. Ett stort antal bakteriearter koloniserar hud och slemhinnor i t.ex. munhålan och tarmen. 

De är väl anpassade till den miljö de lever i och ger normalt inte upphov till sjukdom, men om 

värden har nedsatt infektionsförsvar kan även dessa bakterier orsaka sjukdom. Bakteriers förmåga att 

framkalla sjukdom bestäms av värdens försvar, bakteriens förmåga att övervinna detta försvar samt 

det sätt på vilket bakterien sprids (Nationalencyklopedin, 2000). 

Föreslagna gränsvärden för bakterier (normal arbetsdag, 8 timmar): 

• Mellan 10 4-10 5 cfu/m 3 (bilaga 1) 

Exponering avfallsinsamlare (medelkoncentrationer 1): 

• Mellan 4 x 10 3 - 5 x 10 4 cfu/m 3 (bilaga 2) 

Kommentar: 

Avfallsinsamlare exponeras för en medelkoncentration av bakterier mellan 103 - 104 cfu/m3, dock kan 

det finnas både toppar och dalar när det gäller exponeringen (bilaga 2). Bakterieexponeringen är säsongsberoende 

med mer exponering under sommarhalvåret, då tillväxtfaktorerna är mer gynnsamma. 

För närvarande finns det inga fastställda gränsvärden för bakterier, men för de föreslagna gränsvärdena 

exponeras avfallsinsamlare generellt under eller i likhet med dessa. Eftersom dessa gränsvärde inte 

1 Med medel medelkoncentrationer menas medelexponering under en normal arbetsdag. 

9

direkt kan översättas till avfallsinsamlare kan det ändå finnas risker, trots att bakteriehalterna ligger 

under gränsvärdena. 

2.2 Endotoxin 

Endotoxin är en del av cellväggen hos gramnegativa bakterier, som utgörs av lipopolysackarider och är 

en beståndsdel av det yttre membranet hos gramnegativa bakterier. Lipopolysackarid är ansvarig för 

den toxiska effekten och som frigörs framförallt när bakteriecellen spricker. Endotoxin kan förekomma 

i en rad olika miljöer som till exempel, avloppsvatten, svinstallar, bomullsdamm och avfall (Arbetsmiljöverket, 

2007). 

Föreslagna och lagliga gränsvärden för endotoxin (normal arbetsdag, 8 timmar): 

• 50 EU/m 3 - 200 EU/m 32 (bilaga 1) 


• 2,5 EU/m 3 – 82,1 EU/m 3 (bilaga 3) 

Kommentar: 

Exponering för endotoxin är överlag låg, även om den lägsta och den högsta medelkoncentrationen 

skiljer sig mycket åt (bilaga 3). Det kan finnas både toppar och dalar när det gäller endotoxinexponeringen, 

som bland annat är säsongsberoende. För endotoxin har det föreslagits ett hälsobaserat gränsvärde 

till 50 EU/m3 för 8 timmars arbetsexponering (Heederik, Douwes, 1997). Exponeringar över 

detta gränsvärde kan innebära hälsorisker. Avfallsinsamlare exponeras överlag långt under detta 

gränsvärde, men vid ogynnsamma tillfällen kan koncentrationen vara något över detta gränsvärde. 

2.3 Svampar 

Enligt beräkningar skulle det totala antalet svamparter vara runt 1,5 miljoner. Detta gör svampar till 

en av de största organismgrupperna (Nationalencyklopedin, 2000). Beroende på hur svamparna bildar 

sporer indelas de i huvudgrupperna sporsäckssvampar, basidiesvamapar, deuteromyceter och 

algsvampar. De flesta mögelsvampar tillhör gruppen deuteromyceter (Davila, Nilsson, 1997). Med 

mögelsvampar avses mikroskopiskt små svampar, som i naturen oftast lever av att bryta ned vegetabiliskt 

material. Vanliga mögelsvampar är borstmögel (Aspergillus-arter) och penselmögel (Penicilliumarter). 

Mögel medför risk för allergier och lungsjukdomar vid inandning av mögelsporer. Svamparna 

är uppbyggda av celltrådar, hyfer, vilkas styva väggar innehåller kitin. Svampar livnär sig av organiska 

ämnen och intar denna näring i löst form med hjälp av nedbrytande enzymer som utsöndras till omgivningen. 

Svampar använder sig av sporspridning för sin fortplantning (Nationalencyklopedin, 2000). 

Detta innebär att svampsporer förekommer överallt i vår miljö och mängden sporer i uteluft varierar 

med årstiden. 

Föreslagna gränsvärden för svampar (normal arbetsdag, 8 timmar): 

2 

Holländskt lagligt gränsvärde, 200 EU/m3 för 8 timmars exponering. 

3 

Med medelkoncentrationer menas medelexponering under en normal arbetsdag. 

10

• 10 4 - 10 6 cfu/m 3 (bilaga 1) 


• 10 3 - 10 6 cfu/m 3 (bilaga 4) 

Kommentar: 

Vid hantering av avfall är svampar och svampsporer den största exponeringskällan (Ducel et al., 1976, 

cf. Nielsen et al., 1995; Dutkiewicz, 1997). Svampexponeringen är säsongsvarierad, där svampkoncentrationen 

är högre under sommarhalvåret än under vinterhalvåret. Avfallsinsamlare kan exponeras för 

svampkoncentrationer högre än bakgrundsvärdena (bilaga 4). Jämfört med de lägsta föreslagna 

gränsvärdena för svampar är exponering normalt under de föreslagna gränsvärdena, men kan vid 

ogynnsamma tillfällen vara upp till 10 gånger högre än de föreslagna gränsvärdena. Därför bör åtgärderna 

för att minska exponering i första hand inriktas mot svampar och svampsporer. 

2.4 Organiskt damm 

Organisk damm är vanligtvis definierade som aerosoler eller partiklar av mikrobiellt, växt eller animaliskt 

ursprung och används ofta synonymt med bioaerosoler. Bioaerosoler kan bland annat vara patogena 

eller icke-patogena levande eller döda bakterier, mögelsporer, virus, pollen, växtfibrer, komponenter 

av bakterier, etc. (Douwes et al., 2003). 

Fastställda gränsvärden för organiskt damm (normal arbetsdag, 8 timmar): 

• 5 mg/m3, hygieniskt gränsvärde från svenska arbetsmiljöverket för totalhalt organiskt damm. 

OBS: Gäller endast för totalhalt organiskt damm och inte för mikrobiologiska luftföroreningar. 

• 3 mg/m3, fastställt danskt gränsvärde (bilaga 1), gäller inte för mikrobiologiska luftföroreningar. 


• 0,22 mg/m 3 - 0,59 mg/m 3 (bilaga 5) 

Kommentar: 

Vid insamling av matavfall uppstår det låga koncentrationer av organiskt damm (bilaga 5). Medelkoncentrationerna 

för organiskt damm skiljer sig inte mycket åt mellan varandra. För organiskt damm 

finns det fastställda gränsvärden från arbetsmiljöverket (5 mg/m3) (Arbetsmiljöverket, 2005). När det 

gäller exponering för organiskt damm är avfallsinsamlare sällan exponerade över detta gränsvärde. 

Endast vid ett fåtal ogynnsamma tillfällen kan avfallsinsamlare tillfälligt exponeras för halter över 

arbetsmiljöverkets gränsvärde. Dessa tillfällen kan uppstå när det varit torr väderlek under lång tid 

och om det sker en stor omrörning bland avfallet. Därför är exponering för organiskt damm inte ett 

stort problem för avfallsinsamlare. Arbetsmiljöverkets gränsvärde för organiskt damm är dock inte 

framtaget för just avfallsinsamlare eller avfallshantering i allmänhet och gäller inte mikrobiella luft- 

4 


5 


11

föroreningar. Även om exponeringen för organiskt damm är liten, kan inte detta tolkas som att hälsoriken 

är liten. En låg organisk dammhalt behöver inte innebära att det är en låg halt av exempelvis 

svampsporer eller andra mikroorganismer, som kan vara en hälsorisk vid höga koncentrationer i frånvaro 

av höga dammhalter. 

Sammanfattning: 

Avfallsinsamlare exponeras för en medelkoncentration av bakterier som oftast ligger under de föreslagna 

gränsvärdena (tabell 1), dock kan det finnas både toppar och dalar när det gäller exponeringen 

(bilaga 2). Exponering för endotoxin är överlag låg, även om den lägsta och den högsta medelkoncentrationen 

skiljer sig mycket åt (tabell 1). I likhet med bakterier kan det finnas både toppar och dalar när 

det gäller exponeringen, som bland annat är säsongsberoende. Avfallsinsamlare exponeras överlag 

långt under gränsvärdet. Vid insamlig av avfall kan svampexponeringen ibland vara högre än de förslagna 

gränsvärdena (tabell 1). När det gäller exponering för organiskt damm är avfallsinsamlare sällan 

exponerade över gränsvärdena (tabell 1). Endast vid ett fåtal ogynnsamma tillfällen kan avfallsinsamlare 

tillfälligt exponeras för halter över arbetsmiljöverkets gränsvärde. 

Tabell 1. Bioaerosolexponering för avfallsinsamlare jämfört med föreslagna eller fastställda gränsvärden. 

Typ Gränsvärde Avfallsinsamlares exponering 

(medelexponering, 8 timmar) 

Bakterier (cfu/m3) (bilaga 1) 10 4 -10 5 4 x 10 3 - 5 x 10 4 (bilaga 2) 

Svamp (cfu/m3) (bilaga 1) 104-106 103-106 (bilaga 4) 

Endotoxin (EU/m3) (bilaga 1) 50-200 2,5– 82,1 (bilaga 3) 

Organiskt damm (mg/m3) (bilaga 1) 3-5 0,22 - 0,59 (bilaga 5) 

2.5 Hälsoeffekter vid exponering för bioaerosoler 

Dagligen utsätts människor för en rad olika mikroorganismer och bioaerosoler. Normalt orsakar dessa 

inga problem för människor. Damm innehåller bakterier och svamp, vanligtvist vid en koncentration 

av 104-1012 cfu/g (Dutkiewicz, 1997). Nivåer för utomhuskoncentration av luftburna svampsporer och 

bakterier ligger oftast mellan 103 - 104/m3 (Nielsen et al., 1997a; Davila, 1998). Generellt kan alla mikroorganismer 

orsaka hälsoproblem, speciellt om individens kondition, mottaglighet, immunitet och 

exponeringssituation är i ogynnsam kombination. De mest avgörande faktorerna är långtidsexponering 

för låga koncentrationer och exponering för höga koncentrationer under en kort period (Jager et 

al., 1997). Mikroorganismernas egenskaper och exponeringsvägar är andra avgörande faktorer (Davila, 

1998). 

Upptag av bioaerosoler sker främst via luftvägarna vid inandning, därför kan hälsopåverkan urskiljas i 

form av: 

• Infektionssjukdomar 

Infektionssjukdomar kan orsakas av virus, bakterier, svampar och protozoer. Överföringen av ett infektionsämne 

kan ske genom direktkontakt eller genom en smittspridande insekt (Douwes et al., 

12

2003). Hos personer som arbetar på kompostanläggningar har det visats att de kan utsättas för en risk 

för infektioner av Aspergillus fumigatus, som är den dominerade svampen i komposteringsanläggningar. 

Exponering för Aspergillus-arter kan ge upphov till en infektion som karakteriseras av granulombildning 

i luftvägar eller lungvävnad och ibland öron. Dock är detta sällsynt och förekommer nästan 

enbart hos personer med nedsatt immunförsvar (Rylander, 2001). 

