5.1.5 Amningsproblem - Webbhotell SLL

5.1.5 Amningsproblem
G
Metodbok Barnhälsovården SLL kapitel 5.1.5
Åsa Heimer 2012-06-13
oda amningskunskaper hos mamman kan hjälpa till att förebygga tidiga amningsproblem.
Därför är det viktigt att mamman får information, praktiskt stöd och hjälp redan från start.
Tidiga problem med amningen orsakas ofta av att barnet inte är korrekt placerat vid bröstet.
Sår kan uppstå när barnet har för litet tag om bröstet.
Smärta, när barnet suger, är en biologisk varningssignal och troligen tecken på att barnet ligger
fel vid bröstet. I enstaka fall kan smärta också orsakas av en svampinfektion.
Problem i form av kraftigt utdragna amningar, barnet skriker direkt efter amningen och/eller att
barnet vill ”suga hela tiden” handlar ofta om att barnet endast har tag om bröstvårtan eller fel
läge. Ovan nämnda problem resulterar också i oro och stress hos mamman, vilket i sin tur kan
försvåra utdrivningen av modersmjölken.
Informera om hur man kan undvika att få sår och sprickor på
bröstvårtorna.
Barnet skall ligga nära mamman och vara vänt mot henne.
Barnet ska ha tag om bröstvårtan och större delen av vårtgården i munnen då det suger.
Bröstvårtan får aldrig dras ur barnets mun. Det är skonsammare för bröstvårtan att stoppa
in ett finger i barnets mungipa så släpper det taget.
Uppmuntra till att hålla brösten torra mellan amningarna och att lufttorka bröstvårtorna
efter amningen. Använd torra inlägg, aldrig plastinlägg i BH:n.
Noggrann handhygien, för att undvika infektioner.
Bröstmjölken är bakteriedödande och har läkande egenskaper. Därför är det bra att smörj
in brösten med modersmjölk och låta det torka in.
Hur man gör om bröstvårtorna trots allt blivit såriga
Föreslå en amningsobservation och uppmärksamma mamman på barnets läge och tag.
”Observationsformulär för ett amningstillfälle”
Stryk ut modersmjölk över bröstvårtan med rena händer, både före och efter amningen.
Använd inte tvål eller lotion på brösten.
Observera bröstvårtans utseende direkt efter amningstillfället och uppmärksamma
mamman på betydelsen av detta. En klämd eller påverkad bröstvårta kan vara orsak till
problemet.
Se till att det finns luftutrymme i behån som tryckavlastning på bröstvårtan. Som
hjälpmedel kan man rekommendera mamman att använda vårtluftare eller
mjölkuppsamlare.
I svåra fall – En del mammor tycker att amningsnappar fungerar bra, men det är
individuellt och man får pröva sig fram. Amningsnappar ska inte ses som en generell
rekommendation vid behandling av sår. Om mamman inte klarar av att amma kan hon

avlasta brösten något dygn med urmjölkning för hand eller pump om hon föredrar det.
Man kan pröva att ge barnet modersmjölk med sked/kopp tills vårtan är läkt.
Såriga bröstvårtor kan vara orsak till blod i uppkräkt maginnehåll.
Påminn om att dryck, mat och vila är viktigt för mammans välbefinnande.
Noggrann handhygien.
Svårläkta sår som ger svåra smärtor
Ibland kan såren bli infekterade av hudbakterier och/eller svamp (oftast candida) och kan ge
svåra smärtor under amningstillfället och ibland mellan amningarna.
Såren brukar se infekterade ut (med krater, var, rosaröd lite uppluckrad bröstvårta med glansig
och fjällande vårtgård).
Ordentlig tvättning med modersmjölk eller fysiologisk koksaltlösning rekommenderas. Om det
inte hjälper kan det finnas anledning att ta svamp – och bakterieodling enligt läkarordination.