• Andningssjukdomar 

Andningssymptom kan vara allergiska eller icke allergiska och är mest studerat i de fall organiskt 

damm varit associerat med hälsoeffekter. Symptomen kan vara lindriga, förhållanden som till en början 

inte påverkar det dagliga livet, till svåra kroniska andningssjukdomar. Generellt är yrkesrelaterade 

andningssymptom resultatet från luftvägsinflammationer orsakade av specifik exponering för toxiner, 

pro-inflammatoriska ämnen eller allergener. Arbetsrelaterad astma är icke-allergisk och kallas ofta för 

astmaliknade störning och har stor dominans hos lantbrukare och lantbruksrelaterade arbetare. En 

astmatisk arbetare med existerande astma som arbetar i en miljö exponerad för organiskt damm, kan 

förvärra sina astmasymptom, vid exponeringsnivåer som normalt inte inducerar några symptom hos 

andra friska arbetare (Douwes et al., 2003). 

• Hälsoeffekter 

Exponering för bioaerosoler sker ofta i form av blandningar och en rad olika hälsoeffekter måste övervägas. 

De vanligaste sjukdomarna/symptomen som uppkommer vid exponering för organiskt damm 

eller mikroorganismer är: 

• Toxisk pneumoni 

• Luftvägsinflammation 

• Allergisk alveolit 

• Allergisk astma och rhinit 

• Akut toxisk alveolit eller ”Organic Dust Toxic Syndrome” (ODTS) 

• Byssinos och långvariga inflammatoriska förändringar i luftvägarna med tryckkänsla i bröstet 

och hosta 

• Irritation i ögon och besvär från de övre luftvägarna 

(För beskrivning av sjukdomarna/symptomen se bilaga 6) 

För avfallsinsamlare har överlag inga allvarliga hälsorisker rapporterats, dock när exponering för bioaerosoler 

är hög ökar risken att drabbas av en rad olika hälsoeffekter. Omfattningen av symtomen 

beror på exponeringsnivån. De vanligaste symptomen som rapporterats för avfallsinsamlare är: 

• andningssymtom - irritation i näsan och halsirritationer 

• luftvägsinflammation - hosta och inflammation i luftvägarna 

• mag-tarmsymptom - diarré och illamående 

• andra diffusa symptom - huvudvärk och trötthet (bilaga 7) 

(Allmers et al., 2000; Hansen et al., 1997; Ivens et al., 1997; Rylander, Thorn, 2001; Wouters et al., 

2006) 

13

Orsakat av: 

• endotoxin 

• svampar, mögel, glukan 

• aktionmyceter 

• avgaser 

Vilka bioaerosoler som orsakat dessa symptom är inte helt klarlagt, men endotoxin, svampar och aktinomyceter 

utpekas som möjliga framkallare. Undersökningar i miljöer med organiskt damm tyder på 

att endotoxin kan vara en viktig orsak till inflammation i luftvägarna. Exponering för endotoxin kan, 

förutom effekter i luftvägarna, också ge upphov till generella symptom som trötthet och huvudvärk, 

troligen på grund av att olika ämnen frisätts från lungan efter inandning av en aerosol (Thorn, 1998a). 

Symptomen är dock svåra att koppla till bioaerosolexponering, eftersom huvudvärk och trötthet är 

diffusa symptom som kan orsakas av många olika faktorer, såsom rökning och ålder. Magtarmsymptom 

som bland annat kan vara kräkningar och illamående, kan vara framkallade av lukten 

från ruttnande avfall och behöver inte tolkas som en reaktion på hög bioaerosolexponering. 

Avfallsinsamlare som arbetar med insamling i städer kan också vara exponerade för avgaser från trafiken. 

Studier där invånare i urbana områden jämförs med invånare i lantliga områden visar en signifikant 

association med fler andningsbesvär för invånare i urbana områden. Därför kan andningssymptom 

för avfallsinsamlare också delvis orsakas av exponering för avgaser (Hansen et al., 1997). 

Manuell hantering av avfall är i vissa fall oundvikligt vid insamling av avfall, och avfallsinsamlare har 

oftast inga möjligheter till att tvätta sig under arbetspasset. Arbetarnas händer blir kontaminerade av 

olika mikroorganismer, som också fastnar på arbetarnas kläder och bidrar till en ökad koncentration 

av mikroorganismer och föroreningar vid andningszonen (Poulsen et al., 1995a). Andra relevanta vägar 

kan vara exponering genom sväljning, via exempelvis smutsiga händer när man äter, snusar eller 

röker (Ivens et al., 1997), vilket också ökar risken att drabbas av bland annat diarré och andra hälsoeffekter. 


Även om avfallsinsamlare exponeras för relativt låga koncentrationer av olika bioaerosoler, så finns 

det risk att drabbas av olika hälsoeffekter. Främst gäller detta effekterna i form av olika andningssymptom 

som irritationer och hosta, luftvägsinflammation och mag-tarmsymtom som diarré och illamående. 

Andra vanliga symptom är huvudvärk och ovanlig trötthet. Oftast är dessa symptom vanligast 

under sommarhalvåret då exponering är högre. Vad som orsakat dessa symtom är inte helt kartlagt, 

men endotoxin, svampar och aktinomyceter utpekas som möjliga framkallare, dock kan även avgaser 

framkalla dessa symtom. 

2.5.1 Standardisering 

Syftet med att mäta halten mikroorganismer i arbetsmiljön kan vara att vilja ta reda på vilka halter 

personalen utsätts för eller att personalen drabbats av hälsoproblem där mikroorganismer misstänks 

vara orsaken. Hälsoeffekterna i arbetsmiljön beror oftast på inandning av luftburna mikroorganismer. 

14

Därför görs de flesta mätningar av mikroorganismer som en bestämning av halten i luft. Vid provtagning 

och analys förekommer dock följande problem: 

• Ingen standard för att mäta luftburna mikroorganismer. 

• Stora skillnader på riktlinjer för provtagningsstrategi, uppsamling och analys. 

• Bra metoder saknas för vissa mikroorganismer. 

• Många hälsoskadliga mikroorganismer är ej identifierade i dagsläget. 

Dessa problem försvårar uppskattningen och jämförelsen av olika resultat och hälsorisker. 

2.5.2 Gränsvärden 

Att använda sig av tidigare nämnda föreslagna gränsvärden och jämföra dessa med värden som avfallsinsamlare 

utsätts för är inte okomplicerat. Därför är det för närvarande inget land som har satt 

något lagligt bindande gränsvärde vad gäller mikroorganismer i arbetsmiljön. Detta gäller med undantag 

för Holland, som är ett av de länder där man kommit längst. Ett temporärt lagligt bindande gränsvärde 

för endotoxin (200 EU/m3) har fastställts där, som gäller från 1 januari 2003 (Douwes et al., 

2003).Vidare måste förhållandena vid fastställande av avfallsinsamlares exponeringshalter och gränsvärdena 

vara jämförbara för att kunna användas. Inget av de föreslagna gränsvärdena är föreslagna för 

avfallsinsamlare utan de flesta gäller vid arbetsexponering eller yrkesmiljöer som lantbruk, sågverk, 

spannmålindustrier och bomullsfabriker. Oftast beror detta på att det är i dessa yrkesmiljöer som höga 

exponeringar för bioaerosoler har uppmäts samt att det är i dessa yrkesmiljöer som undersökningarna 

är utförda. Även om det inte finns några gränsvärden som gäller för avfallsinsamlare, kan det genom 

att använda föreslagna gränsvärden som jämförelse av uppmätta resultat, ändå vara lättare sätta in 

åtgärder, eftersom det finns ett riktvärde att rätta sig efter. 

2.6 Blandat hushållsavfall jämfört med matavfall, samt andra ar- 

betsmiljöer 

Avfallshantering i en helt steril miljö utan några mikroorganismer är helt otänkbar. Avfallsinsamlare 

är exponerade för bioaerosoler oavsett vilket avfall de insamlar, dock verkar det inte finnas någon större 

skillnad mellan blandat hushållsavfall och matavfall (tabell 2). 

När det gäller andra arbetsmiljöer med bioaerosolexponering, så förekommer det hög exponering i de 

arbetsmiljöer där arbete sker inomhus. Dessa arbetsmiljöer ligger oftast över eller mycket över de föreslagna 

gränsvärdena (tabell 2, bilaga 8). 

Tabell 2. Bioaerosolexponering för blandat hushållsavfall och matavfall, samt andra arbetsmiljöer. 

Bakterier 

min-max 

(cfu/m 3 ) 

Svamp 

min-max 

(cfu/m 3 ) 

15 

Endotoxin 

min-max 

(EU/m 3 ) 

Organiskt damm 

min-max 

(mg/m 3 ) 

Hushållsavfallsinsamling 10 2 -10 5 10 2 -10 6 * 9-2 279 0,04-0,91 

Matavfallsinsamling 103-104 103-106 * 4-7 182 0,08-0,68 

Bommullspinnerier 103-105 103-105 20-7 790 * 0,3-15 * 

Kompostanläggning 103-107 ** 102-107 * 10-6 400 -

Bakterier 

min-max 

(cfu/m 3 ) 

Svamp 

min-max 

(cfu/m 3 ) 

16 

Endotoxin 

min-max 

(EU/m 3 ) 

Organiskt damm 

min-max 

(mg/m 3 ) 

Lantbruk 10 3 -10 5 * 10 2 -10 8 ** 2-18 700 ** 3-9,1 * 

Reningsverk 102-106 * 10-103 38-321 700 ** - 

Spannmålsindustrier 102-103 103-109 ** 30-22 470 ** 0,3-56 ** 

Svinfarmar 103-106 * - 80-149 230 ** 0,5-23,5 ** 

Sågverk 10-103 104-108 ** 0-40 000 ** 0,29-10,15 * 

* över föreslagna gränsvärden. 

** mycket över föreslagna gränsvärden. 


Överlag visar litteraturen att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan matavfall och 

blandat hushållsavfall. Möjligtvist kan matavfall innehålla mera svamp än blandat hushållsavfall. En 

förklaring till varför de båda typerna av avfall inte skiljer sig åt nämnvärt gällande bioaerosolexponering, 

kan vara att de har liknande sammansättning. Blandat hushållsavfall innehåller även grönsaker, 

äggskal och andra saker som också ingår i matavfall. Mycket tyder på att det inte farligare att samla in 

matavfall än blandat hushållsavfall. Arbetsmiljöer med hög bioaerosolexponering finns för det mesta 

vid arbeten som sker inomhus. Höga halter av organiskt damm förekommer vid sådana arbetsmiljöer 

där det finns en stor mängd partiklar, som kan virvla upp i luften och där det sker en stor omrörning. 

Spannmålsindustrier kan nämnas som exempel, där mjöldamm kan orsaka mycket höga dammhalter. 

Andra arbetsmiljöer med höga organiska dammhalter är bomullsspinnerier och svinfarmar. Jämfört 

med dessa arbetsmiljöer är avfallsinsamlare oftast exponerade för mycket lägre halter. Exponeringen 

för bioaerosoler är överlag lägre för avfallsinsamlare vilket främst kan bero på att deras arbete sker 

utomhus, samt att det endast förekommer en liten omrörning av avfall och då främst vid tömning av 

containrar och kärl. Avfall är även oftast lite fuktigt och instängt i påsar eller kärl vilket gör att exponeringen 

för det organiska dammet ytterligare minskas. 

3 Exponering vid insamling – fältstudie 

Denna del bygger dels på fältstudier och dels på litteraturstudier. Fältstudierna har inneburit djupintervjuer 

med avfallsinsamlare och tjänstemän inom branschen samt egna observationer av avfallsinsamlarnas 

arbetsmiljö. Detta har skett genom att besöka åtta svenska kommuner och under två dagar i 

respektive kommun åka med avfallsinsamlarna på deras vanliga rundtur. Totalt intervjuades 28 personer, 

av de arbetade 17 som avfallsinsamlare medan 11 arbetade som tjänstemän. Antal hämtställen 

som besöktes vid rundturerna varierade från 14 – 35 stycken. Det som observerades under en normal 

rundtur var allt från arbetssätt hos insamlingspersonal och vilken typ av insamlingsfordon som användes 

till utformning av soprum och avfallets utseende.

Då föregående kapitel behandlade exponering generellt för olika bioaerosoler, fokuserar fältstudie 

delen främst på exponering för mögelsvamp vid avfallsinsamling. Detta eftersom avfallsinsamlare 

enligt litteraturen exponeras till störst del för denna grupp. Vidare är det också mögelsvamp som avfallsinsamlare 

observerat vid hantering av matavfall. 

Fältstudier där bioaerosolexponering uppmätts vid insamling av avfall kan visa på stora skillnader i 

exponeringsnivåer. Detta kan bero på att många olika faktorer påverkar uppkomst och exponering för 

bioaerosoler vid insamling av avfall. Påverkande faktorer kan utgöras av: 

• Fysiska faktorer som väder, vind och temperatur. 

• Insamlingssystemets utformning, som till exempel typ av fordon, typ av kärl, arbetssätt etcetera 

(Poulsen et al., 1995; Breum et al., 1997). 

3.1 Påverkande faktorer – fysiska 

De avgörande parametrarna för svamptillväxt är tillgången till en viss temperatur, ett näringssubstrat 

och en viss fuktighet (Flannigan et al., 2001). 

Näringssubstrat 

Olika svampar har olika optimala förhållanden för varje tillväxtparameter och när en gynnsam blandning 

av dessa uppkommer tillväxer svampen som bäst. Bakterier och svampar är beroende av att använda 

organiska molekyler för sitt näringsbehov. Vissa bakterier och svampar kan endast få sin näring 

från dött organiskt material, medan andra kan vara parasiter och få sin näring från levande organismer 

till exempel mögelsvampen Aspergillus (Raven et al, 2003). 

Temperatur 

När det gäller den omgivande temperaturen delas mikroorganismer in i olika klasser beroende på vilket 

temperaturspann de kan tillväxa i. Svampsporer förekommer normalt i utomhusluften året runt, 

men uppkomsten av sporer varierar för olika typer av klimat. Varmt och regnigt klimat främjar tillväxt 

av vegetation, vilket i sin tur kan utgöra näringssubstrat för svampar och därmed främja dess tillväxt. 

För ett tempererat utomhusklimat visar mätningar att mest sporer förekommer från tidig sommar till 

sen höst, (juni- oktober), med en topp av sporer i augusti (Flannigan et al., 2001). Säsongssambandet 

har även visats vid undersökning av svampexponering hos avfallsinsamlare som hämtar matavfall. 

Resultaten visar att koncentrationen av svampexponering är låg under vintern och högre under den 

varma säsongen (Thorn, 2001). 

Vatten 

Vattenaktiviteten är en av de avgörande faktorerna för tillväxthastigheten och sporbildningen hos mögel. 

Varje mikroorganism har ett minimum och ett optimum av vattenaktivitet för tillväxt. Mögel kan 

uppta vatten antingen från omgivningens luftfuktighet eller från sitt substrat. Ofta är vattenaktiviteten 

för svamp mycket lägre än för majoriteten av bakterier (Flannigan et al., 2001). 

17

3.2 Påverkande faktorer – insamlingssystem 

Insamlingssystemen för matavfall skiljer sig åt mellan besökta kommuner när det gäller uppbyggnaden 

av renhållningens organisation, som till exempel insamlingsfrekvens, arbetssätt, teknologi i samband 

med fordon, insamlingsutrustning med mera. Även om olika kommuner har lika insamlingsutrustning 

vad gäller påsar och kärl, kan andra organisatoriska skillnader förekomma bland tidigare 

nämnda faktorer. Detta kan i sin tur påverka förekomst och exponering för bioaerosoler. Litteratur har 

visat att olika parametrar som tillsammans finns inom ett renhållningsföretag kan påverka uppkomsten 

av bioaerosoler (Poulsen et al., 1995; Breum et al., 1997). 

3.2.1 Insamlingsutrustning 

I samband med insamling kan bland annat förvarings- och insamlingsmaterial påverka matavfallets 

mikroflora, vatteninnehåll samt konsistens, vilket i sin tur kan påverka uppkomsten av bioaerosoler 

vid hantering av avfallet (Nielsen, 1998). 

Typ av påsar 

Påsar som används för uppsamling av matavfall hos abonnenter kan utgöras av pappers- eller bioplastpåse. 

Erfarenhet visar att mögelförekomsten är större vid användning av papperspåse jämfört 

med bioplastpåse. Mögel har observerats växa igenom papperspåsarna men inte bioplastpåsarna (figurer 

1 och 2). Det som avgör om svampen kan växa på eller i ett material, oberoende av näringsstatusen 

hos materialet är tillgängligheten av fritt vatten i materialet. Ett poröst eller hygroskopiskt material 

som papper eller trä, kan ta upp eller avdunsta vatten från en fuktig atmosfär, vilket möjliggör en grogrund 

för svampen (Flannigan et al., 2001). Papperspåsen som består av cellulosafibrer, är dessutom 

ett lättnedbrutet organiskt material som många mikroorganismer naturligt bryter ned. De material 

som är mest resistenta och som därmed utgör en mindre bra tillväxtyta för svamp är syntetiskt gummi 

eller plast. Dessa material är dessutom svåra för svampens hyfer att genomtränga (Flannigan et al., 

2001). Eftersom bioplastpåsen till viss del består av syntetiskt framställd plast, fungerar denna påse 

mindre bra som tillväxtyta för mögel. Ur exponeringssynpunkt för mögel kan det vara fördelaktigt med 

bioplastpåsen. Däremot kan den ha nackdelar i form av att den är mindre ventilerad än papperspåsen, 

vilket kan leda till luktproblem av avfallet om anaerob nedbrytning sker. Bioplastpåsen har även till 

viss del fossilt innehåll. Samtidigt kan bioplastpåsen även vara ett problem vid vidare behandling av 

avfallet, den kan till exempel i nuläget inte rötas. 

18

Figurer 1 och 2. Papperspåse och bioplastpåse som exempel på tillväxtyta för mögel. 

Ventilerad eller oventilerad insamlingsutrustning 

För uppsamling av avfall förekom mögel till större del i mer ventilerade insamlingssystem som till 

exempel papperspåsar eller papperssäck jämfört med mindre ventilerade insamlingssystem som bioplastpåse 

och plastkärl med lock (tabell 3). Avfall som förvarats i ett ventilerat system, där viktförlusten 

hos avfallet är högt, dammar betydligt mer än avfall som förvarats i ett oventilerat system med låg 

tillgång på luft. Det uppkomna dammet utgörs till störst del av svampsporer (Breum et al, 1996). 

Tabell 3. Mer eller mindre ventilerad insamlingsutrustning och förekomst av mögel. 

Mindre ventilerad - Mindre förekomst av mögel Mer ventilerad - 

Mer förekomst av mögel 

Bioplastpåse Papperspåse 

Kärl Papperssäck i stålstativ 

Täta kärl Ventilerade kärl 

När det gäller mer oventilerade insamlingssystem som till exempel insamling av matavfall i bioplastpåsar 

och helt täta kärl, uppgav flera avfallsinsamlare att avfallet var mer blött och att mögelsvamp 

inte observerades då. Litteratur visar även att avfall som förvarats i oventilerade system, är blötare 

eftersom det har en låg vätskeförlust vilket leder till en låg potential att damma i form av bioaerosoler. 

Lakvatten som kan bildas i oventilerade system, har dock ett högt innehåll av bakterier och avfallsinsamlare 

kan vid stänk av lakvattnet exponeras för ett högt innehåll av bakterier.(Breum et al., 1996; 

Heldal et al., 2001). I ett oventilerat system kan mer lukt uppkomma då avfallet bryts ned anaerobt. 

Sett strikt från en exponeringssynpunkt, där bland annat, senare processer av avfallsbehandling inte 

tas med i beräkning, skulle ett oventilerat system trots ett högt innehåll av bakterier i lakvatten kunna 

vara fördelaktigt. Fördelen är att det borde vara lättare att undvika stänk från lakvatten från det oventilerade 

systemet än bioaerosoler i luften från det ventilerade systemet då avfallet bearbetas. Visserligen 

kan bakterierna i lakvattnet också bli luftburna och höja innehållet av bakterier i bioaerosolerna. 

Men eftersom studier har visat att avfall som förvarats i ett oventilerat system dammar mindre i form 

av mikroorganismer (Breum et al., 1996) och att sporer från svampar och aktinomyceter lättare sprids 

19

i luften än bakterier (Griffiths et al., 1994 cf. Heldal et.al, 2001), borde exponeringen minska med ett 

oventilerat system. 

Kärl med eller utan lock 

Vissa kommuner har i dagsläget plockat bort locken på kärl som står inomhus för att öka ventileringen 

och avdunstningen av vätska från avfallet. Exponeringen för bioaerosoler förväntas vara större från 

kärl med borttaget lock, dels på grund av att avfallet förvaras i ett mer ventilerat system och dels för 

det inte finns något lock som fälls tillbaka då kärlet ställs ned på marken. Utan lock som fälls tillbaka 

vid tömning, kan dammiga bioaerosoler fortsätta att sprida sig och exponeringstiden för avfallsinsamlare 

ökar (Health and Safety Executive, 2007). Många tjänstemän inom branschen har positiva erfarenheter 

av att inte ha lock på kärlen eftersom avfallet blir torrare när vätska avdunstar och bildning 

av kondensvatten minskar. Detta underlättar dels 

hanteringen för avfallsinsamlarna då avfallet är 

lättare att hantera. Samtidigt blir även transporterna 

lättare vilket är ekonomiskt och miljömässigt 

fördelaktigt. 

Insatssäck i kärl 

Erfarenhet från kommuner antyder att avfall som 

förvaras i kärl med insatssäck ger upphov till 

mindre bioaerosolexponering vid tömning i fordon 

jämfört med avfall som uppsamlas direkt i 

kärl utan insatssäck. Förklaring till detta kan 

vara att påsar som töms direkt i ett kärl ger upphov 

till mer turbulens och damm vid tömning, 

när påsarna skakas ut från kärlet, medan hela 

säcken omsluter avfallet och dess innehåll när det 

töms i komprimatorbilen (figur 3). På detta sätt 

skulle insatssäck i kärlen kunna minska exponering 

vid tömning av avfall. 

Sammanfattning, insamlingsutrustning: 

• Papperspåse, kan utgöra en tillväxtyta för svamp. 

• Avfall förvarat i ventilerad insamlingsutrustning ger ett lättare avfall, men dammar mer. 

• Avfall förvarat i mer oventilerad insamlingsutrustning ger ett blötare avfall, lakvatten kan bildas, 

där bakterier främjas. 

• Kärl utan lock kan öka exponering för bioaerosoler vid tömning av avfall men genererar oftast 

mindre lukt. 

• Insatssäck i kärl kan minska exponeringen för bioaerosoler vid tömning av avfall. 

20 

Figur 3. Insatssäck som viks i hop och omsluter avfallspåsarna, 

förväntas damma mindre vid tömning.

3.2.2 Fordon 

När det gäller fordon och olika utformningar av dessa, har studier visat att bioaerosolexponeringen 

kan variera beroende på vilken typ av fordon som används (Breum et al., 1995; Neumann et al., 2002). 

Vanligt förekommande skyddsanordningar på fordon för att minska exponering vid hämtning av avfall 

är, hög inlastningshöjd, plastgardiner och fläkt samt automatsikt liftsystem och fjärrkontroll vid tömning 

av avfall. 

Inlastningshöjd 

Användning av fordon med en låg inlastningshöjd, 

1 m ovan mark, ökar bioaerosolexponering 

4–5 gånger jämfört med en högre inlastningshöjd, 

1,8 m över marken (Heldal et al., 1997). 

Andra undersökningar har visat att en inlastningshöjd 

på 3 m ovan mark (figur 4) minskar 

exponeringen för mögelsvampar med 10–25 

gånger jämfört med låg inlastningshöjd (Nielsen 

et al., 1997). 