Då mamman har såriga ”vitnande”, kanske fjällande bröstvårtor, och barnet samtidigt har ”torsk”
i munnen ska svampinfektion misstänkas. Om barnet har torsk ska alltid mamman behandlas
parallellt, även om hon inte har symtom. Om barnet har napp måste den rengöras noggrant för
att undvika fortsatt smittspridning.
Behandling av svårläkta sår som ger smärtor beskrivs under Medicinska åtgärder och
läkemedelsbehandling nedan.
Plana bröstvårtor
Såriga bröstvårtor är ett plågsamt tillstånd.
Det är viktigt att dessa mammor får hjälp
Plana eller indragna bröstvårtor innebär vanligtvis inte något hinder för amningen. Många barn
klarar av att suga på ett bröst med mycket platt vårta. Svårigheter att suga har inte alltid med
bröstvårtan att göra utan kan bero på att barnet inte tagit ett ordentligt tag om vårtgården. Är
bröstet mycket spänt, är det lämpligt att mjölka ur lite före amningen, så att bröstet blir mjukare
och går lättare att få tag om.
Kyla och mjölkstockning
Kyla är något som många mammor upplever vara orsak till bröstkomplikationer. Detta är inte
vetenskapligt verifierat, men eftersom det rent erfarenhetsmässigt tycks vara så, bör man se till
att undvika nedkylning.
Oxytocinspray
Om mamman har mjölkretention/stas med generellt överfulla mjölkkörtlar som inte förmår att
dra ihop sig, kan oxytocinspray ( Syntocinon®nässpray) vara till hjälp. Oxytocinet stimulerar
utdrivningsreflexen och underlättar tömningen av bröstet. Ska tas strax innan amningen. Se
FASS.
Barnhälsovården SLL 2 (6) BHV_Sll_05-01-05.doc

Bröstkomplikationer
I dagligt tal kallas komplikationer i bröstet för mjölkstockning. Ett sätt att dela in och beskriva de
olika utvecklingsförloppen är följande: mjölkstockning,bröstinflammation,bröstinfektion och
bröstböld.
Mjölkstockning är ett tillstånd som uppstår vid avflödeshinder i en eller flera
mjölkgångar så att mjölken inte kan passera utan ”stockar” sig. Det kan kännas som
en förhårdnad i bröstet som enda symtom.
Mjölkstockning skiljer sig från mjölkstas som är ett naturligt fysiologiskt tillstånd, dvs.
”spända bröst” . Det är vanligt förekommande när mjölken etableras dagarna efter
förlossningen och svullnaden i brösten lägger sig efter någon vecka och brösten känns
mindre spända.
Bröstinflammation (Inflammatorisk mastit) uppstår vid ett avflödeshinder som
pressar ut mjölken i omgivande vävnad och immunförsvaret reagerar. En
bröstinflammation uppstår utan att det föreligger någon infektion. En eller flera
resistenser kan kännas i bröstet, med eller utan kraftig ökning av temperaturen.
Vid en bröstinfektion (infekterad mastit) har bakterier kommit in i bröstet. En eller
flera resistenser kan kännas i bröstet och det är vanligt med sår på bröstvårtan. Hög
feber är vanligt förekommande.
När en bröstböld (bröstabscess) uppstår har det bildats var i bröstet. Smältning kan
ske och området kan gå i nekros. Vanligt med temperaturstegring.
Mjölkstockning
Symtom:
En eller flera knölar i bröstet, ibland ömmande.
Ibland rodnad på bröstet.
Ibland en känsla av att vara litet "ruggig" i kroppen.
Sök efter orsaken:
Gör en amningsobservation, och med den som vägledning kan man hjälpa mamman med
placeringen av barnet vid bröstet.
Hör efter om mamman försökt att begränsa barnets tillgång till bröstet.
En BH som klämmer eller tryck med fingrar mot bröstet kan också orsaka mjölkstockning.
Det kan inträffa närhelst under amningsperioden.