Kommentar: 

Erfarenhet från fältobservationer i besökta 

kommuner visar att flest baklastande fordon har 

en låg inlastningshöjd, mellan 1-1,4 meter ovan 

mark för hämtning av matavfall. Fordon med en 

inlastningshöjd på 3 meter ovan mark observerades 

även i en kommun. Intervjusvar visar att 

avfallsinsamlaren med det höglastande fordonet 

upplever en låg dammighet från avfall som töms 

3 meter ovan mark jämfört med avfall som töms 

på en låg inlastningshöjd. 

Plastgardiner och fläkt 

Experiment med komprimatorbil som utrustats med plastgardiner över inkastet samt ett ventilationssystem, 

där luften filtreras och blåses ut via utsläpp på fordonets tak, har jämförts med en konventionell 

komprimatorbil utan denna skyddsanordning. Studien visar generellt att komprimatorbilen med 

skyddsanordning har lägre bioaerosolexponeringsnivåer än det konventionella fordonet. Exponeringen 

för total damm var mellan 2-14 gånger lägre för fordon med plastgardiner och fläkt. Den största 

reduktionen av bioaerosoler uppmättes vid långsam tömning (60 sek) på fordon med skyddsutrustning 

jämfört vid snabbare tömning (20 sek) av avfall (Breum et al., 1995). 

Kommentar: 

Erfarenhet från fältobservation visar att hälften av fordonen i de besökta kommunerna hade skyddsanordning 

i form av plastgardiner och ventilationssystem. Bland intervjusvar från avfallsinsamlare 

21 

Figur 4. Fordon med hög inlastningshöjd.

åder det delade meningar om skyddsanordningens effektivitet. Vissa medger samstämmigt med resultat 

från litteraturstudier att plastgardinerna och fläkten är bra och hjälper mot exponering för 

damm. Andra uppger att skyddsanordningen inte är effektiv och att damm ändå, speciellt vid blåst, 

kommer ut från plastgardinerna. På ett par fordon har plastgardinerna plockats bort. Det noterades då 

att ventilationssystemet i stället blåste ut mer damm mot avfallsinsamlaren. Detta tyder på att skyddsanordningen 

bör användas tillsammans, det vill säga plastgardiner samtidigt med fläkten, för att uppnå 

en effekt med minskad bioaerosolexponering. 

Automatiskt liftsystem och fjärrkontroll 

Den största exponeringen för bioaerosoler sker under insamling, när avfallet lastas in och komprimeras 

i fordon (Nielsen et al., 1995). Den effektiva tid som spenderas vid detta moment påverkar därför 

exponeringen för bioaerosoler hos avfallsinsamlarna. Studier som jämfört bioaerosolexponeringen vid 

användning av ett automatiskt- eller ett halvautomatiskt liftsystem på komprimatofordon under lastningsprocessen, 

visar en reducerad exponering för bioaerosoler vid användning av det automatiska 

liftsystemet. Enligt en utvärdering av effektiviteten hos det automatiska liftsystemet, uppmättes en 

svampkoncentration som var minst 10 gånger lägre vid användning av det automatiska jämfört med 

det halv automatiska liftsystemet (Neumann et al., 2002). 

Figur 5. Automatiskt liftsystem. 

Figur 6. Fjärrkontroll vid tömning. 

Kommentar: 

Hjälpmedel i form av automatiskt liftsystem och fjärrkontroll (figur 5 och 6) observerades på ett fåtal 

fordon i besökta kommuner. Avfallsinsamlare, vars fordon är utrustade med automatiskt liftsystem 

eller fjärrkontroll är positiva till dessa åtgärder och uppger att de inte känner av exponering för organiskt 

damm till lika stor grad eftersom de kan hålla ett längre avstånd från inkastet på fordonet då 

avfallet töms. Både automatsikt liftsystem och fjärrkontroll som används för tömning av kärl ger möjlighet 

att hålla ett större avstånd från emissionskällan och därmed mindre spenderad tid nära inlastningsområdet 

jämfört med konventionella fordon utan dessa skyddsåtgärder. 

22

Sammanfattning, fordon: 

• Hög inlastningshöjd, kan minska exponeringen för svamp med 10 – 25 ggr. 

• Plastgardiner och fläkt kan minska exponeringen för total damm med 2 – 14 ggr. 

• Automatsikt liftsystem, minskar exponeringen för svamp med minst 10 ggr. jämfört med halv 

automatiskt liftsystem. 

• Fjärrkontroll vid tömning av avfall ökar avståndet från emissionskällan och minskar därmed 

exponeringen. 

! Viktigt att använda fläkt och plastgardiner tillsammans, annars uppnås inte önskad effekt. 

3.2.3 Arbetssätt 

Arbetsrutiner och hur arbetet är fördelat vid avfallsinsamling kan påverka exponeringen för bioaerosoler 

hos avfallsinsamlare. Studier har visat att personal som har bestämda arbetsuppgifter, vid insamling 

av avfall exponeras till olika grader. De specifika arbetsuppgifterna som utvärderats för bioaerosolexponering 

vid insamling utgörs av att: 

• Dra fram kärl för tömning, samt dra tillbaks tomma kärl till soprum. 

• Tömma avfallet i sopbilen. 

• Vara chaufför, det vill säga köra sopbilen (Nielsen et al., 1995). 

Arbetsmoment där personal exponeras till störst del för bioaerosoler är vid tömning av säckar eller 

kärl i komprimatorbilen. Personal med denna arbetsuppgift är också i närmast kontakt med avfallet 

och i studier där mätningar gjorts, stod de bredvid bilen när avfallet komprimerades. Exponeringsvärden 

följs sedan av personal som har som arbetsuppgift att dra fram avfallskärl för tömning och sedan 

dra tillbaka de tomma kärlen. Personal med denna arbetsuppgift exponerades hälften så mycket för 

bioaerosoler som de som arbetade med att tömma avfallet. Lägst exponering fanns bland den personal 

som till störst del arbetade som chaufför och inte var i kontakt med avfallet så ofta (Nielsen et al., 1995; 

Wouters et al., 2006). Samtidigt minskar exponeringen för mikroorganismer med 10-100 gånger med 

ett ökat avstånd på 2–3 meter från emissionskällan (Nielsen et al., 1995). 

Kommentar: 

I besökta kommuner förekommer inga fasta arbetsuppgifter utan arbetsmomenten fördelas jämt mellan 

de som arbetar i par. På så sätt kan det förväntas att exponeringen mellan de som arbetar i par inte 

skiljer sig åt. Arbetsrotation förekommer i en kommun där insamlingspersonalen var tredje vecka 

hämtar matavfall bland villor med en sidlastare. Vid hämtning med en sidlastare behöver personalen 

inte gå ut ur bilen, vilket gör att insamlingspersonalen under den veckan exponeras till en mindre grad. 

Ett roterande schema kan vara bra då den totala långtidsexponeringen minskar för avfallsinsamlarna, 

däremot hjälper det inte mot toppexponeringar som kan uppnås då insamling sker med konventionell 

baklastare. Vid observation av arbetssätt hos avfallsinsamlare, noterades det att avfallsinsamlarna ofta 

står i närheten av inkastet vid tömning av kärl på grund av halvautomatiskt liftsystem. Det observerades 

även att många inte vänder bort ansiktet från exponeringskällan i samband med tömning av kärl. 

För att kontrollera att avfallet tömts ur ordentligt från kärlet till sopbilen, tittar personal i stället ner i 

kärl. Manuell hantering i form av överflyttning av påsar från ett kärl till ett annat förekom även. Vid 

23

tömning av kärl påpekade tjänstemän att det även är viktigt att kärlen töms ur ordentligt på eventuellt 

lakvatten som bildats. Detta för att undvika att papperspåsar luckras upp och minska risken för olägenheter. 

Sammanfattning, arbetssätt: 

• Störst exponering sker vid tömning av kärl, ett ökat avstånd med 2–3 meter från inkastet, 

minskar dock exponeringen för mikroorganismer med 10–100 ggr. 

• Arbetsrotation kan minska den totala exponeringen, men undviker inte eventuella toppexponeringar. 

• Undvik manuell överflyttning av påsar mellan säckar eller kärl. 

• Undvik att vänta bakom lastningszonen vid tömning. 

• Vänd bort ansiktet vid tömning. 

• Låt allt lakvatten rinna ur vid tömning av kärl. 

3.2.4 Soprum 

När det gäller olika soprum och förekomsten av mögel bland matavfall, anser avfallsinsamlare att mögel 

under sommartid kan uppkomma var som helst. Under vintertid förekommer mögel endast i varma 

soprum som till exempel i varma källare. Att mögel observeras överallt under sommaren är inte förvånansvärt, 

då temperaturen är en avgörande tillväxtparameter för svamp. Vintertid är det endast 

varma soprum som utgör tillräckligt bra tillväxtförhållanden. 

Att förvara matavfallet så svalt som möjligt är trots allt att föredra, till exempel genom att försöka bygga 

soprum som håller ute värme och är så svala som möjligt. Vidare anses soprum som är byggda för 

källsorteringssystemet, det vill säga, stora, rymliga och väl tilltaget med kärl att föredra (tabell 4). Kärl 

som är överfyllda och där avfallet är hårt inpressat och måste skakas ut flera gånger vid tömning, kan 

leda till en högre exponering för bioaerosoler för insamlingsarbetarna, eftersom de uppehåller sig en 

längre tid vid detta dammiga moment (Neumann et al., 2002). 

Tabell 4. Exempel på olika utformningar av soprum som uppfattas som bra eller mindre bra med hänsyn till 

mögelförekomst bland matavfall. 

Bättre Sämre 

Svala soprum Varma soprum (figur 8) 

Soprum som är dimensionerade för källsorteringssystemet; stort Källare i hyreshus 

och rymligt, väggarna och golven är byggda av betong och 

mellan tak och väggarna är det helt öppet till fria luften (figur 7). 

- Källare, där värmeledningar går 

- Sopförvaring med plåttak 

Väl tilltaget med kärl för avfallet Ej tillräckligt med kärl = överfyllda kärl och komprimerat avfall. 

Sammanfattning, soprum: 

• Sommartid kan mögel uppkomma var som helst. 

• Vintertid – endast i varma soprum. 

• Förvaring av matavfallet så svalt som möjligt är att föredra. 

24

• Väl dimensionerat med kärl i soprum. 

Figur 7. Exempel på soprum, som är anpassat till 

källsorteringssystemet och som, enligt intervjuad 

avfallsinsamlare, håller sval temperatur även sommartid. 

25 

Figur 8. Exempel på soprum som, enligt intervjuad 

avfallsinsamlare, alltid är varmt och därmed utgör ett 

sämre soprum. 

4 Förebyggande åtgärder för att minska bioaero- 

solexponeringen 

Vid de flesta driftsförhållanden exponeras avfallsinsamlare till en relativt låg grad för bioaerosoler. När 

avfallet bearbetas mekaniskt till exempel när avfallet töms i sopbil, sker den största exponeringen. Vid 

dessa tillfällen kan exponering vid vissa fall överskrida de föreslagna gränsvärdena. Nedan beskrivna 

personliga- eller tekniska skyddsåtgärder kan vidtas för att minska bioaerosolexponering i samband 

med insamling av avfall (figur 9 och 10). 

4.1 Personliga skyddsåtgärder 

• Utbildning, utbildningsprogram för att öka förståelsen för arbetsmiljön samt praktiskt hur 

exponeringen kan minskas i arbetet. 

• Glasögon, handskar. 

• Privata/arbetskläder i separata skåp, samt duscha direkt efter jobb. 

• Undvik manuell överflyttning av påsar mellan säckar eller kärl. 

• Vända bort ansiktet vid tömning. 

• Undvika att vänta bakom lastningszonen vid tömning. 

4.2 Tekniska skyddsåtgärder 

• Val av rätt påse till rätt system. 

• Insatssäck i kärl. 

• Hög inlastningshöjd på fordon. 

• Automatiskt liftsystem vid tömning på fordon.

• Fjärrkontroll vid tömning av avfall. 

• Plastgardiner och fläkt. 

• Svala, rymliga soprum. 

• Väl dimensionerat med kärl. 

• Öka insamlingsfrekvensen. 

Figur 9. Teknisk åtgärd, plastgardiner och fläkt. Figur 10. Personlig åtgärd, undvika att 

vänta bakom lastningszonen vid tömning. 

5 Diskussion 

Avfallsinsamlare exponeras för en blandning av bioaerosoler vid insamling av avfall, vilket beror på 

olika parametrar, som väderförhållanden, insamlingssystem och typ av förvaring. Bioaerosoler utgörs 

bland annat av bakterier, endotoxin, svampar och organiskt damm. Den främsta exponeringskällan 

består av svamp och svampsporer som utgör cirka 85 procent av den totala mikrofloran. 

För närvarande är det inget land som satt något lagligt bindande gränsvärde gällande mikroorganismer 

i arbetsmiljön. Dock finns det föreslagna gränsvärden, men dessa är inte uppsatta för avfallsinsamlare. 

De kan ändå fungera som riktvärden. När det gäller exponering för endotoxin och organiskt 

damm exponeras avfallsinsamlare generellt under gränsvärden. För bakterier och främst svampar kan 

gränsvärden ibland överskridas. 

Exponering för avfallsinsamlare är varierande dels beroende på säsong, där störst exponering sker 

under sommarhalvåret och dels varierande under dagen beroende på arbetsmoment. 

26

Högst exponering sker när avfallet bearbetas och lägst exponering sker vid transport mellan olika 

hämtställen. När det gäller matavfall jämfört med blandat hushållsavfall, visar litteraturen att det inte 

finns någon större skillnad mellan dessa och bioaerosolexponeringen. 

Hälsorisker med bioaerosolexponering avgörs främst av långtidsexponering för låga koncentrationer 

och exponering för höga koncentrationer under en kort period. Det är inte helt klarlagt vilka bioaerosoler 

som orsakar symptom, men endotoxin, svampar och aktinomyceter utpekas som möjliga framkallare. 

Hälsopåverkan av bioaerosoler utgörs av infektions- och andningssjukdomar. 

För avfallsinsamlare har överlag inga allvarliga hälsorisker rapporterats, dock när exponering för bioaerosoler 

är hög samt när individens kondition och mottaglighet är i ogynnsam kombination, ökar 

risken att drabbas av en rad olika hälsoeffekter. Omfattningen av symtomen beror på exponeringsnivån. 

De vanligaste symptomen som rapporterats för avfallsinsamlare är: andningssymptom, luftvägsinflammation 

och magtarmsymptom. 

Avfallsinsamlare kan exponeras för förhöjda värden när det gäller bioaerosoler. Jämfört med andra 

arbetsmiljöer, som till exempel djuruppfödning, sågverk och bomullsspinnerier där bioaerosoler förekommer, 

är dock exponeringen för avfallsinsamlare lägre. Detta beror på att avfallsinsamling äger rum 

utomhus och en utspädningseffekt sker, samtidigt förekommer omrörning av avfall endast vid tömning 

av kärl. 

Tillväxten av mikroorganismer i avfall beror på fysiska parametrar som temperatur, näringssubstrat 

och fukt. När en gynnsam blandning av dessa parametrar förekommer tillväxer mikroorganismerna 

som bäst. För att minska uppkomsten av mikroorganismer behöver någon av tillväxtparametrarna 

begränsas. Detta är dock svårt i samband med insamling av matavfall, då avfallet utgör ett rikt organiskt 

substrat. Samtidigt kan mikroorganismer uppta fukt både från avfallet eller från luften. Temperatur 

i samband med förvaring av avfall är svårt att justera, då detta till viss del sker i hemmet. Sommartid 

blir många soprum varma vilket gynnar tillväxten. 

Tiden kan också vara en bestämmande tillväxtfaktor för mikroorganismer. Genom tätare hämtningar 

under sommarhalvåret kan tillväxten av mikroorganismer och exponeringen för bioaerosoler minska. 

Om det är svårt att begränsa uppkomsten av mikroorganismer, kan exponering för bioaerosoler vara 

lättare att påverka. Insamlingsutrustning, fordon och arbetssätt kan samtliga påverka uppkomsten av 

bioaerosoler. Genom olika skyddsåtgärder kan dock exponering för bioaerosoler minskas. 

Avfall som förvaras i en ventilerad insamlingsutrustning till exempel papperspåse och kärl utan lock, 

har en hög viktförlust vilket innebär en hög potential att damma i form av bioaerosoler. För att minska 

avfallets potential att damma kan en oventilerad förvaringsutrustning, vara fördelaktig ur exponeringssynpunkt. 

Ett oventilerat system kan dock ge upphov till mer lukt, samt vara blötare och därmed 

tyngre att hantera. 

Avfallsinsamlare exponeras till störst del för bioaerosoler vid tömning av avfall. Därför kan det ur exponeringssynpunkt 

vara fördelaktigt att ha kvar lock på kärl samt använda insatssäck. Detta på grund 

27

av att lock förhindrar fortsatt spridning av bioaerosoler efter tömning. Insatssäck i kärl omsluter avfallet 

och kan ge upphov till mindre turbulens vid tömning. 

Utformning av fordon påverkar exponering för bioaerosoler. Genom att hålla ett avstånd på två till tre 

meter från emissionsskällan, det vill säga inkastet på fordonet, kan exponeringen minska med 10–100 

gånger. Hög inlastningshöjd minskar exponering för svamp upp till 25 gånger. Fjärrkontroll och automatisk 

lift vid tömning av kärl ökar avståndet från exponeringskällan. Automatiskt liftsystem på 

fordon kan minska exponeringen med 10 gånger jämfört med halvautomatiskt liftsystem. Vidare kan 

exponeringen minska vid insamling om fordon är utrustade med plastgardiner och fläkt, förutsatt att 

dessa används tillsammans. 

Det är viktigt att avfallsinsamlare är medvetna om risker om hur de kan undvika bioaerosolexponering 

i arbetet. Att inte vänta bakom lastningszonen vid tömning av avfall, vända bort ansiktet vid tömning 

av kärl samt undvika manuell överflyttning av påsar mellan säckar eller kärl, kan minska exponeringen. 

Det är även väsentligt att tänka på att utformningen av insamlingssystemet, det vill säga typ av insamlingsutrustning, 

typ av fordon, insamlingsfrekvens och arbetssätt, som helhet påverkar exponeringen 

för bioaerosoler. Att skapa en hälsosammare insamlingsmiljö för avfallsinsamlare, behöver inte innebära 

att samtliga nämnda skyddsåtgärder behöver tillämpas. Alla insamlingssystem har sina för och 

nackdelar, hur ett system fungerar beror även på hur berörda hanterar systemet. De åtgärder som är 

mest lämpade för befintligt insamlingssystem kan användas. Utbildning för avfallsinsamlare och tjänstemän 

kan vara en bra åtgärd. Avfallsinsamlare kan få ökad förståelse för exponering i sitt arbete och 

tjänstemän kan ta in exponeringsfaktorer vid analys av hur insamlingssystemet ska utformas. 

6 Slutsatser 

Efter att ha studerat ett stort antal rapporter inom området kan det konstateras att det inte finns någon 

signifikant skillnad i exponering av bioaerosoler för insamlingspersonal som samlar in blandat 

avfall och för de som samlar in utsorterat matavfall. 

Vid jämförelse mellan avfallsinsamling och andra branscher där det förekommer exponering för bioaerosoler 

som till exempel spannmålsindustrier, svinfarmar och sågverk, exponeras avfallsinsamlare 

oftast till en lägre grad. Det är få sjukdomsfall som har rapporterats vad gäller avfallsinsamlare. 

Exponeringen för avfallsinsamlare är oftast inte över de föreslagna gränsvärdena som för tillfället gäller, 

men undantag finns speciellt för svampexponering under sommaren. 

Möjliga åtgärder kan utgöras av skyddsanordningar på insamlingsfordonen. Eftersom den största exponeringen 

sker vid tömning, kan skyddsåtgärder som plastgardiner och fläkt minska exponeringen. 

Genom att hålla ett större avstånd från exponeringskällan i samband med tömning av avfall kan även 

fjärrkontroll fungera som ett effektivt sätt för att minska den personliga exponeringen. 

28

7 Referenser 

Allmers, H., Huber, H., Bauer, X. (2000) Two Year Follow-Up of a Garbage Collector with Allergic 

Bronchopulmonary Aspergillosis (ABPA). Am. J. Ind. Med, 37., 438-442. 

Arbetsmiljöverket. (2007) Endotoxiner. 

http://www.av.se/temasidor/mikrobiologiska/05/endotoxiner.shtm 

Arbetsmiljöverket. (2005) Hygieniska Gränsvärden och Åtgärder mot Luftföroreningar, AFS 

2005:17. http://www.av.se/dokument/afs/afs2005_17.pdf 

Avfall Sverige. (2008) Insamling av källsorterat matavfall. 

http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=1604&_locale=1 

Breum, O N., Nielsen, M., Wurtz, H., Ivens, I U., Hansen, J., Schibye, B., Nielsen, H B., Poulsen, M O. 

(1997) A Job Exposure Matrix related to Bioaerosol Exposure during Collection of Household 

Waste. Ann Agric Environ Med, 4., 53-61. 

Breum, O N., Nielsen, H B., Nielsen, M E., Midtgaard, U., Poulsen, M O. (1996) Dustiness of Compostable 

Waste: A Methodlogical Approach to Quantify the Micro-organism and Endotoxin. Waste 

Management & Research, 15., 169-187. 

Breum, O N., Nielsen, H B., Nielsen, M E., Poulsen, M O. (1995) Bio-aerosol Exposure during Collection 

of Mixed Domestic Waste – An Intervention Study on Compactor Truck Design. Waste Management 

& Research, 15., 527-536. 

Bunger, J., Lammers, A M., Schultz, G T., Westphal, A G., Muller, M M., Ruhnau, P., Hallier, E. (2000) 

Health Complaints and Immunological Markers of Exposure to Bioaerosols among Biowaste 

Collectors and Compost Workers. Occup. Environ. Med, 57., 458-464. 

Coenen, J G., Dahl, S., Ebbehoj, N., Ivens, I U., Stenbaek, I E., Wurtz, H. (1997) Immunoglobulins and 

Peak Expiratory Flow Measurements in Waste Collectors in Relation to Bioaerosol Exposure. 

Ann Agric Environ Med, 4., 75-80 

Composting association of Ireland TEO. (2004) Bioaerosols and Composting: A Literature Evaluation. 

http://www.compostireland.ie/docs/cre_bioaerosol_aug2004.pdf. 

Davila, A E. (2002) Handfasta råd vid utformning av insamlingssystem för källsorterat avfall från 

hushåll och företag. Http://www.ivl.se/rapporter/pdf/B1451.pdf 

29

Davila, A E. (1998) Arbetsmiljön vid central kompostering av hushållsavfall. 

http://www3.ivl.se/rapporter/pdf/B1312.pdf 

Davila, A E., Nilsson, M. (1997) Mikroorganismer i Arbetsmiljön. Arbetarskyddsnämnden, Stockholm. 

Douwes, J., Thorne, P., Pearce, N., Heederik, D. (2003) Bioaerosol Health Effects and Exposure Assessment: 

Progress and Prospects. Ann. occup. Hyg, 47, No. 3., 187-200 

Dutkiewicz, J. (1997) Bacteria and Fungi in Organic Dust as Potential Health Hazard. Ann Agric 

Environ Med, 4., 11-16 

Enviros Consulting Ltd., University of Birmingham., Open University., Thurgood., M. (2004) Review 

of Environmental and Health Effects of Waste Management: Municipal Solid Waste and Similar 

Wastes. http://www.defra.gov.uk/ENVIRONMENT/WASTE/research/health/pdf/health-reportcontents.pdf 

Flannigan, B., Samson, R A., Miller, J D. (2001) Microorganisms, In Home and Indoor Work Environments, 

Diversity, Health Impacts, Investigatiom and Control. CRC Press LLC, Florida. 