Om man har mer mjölk än barnet behöver och det finns risk för mjölkstockning har
mamman nytta av att kunna mjölka ur för hand. – Informera och instruera mamman hur
det går till.
Omvårdnadsåtgärder:
Uppmuntra mamman till fortsatt amning – barnets sugande är underlättar läkandet
Lyssna på mamman och lugna henne. Informera om tillståndet och vad som kan göras.
Ordinera vila, mat och dryck.
Lägg gärna en blöt och varm handduk om bröstet en stund före amningen. Att duscha
varmt är också bra.
Barnhälsovården SLL 3 (6) BHV_Sll_05-01-05.doc

Börja amningen med det ”onda” bröstet då barnet är hungrigt och suger kraftigt. Det är
det bästa sättet att tömma bröstet på.
Kontrollera att barnet har rätt läge och tag om bröstet så att det kan suga effektivt och
därmed stimulerar utdrivningsreflexen på rätt sätt. Variera amningsställning, så att alla
mjölkgångar kan tömmas och inget ställe utsätts för ständigt tryck. Mjölken måste få fri
passage.
Stryk under amningen försiktigt på bröstet med handflatan över knölen, ut mot
bröstvårtan. Stryk ytterst lätt över platsen för stockningen. Det får inte ömma.
Om barnet inte suger effektivt eller mindre ofta än det brukar kan det bli nödvändigt med
en försiktig urmjölkning (för hand eller med hjälp av pump) vid behov eller efter
amningen, till dess att trycket minskar. Visa mamman hur det går till.
Med snabbt insatta åtgärder bör man bli bättre efter någon dag. Gör man ingenting åt
stockningen finns det risk för att bröstinflammation uppstår. Det kan ibland gå på några
timmar.
Bröstinflammation (inflammatorisk mastit)
Ett avflödeshinder kan utvecklas vidare till en inflammatorisk mastit och uppstår när mjölken
pressas ut i omgivande vävnad och immunförsvaret reagerar. En bröstinflammation uppstår utan
att det föreligger någon infektion och engagerar vanligtvis endast ena bröstet. En eller flera
större resistenser kan kännas i bröstet.
I dagligt tal kallas även mastit för ”mjölkstockning”. Symtomen kommer sällan under de första 10
dagarna efter förlossningen. Det kan vara svårt att avgöra om mastiten är infekterad, och ibland
behandlas kvinnan med antibiotika innan man fått odlingssvar för säkerhets skull.
Symtom:
Ömhet, värmeökning och rodnad på bröstet, ibland känns en knöl.
Smärta, ibland intensiv, när barnet ammas.
Hög feber, 38,5 – 41 grader.
Allmän sjukdomskänsla, muskelvärk, huvudvärk och frossbrytningar.
Klämd eller snedsugen bröstvårta direkt efter amningstillfället.
Sprickor och/sår på bröstvårtan kan förekomma
Inga bakterier i mjölken.
Omvårdnadsåtgärder:
Följ samma råd som vid mjölkstockning.
Det är viktigt att barnet suger och att brösten töms ordentligt.
Börja amningen med det inflammerade bröstet och amma något oftare än vanligt.
Mjölka ur för hand eller med pump efter amningen, om barnet inte suger effektivt.
Växla amningsställning om möjligt, så barnet suger från olika håll
Smärtstillande och febernedsättande medel om det behövs.
Läkarkontakt vid behov.
Barnhälsovården SLL 4 (6) BHV_Sll_05-01-05.doc

Bröstinfektion (infektiös mastit)
En infekterad mastit kan uppstå när det kommit in bakterier i bröstet via sprickor och sår. Det
kan också ske utan föregående mjölkstockning. Infektionen har ett längre förlopp än
bröstinflammationen och kan pågå i 1–12 dagar. I de flesta fall är infektionen i bröstet
kombinerad med svårläkta sår och sprickor på bröstvårtan.