Hansen, J., Ivens, I U., Breum, O N., Nielsen, M., Wurtz, H., Poulsen, M O., Ebbehoj, N. (1997) Respiratory 

Symptoms Among Danish Waste Collectors. Ann Agric Environ Med, 4., 69-74. 

Health and Safety Executive. (2007) Green Waste Collection – Issues. 

http://www.hse.gov.uk/waste/issues#green 

Heederik, D., Douwes, J. (1997) Towards an Occupational Exposure Limit for Endotoxins. Ann Agric 

Environ Med, 4., 17-19. 

Heldal, K K., Breum, O N., Nielsen, H B., Wilkins, K. (2001) Experimental generation of organic dust 

from compostable household waste. Waste Management & Research, 19., 98-107. 

Heldal, K K., Eduard, W., Bergum, M. (1997) Bioaerosol Exposure during Handling of Source Separated 

Household Waste. Ann Agric Environ Med, 4., 45-51 

Heldal, K K., Halstensen, S A., Thorn, J., Djupesland, P., Wouters, I., Eduard, W., Halstensen, S T. 

(2003a) Upper Airway Inflammation in Waste Handlers Exposed to Bioaerosols. Occup. Environ. 

Med, 60., 445-450. 

Heldal, K K., Halstensen, S A., Thorn, J., Eduard, W., Halstensen, S T. (2003b) Airway Inflammation 

in Waste Handlers Exposed to Bioaerosols Assessed by Induced Sputum. Eur Respir J, 21., 641- 

645. 

Ivens, I U., Hansen, J., Breum, O N., Ebbehoj, N., Nielsen, M., Poulsen, M O., Wurtz, H., Skov, T. 

(1997) Diarrhoea among Waste Collectors Associated with Bioaerosol Exposure. Ann Agric Environ 

Med, 4., 63-68. 

Jager, E., Eckrich C. (1997) Hygienic Aspects of Biowaste Composting. Ann Agric Med, 4., 99-105 

30

Laitinen, S., Kangas, J., Husman, K., Susitaival, P. (2001) Evaluation of Exposure to Airborne Bacterial 

Endotoxins and Peptidoglycans in Selected Work Environments. Ann Agric Environ Med, 8., 

213-219. 

Lavoie, J., Dunkerley, J C., Kosatsky, T., Dufresne, A. (2006) Exposure to Aerosolized Bacteria and 

Fungi among Collectors of Commercial, Mixed Residential, Recyclable and Compostable Waste. 

Science of the Total Environment, 370., 23-28 

Lavoie, J., Dunkerley, J C. (2002) Assessing Waste Collectors’ Exposure to Bioaerosols. Aerobiologia, 

18., 277-285. 

Liebers, V, Bruning, T., Heimsoth, R M. (2006) Occupational Endotoxin-Exposure and Possible 

Health Effects on Humans. Am. J. Ind. Med, 49., 474-491. 

Madsen, M A. (2006) Airborne endotoxin in different background environments and seasons. Ann 

Agric Environ Med, 13., 81–86. 

Malmros, P. (1997) Occupational Health Problems Associated with Increased Recycling of Household 

Waste. Ann Agric Environ Med, 4., 7-9. 

Nationalencyklopedin. (2000) Nationalencyklopedin Multimedia. Nationalencyklopedin, Malmö, 

ISBN: 91-7133-749-0. 

Naturvårdsverket. (2007) Biologisk behandling. http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-ochavfall/Avfall/Hantering-och-behandling-av-avfall/Biologisk-behandling/ 

Neumann, D H., Balfanz, J., Becker, G., Lohmeyer, M., Mathys, W., Heimsoth, R M. (2002) Bioaerosol 

Exposure during Refuse Collection: Results of Field Studies in the Real-Life Situation. The Science 

of the Total Environment, 293., 219-231. 

Nielsen, H B., Nielsen, M E., Breum, O N. (2000) Seasonal Variation in Bioaerosol Exposure During 

Biowaste Collection and Measurements of Leaked Percolate. Waste Manage Res, 18., 64-72. 

Nielsen, H B. (1998) Mikroorganismer i bioaffald. Arbejdsmiljoinstituttet. Kobenhavn. Rapport nr. 16. 

Nielsen, M E., Breum, O N., Nielsen, H B., Wurtz, H., Poulsen, M O., Midtgaard, U. (1997a) Bioaerosol 

Exposure in Waste Collection: A Comparative Study on the Significance of Collection Equipment, 

Type of Waste and Seasonal Variation. Ann. Occup. Hyg, 41, No. 3., 325-344. 

Nielsen, H B., Wurtz, H., Breum, O N., Poulsen, M O. (1997b) Microorganisms and Endotoxin in Experimentally 

Generated Bioaerosols from Composting Household Waste. Ann Agric Environ 

Med, 4., 159-168. 

Nielsen, M E., Nielsen, H B., Breum, O N. (1995) Occupational Bioaerosol Exposure During Collection 

of Household Waste. Ann Agric Environ Med, 2., 53-59 

31

Raven, P., Evert, M., Eichhorn, S. (2003) Biology of Plants. Freeman and Company/Worth Publishers, 

New York. 

Rylander, R. (2002) Endotoxin in the Environment – Exposure and Effects. J Endotoxin Res, 8, No. 4., 

241-52. 

Rylander, R. (2001) Kompostering och hälsorisker: litteratursammanställning och riskanalys. Göteborgs 

univ. Avd. för miljömedicin, Göteborg. 

Rylander, R., Thorn, J. (2001) Hantering av hushållsavfall-en hälsorisk?. Transportfackens Yrkesoch 

Arbetsmiljönämnd, Stockholm. 

Sigsgaard, T., Hansen, C J., Malmros, P. (1997) Biomonitoring and Work Related Symptoms Among 

Garbage Handling Workers. Ann Agric Environ Med, 4., 107-112. 

Simpson, G C J., Niven, McL R., Pickering, C A C., Oldham, A L., Fletcher, M A., Francis, C H. (1999) 

Comparative Personal Exposures to Organic Dusts and Endotoxin. Ann occup. Hyg, 43, No. 2., 

107-115. 

Spaan, S., Wouters, M I., Oosting, I., Doekes, G., Heederik, D. (2006) Exposure to Inhalable Dust and 

Endotoxin in Agricultural Industries. J. Environ. Monit, 8., 63-72. 

Thorn, J. (2001) Seasonal Variations in Exposure to Microbial Cell Wall Components among Household 

Waste Collectors. Ann. Occup. Hyg, 45, No. 2., 153-156. 

Thorn, J., Beijer, L., Rylander, R. (1998a) Airways Inflammation and Glucan Exposure Among Household 

Waste Collectors. Am. J. Ind. Med, 33., 463-470. 

Thorn, J., Rylander, R., Beijer, L., (1998b) Undersökning av renhållningsarbetare som hanterar separat 

biologiskt avfall i Göteborg. Göteborgs univ. Avd. för miljömedicin, Göteborg 

Poulsen, M O., Breum, O N., Ebbehoj, N., Hansen, M Å., Ivens, I U., Lelieveld, D., Malmros, P., 

Matthiasen, L., Nielsen, H B., Nielsen, M E., Schibye, B., Skov, T., Stenbaek, I E., Wilkins, C K. 

(1995a) Collection of Domestic Waste. Review of Occupational Health Problems and their Possible 

Causes. The science of the Total Environment, 170., 1-19. 

Poulsen, M O., Breum, O N., Ebbehoj, N., Hansen, M Å., Ivens, I U., Lelieveld, D., Malmros, P., 

Matthiasen, L., Nielsen, H B., Nielsen, M E., Schibye, B., Skov, T., Stenbaek, I E., Wilkins, C K. 

(1995b) Sorting and Recycling of Domestic Waste . Review of Occupational Health Problems 

and their Possible Causes. The Science of the Total Environment, 168., 33-56. 

Wouters, M I., Spaan, S., Douwes, J., Doekes, G., Heederik, D. (2006) Overview of Personal Occupational 

Exposure Levels to Inhalable Dust, Endotoxin, (13)-Glucan and Fungal Extracellular 

Ploysaccharides in the Waste Management Chain. Ann. Occup. Hyg, 50, No.1., 39-53. 

32

Wouters, M I., Hilhorst, M K S., Kleppe, P., Doekes, G., Peretz, C., Heederik, D. (2002) Upper Airway 

Inflammation and Respiratory Symptoms in Domestic Waste Collectors. Occup. Environ. Med, 

59., 106-112. 

Yang, Y C., Chang, T W., Chuang, Y H., Tsai, S S., Wu, N T., Sung, C F. (2001) Adverse Health Effects 

among Household Waste Collectors in Taiwan. Environmental Research Section A, 85., 195-199. 

33

Bilaga 1 

Fastställda och föreslagna gränsvärden för bioaerosoler 

Bioaerosol Gränsvärde 

Sort Kriterier Referens 

Totala bakterier 10 5 Cfu/m 3 Ett föreslaget polskt gränsvärde Dutkiewicz (1992) cf. 

Dutkiewicz, (1997) 

Gramnegativa bakterier 

10 4 Cfu/m 3 Ett gränsvärde för luftkvalité enligt författarna Malmros (1990); Malmros 

(1993) cf. Composting 

association of Ireland 

TEO, (2004), AC- 

GIH (1999) cf. Douwes 

et al., (2003) 

5-10 x 10 3 Cfu/m 3 Ett Skandinavien föreslaget yrkesgränsvärden av 

författaren 

10 5 Cfu/m 3 Arbetsexponering för gramnegativa bakterier och 

toxiskt pneumonit 

35 

Malmros et al, (1992) cf. 


Rylander, (1999) cf. 

Douwes et al., (2003) 

2 x 104 Cfu/m3 Ett föreslaget polskt gränsvärde Dutkiewicz, (1989) cf. 


Organiskt damm 10 Mg/m3 Holländskt gränsvärde för damm Liebers et al., (2006) 

5 Mg/m 3 Gränsvärde från arbetsmiljöverket för totalhalt organisk 

damm 

Arbetsmiljöverket, (2005) 

3 Mg/m 3 Fastställt danskt gränsvärde Nielsen et al., (1997a) 

Svampsporer 10 6 -10 9 Sporer/m 3 Ett experimentell gränsvärde för kronisk exponering 

för svampsporer och utvecklande av allergisk alveolit. 

Långtidsexponering över gränsvärdet har hos 

lantbrukare varit associerat med allergisk alveolit. 

Odlingsbara svampar 10 6 -10 8 Cfu/m 3 Kompostanläggning 

Malmberg et al., (1988) 

cf. Poulsen et al., 

(1995a) 

Malmberg et al., (1991) 

cf. Nielsen et al., (2000) 

Weber et al., (1993) cf. 

Poulsen et al., (1995b) 

10 7 Cfu/m 3 Arbetsexponering för mögel och toxiskt pneumonit Rylander, (1999) cf. 


10 5 Cfu/m 3 Arbetsexponering för mögel och andningsinflammation 

Rylander, (1999) cf. 


5 x 104 Cfu/m3 Ett föreslaget polskt gränsvärde Dutkiewicz, (1989) cf. 


Endotoxin 50 EU/m3 Hälsobaserat gränsvärde Heederik, Douwes, 

(1997) 

200 EU/m 3 Holländska lagliga gränsvärdet DECOS, (1998) cf. 

Wouters et al., (2006) 

330 EU/m 3 Ingen-effekt” nivåer för endotoxin i bomullsdamm Rylander et al., (1985) 

cf. Nielsen et al., (1997a) 

1 800 EU/m 3 Rapportering av ögonirritation och bröståtdragning Laitinen et al., (2001) 

2 000 EU/m 3 Ingen risk för ODTS under dessa nivåer Rylander, (1997) cf. 

Douwes et al., (2003)

Bilaga 2 

Bakterierexponering för avfallsinsamlare. 

Avfallstyp Antal 

personer 

Organiskt 22 Fluorescens-mikroskopi 

Hushåll 22 Fluorescens-mikroskopi 

Kompost - - 


Hushåll - - 


Organiskt - - 

Hushåll 20 Odling 

Bioavfall 23 Fluorescens-mikroskopi 

Hushåll 72 Odling 

Metod Sort Bakterier Enhet Referens 

Medelvärde 1,2 x 106 Min-Max 6 x 104 - 3,8 x 106 Medelvärde 8,1 x 105 Min-Max 1,2 x 105 - 5,6 x 106 Medelvärde 5 x 104 Min-Max 7,7 x 103- 8,9 x 104 

Medelvärde 2,4 x 104 Min-Max 0,1 x 103 - 2,8 x 105 Medelvärde 2,1 x 104 - 2,3 x 104 Min-Max - 

Medelvärde 2 x 104 Min-Max 3,7 x 103 - 1,2 x 105 Medelvärde 1,4 x 104 - 3,6 x 104 Min-Max - 

Medelvärde 6,4 x 103 Min-Max 102 -2 x 105 Medelvärde 4 x 103 Min-Max 0,9 x 103 - 9,4 x 104 Medelvärde - 

Min-Max 4 x 10 2 - 2,8 x 10 5 

* Denna enhet (celler/m 3) ger oftast högre värden och är därför svår att jämföra med andra värden. 

36 

Celler/m 3 * Heldal et 

al., 

(2003b) 

Celler/m 3 * Heldal et 

al., 

(2003a) 

Cfu/m 3 Lavoie et 

al., (2006) 

Cfu/m3 Breum et 

al, 1995 

cf. Nielsen 

et al., 

(1997a) 

Cfu/m 3 Neumann 

et al., 

(2002) 

Cfu/m 3 Breum et 

al., (1996) 


et al., 

(2002) 

Cfu/m 3 Nielsen et 

al., (1995) 


al., (2000) 

Cfu/m 3 Coenen et 

al., (1997)

Bilaga 3 

Endotoxinexponering för avfallsinsamlare. 

Provpunkt Antal personer/prov 

Avfalls-insamlare - Mixat hushåll 

Avfalls-insamlare 26 Mixat hushåll 

Avfalls-insamlare 32 Organiskt 

Avfalls-insamlare - Organiskt 


Avfalls-insamlare - Restavfall 

Avfalls-insamlare 53 Restavfall 


Avfalls-insamlare 14 Matavfall 

Avfalls-insamlare 44 Mixat hushåll 

Avfalls-insamlare - Matavfall 

Avfallstyp Sort 

Avfalls-insamlare - Återvinnings-bart 

Avfalls- insamlare 7 Mixat hushåll 


Avfalls-insamlare 22 Organiskt eller 

hushåll 

Bakgrunds-värde, 

gata 

Bakgrunds-värde, 

städer 

Hälsobaserad 

gränsvärde 

53 - 

5 - 

Medelvärde 82,1 

Min-Max - 

37 

Endotoxin 

(EU/m 3 ) 

Geometriskt 

medelvärde 

66 

Min-Max 9-2279 

Medelvärde 48 



Min-Max - 

Geometriskt 

medelvärde 

41,4 



Min-Max - 

Geometriskt 

medelvärde 

35 

Min-Max 4-422 


Min-Max 7-180 


Min-Max 1,9-65 

Medelvärde - 

Min-Max 0,3-72 

Medelvärde - 

Min-Max 3-30 


Min-Max - 

Medelvärde 7 

Min-Max - 

Medelvärde 5 

Min-Max - 

Geometriskt 

medelvärde 

2,5 

Min-Max 0-7,8 

Medianvärde 4,4 

Min-Max - 

Medianvärde 0,33 

Min-Max - 

- - Medelvärde 8h 

exponering 

Referens 

Neumann et al., (2002) 







Heldal et al., (2003a) 

Nielsen et al., (2000) 

Coenen et al., (1997) 

Poulsen et al., (1995a) 


Thorn, (1998b) 

Thorn, (1998b) 

Heldal et al., (2003b) 

Madsen, (2006) 

Madsen, (2006) 

50 Heederik, Douwes, (1997)

Bilaga 4 

Svampexponering för avfallsinsamlare. 

Avfallstyp Antal 

personer 

Hushåll 22 Fluorescensmikroskopi 

Metod Sort 

Organiskt 47 Elektronskanningsmi 

kroskop 


Kompost - - 




Organiskt 22 Elektronskanningsmi 

kroskop 

Organiskt 47 Fluorescensmikroskopi 

Bioavfall 14 Fluorescensmikroskopi 


Organiskt - - 

Hushåll - - 

- - - 

Medelvärde 3,2 x 10 5 

Min-Max 0-2,3 x 10 6 

Medelvärde - 

38 

Svampar & Sporer Enhet Referens 

Min-Max 1,8 x 10 5 - 3,3 x 10 5 

Median 2,4 x 10 5 

Min-Max 2,6 x 104 - 3,4 x 105 Medelvärde 9,4 x 104 Min-Max 3,3 x 104-105 Medelvärde 7,7 x 104 Min-Max - 

Median 7,5 x 104 Min-Max 0,1 x 10 3 - 4,7 x 10 5 

Median 7,4 x 10 4 

Min-Max 1,1 x 104 - 4,9 x 105 Medelvärde 4 x 104 Max 2 x 10 6 

Medelvärde - 

Min-Max 6,6 x 10 4 - 1,1 x 10 5 

Median 7,8 x 103 

Min-Max 1,7 x 10 4 - 7,4 x 10 5 

Medelvärde - 

Min-Max 4 x 102 - 7 x 105 Medelvärde 2,5 x 103 - 8,7 x 103 Min-Max - 

Medelvärde 2,4 x 103 - 5,6 x 103 Min-Max - 

Medelvärde 103 - 106 Medelvärde 

(Bakgrund) 

103 * Denna enhet (sporer/m3) ger oftast högre värden och är därför svår att jämföra med andra värden. 

Sporer/m 3 * Wouters 

et al, 

(2002) 

Sporer/m 3 * Wouters 

et al, 

(2002) 


al., (1996) 

Cfu/m 3 Lavoie et 

al., (2006) 

Cfu/m3 Nielsen et 

al., (1995) 


al, (1995) 

cf. Nielsen 

et al., 

(1997a) 


al., (1995) 

Sporer/m 3 * Heldal et 

al., 

(2003b) 


al., 

(1997b) 


al., (2000) 

Cfu/m 3 Coenen et 

al., (1997) 


et al., 

(2002) 


et al., 

(2002) 

Cfu/m 3 Lavoie, 

Dunkerley, 

(2002)

Bilaga 5 

Organiskt dammexponering för avfallsinsamlare. 

Avfallstyp Antal personer Sort Damm 

(Mg/m 3 ) 

Hushåll 53 

Organiskt 44 

Hushåll 6 

Hushåll 20 

Hushåll 6 

Bioavfall 23 

Hushåll 22 

Geometriskt medelvärde 0,59 

Min-Max - 


Min-Max - 

Median 0,47 

Min-Max 0,33-0,62 

Geometriskt medelvärde 0,36 

Min-Max 0,2-0,69 

Median 0,31 

Min-Max 0,18-0,55 

Median 0,27 

Min-Max 0,08-0,68 


Min-Max 0,04-0,91 

39 

Referens 



Breum et al., (1996) 


Breum et al, 1995 cf. Nielsen et al., (1997a) 


Heldal et al., (2003a)

Bilaga 6 

Beskrivning, sjukdomarna/symptom 

Toxisk pneumoni. Influensaliknade sjukdom som innebär feber, frysningar, ledvärk och torrhosta. 

Uppkommer i regel efter avslutat arbetsskift eller då arbetet bedrivits i mycket dammig miljö. Besvären 

försvinner vanligtvist nästa dag. Toxisk pneumoni kan orsakas av endotoxin men är inte unikt för 

endotoxin utan kan produceras genom inhalering av gifter, kemiska gaser och av mögel. 

Luftvägsinflammation. Vanligast är irritation i luftvägarna, hosta, andfåddhet, symptom i form av 

ledvärk huvudvärk och uttalad trötthet. Vid uttalad luftvägsinflammation påverkas andningsfunktionen 

och luftvägarna blir överkänsliga. 

Allergisk alveolit. En lungsjukdom karakteriseras av ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd i lungvävnad 

och i alveolernas väggar samt i de finaste luftrören och i små blodkärl. Den beror på en 

immunreaktion efter inandning av mikroorganismer eller andra allergener. Symptomen är ansamling 

av celler i lungvävnaden, andfåddhet, torrhosta, trötthet och ibland feber. 

Allergisk astma och rhinit. Kan orsakas av mögelsvampar som Alternaria och Cladosporium. 

Symptomen är väsande pipande andning, andnöd som uppstår i direkt anslutning till exponeringen. 

Rhinit är kronisk snuva och orsakas av inflammation i näsans slemhinna. Det är den vanligaste formen 

av allergi mot svamp. 

Akut toxisk alveolit eller ”Organic Dust Toxic Syndrome” (ODTS). En akut icke-allergisk 

sjukdom som kännetecknas av ökande kroppstemperaturer, rysningar, torrhosta, bröst åtstramning, 

illamående, muskel och ledsmärtor, andnöd och huvudvärk. Symptomen är kortvariga och försvinner 

nästa dag. Dessa symptom har rapporterats i miljöer med exponering för spannmålsdamm, bomullsdamm, 

mögeldamm och damm i svin och fjäderfähallar. I detta damm kan det finnas höga halter av 

svampsporer, bakterier och endotoxin. 

Byssinos och långvariga inflammatoriska förändringar i luftvägarna med tryckkänsla i 

bröstet och hosta. Byssinos är en yrkessjukdom i lungorna till följd av inandning av organiskt 

damm hos framförallt arbetare i bomullsspinnerier. Typiska symtom är andnöd, feber och astmatiska 

besvär som återkommer vid återupptagande av arbetet efter uppehåll. På längre sikt utvecklas besvär 

som vid kronisk bronkit. Dessa symptom har också rapporterats från en rad andra arbetsmiljöer, såsom 

lantbruk med spannmål, svinhus och mjölkproducerande bondgårdar. Det är svårt att dra några 

slutsatser om mikroorganismers betydelse, eftersom dammet från dessa miljöer har en komplex sammansättning. 

Irritation i ögon och besvär från de övre luftvägarna. Från olika arbetsmiljöer som sågverk 

och lantbruk med spannmål har dessa symptom rapporterats, men det är osäkert om och vilka 

mikroorganismer som är ansvariga. 

(Davila, 1998; Douwes et al., 2003; Rylander, 2001). 

40

Bilaga 7 

Undersökningar av symptom eller effekter associerade med avfallsinsamling. 

Studerat 

subjekt 

Avfallsinsamlare 






Kompostarbetare 

& 


Kompostarbetare 

& 

Avfallsanläggnigar 


Avfallsinsamlare 

Antal personer Metod / mätning 

1 747 Symptomfrågeformulär 

1 515 Symptomfrågeformulär, 

jobb 

exponeringsmatrix 

533 Symptomfrågeformulär 

280 Symptomfrågeformulär 

268 (prov) Nässköljning, 

inflammationsmarkörer,symptomfrågeformulär 

72 IgG, IgE, IgA 

antikroppar i 

serum. 