Symtomen är i stort desamma som vid bröstinflammation men skiljer sig genom att det
förekommer bakterier i mjölken. Kan komma plötsligt men sällan under de första 10 dagarna
efter förlossningen.
Att göra
Den individuella omvårdnaden är densamma som vid bröstinflammation, se ovan.
Odling bör tas vid misstanke på bakterier.
Läkarkonsultation för eventuell antibiotikabehandling.
Bröstböld
Bröstinflammation kan i enstaka fall utvecklas till varbildning med smältning, en abscess har
bildats.
Symtom:
Allmän sjukdomskänsla.
Febern går ner eller försvinner och mamman känner sig bättre i kroppen. Febern kan dock
svänga kraftigt ibland.
Det infekterade stället känns mjukt när man tar på det. Med fingret kan man känna att det
finns var under huden. När man trycker blir det en fördjupning i bröstet en stund.
Bröstet gör intensivt ont i ett tidigt skede.
En rodnad eller gulgrå "skugga" kan synas på bröstet. Huden kan vara spänd, ödematös
glansig och fjällande, ibland är bröstvårtan litet förskjuten.
Minskat eller upphört flöde av mjölken under det akuta skedet.
Omvårdnadsåtgärder:
Misstänker man bröstböld ska mamman uppsöka läkare för behandling. Hon kan fortsätta
amma om hon orkar och vill.
Om mjölken i det infekterade bröstet pumpas ur ska den vartillblandade mjölken inte
sparas och frysas.
Vila, gärna i sängen.
Antibiotika/läkemedel, se nedan.
Ibland kan det behövas lägga in en tunn kateter under lokalbedövning. Genom den kan
varet sugas ut, och det sjuka området sköljas rent.
En annan metod är att göra ett snitt i huden och hålla snittet öppet ett tag så att varet dräneras.
Amma så snart som möjligt efter ingreppet om inte snittet ligger för nära bröstvårtan. Då kan
bandaget hindra. Om mamman inte vill amma på det inflammerade bröstet kan hon upprätthålla
amningen på det friska bröstet.
Barnhälsovården SLL 5 (6) BHV_Sll_05-01-05.doc

Medicinsk åtgärd och läkemedelsbehandling
enligt Regionalt vårdprogram, SLL, Bröstkomplikationer i samband med amning
All läkemedelsbehandling bör ha föregåtts av en noggrann anamnes och en
amningsobservation.
Vid behov smärtstillande läkemedel
Odla vid misstanke på bakterie, vid sår odla även för MRSA.
För MRSA‐odling se Smittskydd Stockholm, Vårdprogram för MRSA.
Vid bakterieinfektion
Se Regionalt vårdprogram (s.58)
Vid svampinfektion
Behandling av mamman – Regionalt vårdprogram(s.60)
Behandling av barn
- Mixtur Nystatin (Mycostatin ®) 100 000 iu/ml, 1 ml 4 ggr/dag, i 4‐6 veckor, penslas i
barnets mun. Viktigt att även barnet behandlas parallellt med mamman annars risk för
reinfektion av mammans bröst
Vid eksem
Eksem på och omkring vårtgården fungerar ofta som inkörsport för bakterie och
svampinfektioner. Viktigt att behandla eksemet för att huden ska läkas helt.
Se Regionalt vårdprogram(s.60)
Vid utebliven effekt kontakta hudläkare.
Smärtstillande medel vid behov
- T. Ibuprofen 200‐400 mg 1 x 4, dock högst 1 200 mg/dygn, engångsdoser över 400 mg har
inte påvisats ge ytterligare analgetisk effekt, viktigt med jämn fördelning över dygnet.
- Ges med fördel i kombination med T. Paracetamol 1 g x 4, jämt fördelat över dygnet om
ytterligare smärtlindring behövs.
- Vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra ges endast T. Paracetamol.
Barnhälsovården SLL 6 (6) BHV_Sll_05-01-05.doc