58 

53 

8 

40 

Symptomfrågeformulär, 

IgG 

antikroppar 

Symptomfrågeformulär,exponeringsmätning 

26 Rapporterande 

symptom från 

avfallsinsamlare 

3 

22 

Symptomfrågeformulär,exponeringsmätning,sputum 

Avfall Symptom eller effekt Referens 

Alla Dos-responssamband mellan svampsporer 

och diarré, ju högre dos ju fler 

rapporterade diarré. Mag-tarmsymptom 

var associerade med arbete som avfallsinsamlare 

av organiskt, rest och blandat 

hushållsavfall. 

Alla Liten ökning av prevalens för luftvägssjukdomar 

än kontrollgruppen. 

Hushåll Fler symptom hos avfallsinsamlare än 

kontrollgruppen. Alla andningssymptom 

högre hos avfallsinsamlare än kontrollgruppen. 

- Endast en liten andel av avfallsinsamlarna 

hade andningssymptom, ingen 

korrelation mellan mikrobiell exponering 

och hälsostatus kunde visas. 

Organiskt, rest 

och hushållsavfall 

41 

Trots låg exponering visar avfallsinsamlare 

tecken på övre luftvägsinflammation 

och andningssymptom jämfört med 

kontrollgrupp. Högre koncentration av 

celler och inflammationsmarkörer före 

och efter arbetsskift vid slutet av arbetsveckan. 

Alla Hög exponering för endotoxin = signifikant 

högre koncentration av IgG än låg 

exponering för endotoxin. 

Kompost 

Bioavfall 

Kompost 

Hushåll 

Sign skillnad jmf med kontroll, fler 

symptom och luftvägsproblem hos 

kompostarbetare. Ökade IgG koncentrationer 

mot svamp och aktinomyceter. 

Ingen skillnad hos avfallsinsamlare 

jämfört med kontroll. 

Högre risk för hud och magtarmsymptom 

bland dessa grupper. 

Organiskt Diarré, kräkningar, huvudvärk, trötthet 

och illamående. 

Papper 

Organiskt 

Låg exponering för bioaerosol inducerar 

en luftvägsinflammation dominerad av 

neutrofiler som kan observeras genom 

inducerat sputum. 

Ivens et al., 

(1997) 

Hansen et al., 

(1997) 

Yang et al., 

(2001) 

Neumann et al., 

(2002) 

Wouters et al., 

(2002) 

Coenen et al., 

(1997) 

Burnger et al, 

(2000) 

Sigsgaard et 

al., (1997) 

Malmros, 

(1997) 

Heldal et al., 

(2003b)

Studerat 

subjekt 





Försökspersoner 

Antal personer Metod / mätning 

22 Symptomfrågeformulär,exponeringsmätning 

17 Symptomfrågeformulär, 

exponerings 

15 Symptomfrågeformulär,exponeringsmätning 

1 Symptomrapportering, 

IgE, upprepandeläkarundersökning 

efter två 

år. 

21 Symptomfrågeformulär, 

endotoxin 

inhalering, 

provtagande av 

inducerat 

sputum 

Avfall Symptom eller effekt Referens 

Hushåll och 

organiskt 

42 

Avfallsinsamlare av organiskt avfall 

rapporterade fler symptom (95 %) än 

avfallsinsamlare av hushållsavfall (23 

%). Vanligaste symptom, trötthet 24 %, 

huvudvärk 22 % och andningssymptom 

som irritation i näsan och hals 17 %. 

Hushåll Ökad förekomst av diarré, nästäppa och 

ovanligt trötthet. 

Matavfall Samtliga symptom fler hos avfallsinsamlare 

jämfört med kontrollgruppen. Halsirritation, 

rodnad i hud, tung i huvudet, 

ledvärk och influensa liknande symptom 

signifikant större hos avfallsinsamlare än 

kontrollgruppen. 

Bioavfall En 29-årig avfallsinsamlare, fick diagnosen 

”allergic bronchopulmonary aspergillosis 

(ABPA)”, orsakat troligtvist av 

mycket höga koncentrationer av A. 

fumigatus mer än 106 cfu/m3. 

- En signifikant högre andel av försökspersonerna 

rapporterade andnings och 

generella symptom efter endotoxin 

inhalering än kontrollgruppen. Försökspersonerna 

drabbades av akut luftvägsinflammation 

som indikeras av en ökning 

av mängden inflammatoriska 

markörer i sputum och en ökning i 

prevalensen för andningssymptom. 

Heldal et al., 

(2003a) 

Thorn et al., 

(1998a) 

Thorn et al., 

(1998b) 

Allmers et al., 

(2000) 

Rylander, 

Thorn, (1998)

Bilaga 8 

Bioaerosolexponering i olika arbetsmiljöer. 

Arbetsmiljö Exponering Halt 

(Min-Max) 

43 

Enhet Referens 

Avfallsinsamlare Aktinomyceter 10 4 Cfu/m 3 Bunger et al., (2000) 

Kompostarbete Aktinomyceter 105 Cfu/m3 Bunger et al., (2000) 

Sågverk Aktinomyceter 103 Cfu/m3 Bunger et al., (2000) 

Avfallsinsamlare A. fumigatus 102 -103 Cfu/m3 Nielsen et al., (1997a) 

Hönshus A. fumigatus 2,1 x 103 Cfu/m3 Adult, Schott, (1993) cf. Composting association 

of Ireland TEO, (2004) 

Svampodling A. fumigatus 3,3 x 102 Cfu/m3 Adult, Schott, (1993) cf. Composting association 


Träindustri A. fumigatus 102 - 104 Cfu/m3 Adult, Schott, (1993) cf. Composting association 


Avfallsinsamlare Bakterier 103 - 105 Cfu/m3 Bunger et al., (2000); Lavoie, Dunkerley, (2002) 

Avloppsreningsverk Bakterier 102 - 106 Cfu/m3 Stetzenbach, (1997) cf. Composting association 


Bomullsspinnerier Bakterier 103 - 105 Cfu/m3 Cinkotai et al., (1977) cf. Poulsen et al., (1995b) 

Djuruppfödning Bakterier 103 - 105 Cfu/m3 Stetzenbach, (1997) cf. Composting association 


Kompostarbete Bakterier 103 - 106 Cfu/m3 Stetzenbach, (1997) cf. Composting association 


Kompostarbete Bakterier 107 Cfu/m3 Bunger et al., (2000) 

Spannmål Bakterier 102 - 103 Cfu/m3 Stetzenbach, (1997) cf. Composting association 


Svinfarm Bakterier 103 - 106 Cfu/m3 Heederik et al., (1991) cf. Poulsen et al., (1995b) 

Sågverk Bakterier 103 Cfu/m3 Stetzenbach, (1997) cf. Composting association 


Avfallsinsamlare Damm 0,2-9,1 g/m3 Wouters et al., (2002) 

Bomullsspinnerier Damm 0,3-15 Mg/m3 Cinkotai et al., (1977) cf. Poulsen et al., (1995b) 

Bomullsspinnerier Damm 0,22-5,4 Mg/m3 Simpson et al (1999) 

Djuruppfödning Damm 0,1-21 Mg/m3 Spaan et al., (2006) 

Svinfarm Damm 1,6-5,4 Mg/m3 Spaan et al., (2006) 

Spannmål Damm 0,3-56 Mg/m3 Spaan et al., (2006) 

Svinfarm Damm 0,5-23,5 Mg/m3 Heederik et al., (1991) cf. Poulsen et al., (1995b) 

Sågverk Damm 0,29-10,15 Mg/m 3 Simpson et al (1999) 

Avfallsinsamlare Endotoxin 0-50 EU/m3 Thorn et al, (1998a) 

Avfallsinsamlare Endotoxin 1,9-65 EU/m3 Nielsen et al., (2000) 

Avfallsinsamlare Endotoxin 7-180 EU/m3 Heldal et al., (2003a) 

Avfallsinsamlare Endotoxin 4-7182 EU/m3 Wouters et al., (2002) 

Avloppsreningsverk Endotoxin 0,6-2 093 EU/m3 Madsen, (2006) 

Avloppsreningsverk Endotoxin 0,48-4 200 EU/m3 Laitinen et al., (1994) cf. Liebers et al., (2006) 

Avloppsreningsverk Endotoxin 38-321 700 EU/m3 Rylander, (1998) 

Bomullsspinnerier Endotoxin 20-3 140 EU/m3 Rylander, (2002)

Arbetsmiljö Exponering Halt 

(Min-Max) 

Enhet Referens 

Bomullsspinnerier Endotoxin 20-5 500 EU/m3 Kennedy et al., (1987) cf. Poulsen et al., (1995b) 

Bomullsspinnerier Endotoxin 60-7 790 EU/m3 Castellan et al., (1987) cf. Poulsen et al., 

(1995b) 

Bomullsspinnerier Endotoxin 140-9 600 EU/m3 Laitinen et al., (2001) 

Djuruppfödning Endotoxin 20-500 EU/m3 Laitinen et al., (2001) 

Djuruppfödning Endotoxin 24-4 930 EU/m3 Spaan et al., (2006) 

Djuruppfödning Endotoxin 2-18 700 EU/m3 Rylander, (2002) 

Kompostarbete Endotoxin 70-530 EU/m3 Rylander, (2002) 

Kompostarbete Endotoxin 10-6 400 EU/m3 Epstein et al., (2001) cf. Composting association 


Spannmål Endotoxin 30-22 470 EU/m3 Simpson et al (1999) 

Svinfarm Endotoxin 80-2 520 EU/m3 Rylander, (2002) 

Svinfarm Endotoxin 992-6 970 EU/m3 Spaan et al., (2006) 

Svinfarm Endotoxin 600-149 230 EU/m3 Simpson et al (1999) 

Sågverk Endotoxin 20-2 660 EU/m3 Simpson et al (1999) 

Sågverk Endotoxin 0-40 000 EU/m3 Rylander, (2002) 

Avfallsinsamlare Svampar 103-106 Cfu/m3 Lavoie, Dunkerley, (2002) 

Avloppsreningsverk Total svamp 103 Cfu/m3 Stetzenbach, (1997) cf. Composting association 


Bomullsspinnerier Svampar 103-105 Cfu/m3 Cinkotai et al., (1977) cf. Poulsen et al., (1995b) 

Djuruppfödning Total svamp 102-108 Cfu/m3 Stetzenbach, (1997) cf. Composting association 


Kompostarbete Total svamp 102-107 Cfu/m3 Stetzenbach, (1997) cf. Composting association 


Spannmål Total svamp 103-109 Cfu/m3 Stetzenbach, (1997) cf. Composting association 


Sågverk Total svamp 104-108 Cfu/m3 Stetzenbach, (1997) cf. Composting association 


44

RappoRteR fRån avfall sveRige 2008 

2008:01 Vägledning för upphandling av avfallsbehandlingstjänster 

2008:02 Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror 

2008:03 Vart tar smått el-avfall från hushåll vägen? 

Studie av plockanalyser samt hushållens attityder och agerande 

2008:04 Kartläggning av information till nysvenskar 

2008:05 Återvining av planglas från fönster 

2008:06 Slaggrus för sammansatta obundna material i väg- och anläggningsbyggnad. Handbok 

2008:07 Riskbedömning vid deponier. Modellering enligt TC-modellen för svenska förhållanden 

2008:08 Ammoniakavgång från luftade dammar med lakvatten - ett problem? 

2008:09 Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter 

vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning 

2008:10 Minimering av lukt från kompostering av matavfall genom processoptimering. 

Ett nordiskt samarbetsprojekt 

2008:11 Förstudie - Framtagande av modell för beräkning av 

insamling av hushållens farliga avfall 

2008:12 Erfarenheter och kunskapsläge vid tömning av slamavskiljare 

2008:13 Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv 

2008:14 Den mikrobiella arbetsmiljön vid insamling av matavfall

Adress 

Telefon 

Fax 

E-post 

Hemsida 

Avfall Sverige Utveckling 2008:14 

ISSN 1103-4092 

©Avfall Sverige AB 

Prostgatan 2, 211 25 Malmö 

040-35 66 00 

040-35 66 26 

info@avfallsverige.se 

www.avfallsverige.se

RAPPORT 2008:14 - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?