Säkert boende - Länsförsäkringar

Säkert boende

Innehåll
Vattenskaderisker i våtrum 4 –5
Golvbrunn och vattenlås 6
Rör i våtrummet 7
Vattensystemet 10–11
Disk- och tvättmaskin 12
Varmvattenberedare 13
Undvika vattenskador 14
Elsystemet 16
Brandskydd 18–19
Eldstäder 20
Säsongsförvaring och brandfarliga vätskor 21
Inbrottsskydd 23–25
Skydda din egendom 27
Dokumentera hemmet 29
Fritidshuset 30–31
Skydd mot olycksfall 32
Är det säkert på taket? 34–35
Naturskador 37–38
Brand- och vattenskador påverkar miljön 40
Produktmärkning 41
Nyttiga kontakter 42

Underhåll och rätt beteende
Många skador orsakas direkt eller indirekt av oss själva genom bristande
skötsel eller underhåll. Om vi regelbundet ser om vårt hus minskar risken
för skador väsentligt. I det här häftet har vi samlat goda råd och
praktiska tips som kan hjälpa dig att undvika skador och bidra till ett
säkert boende.
För mer kunskaper om hur du kan undvika brand- och vattenskador
hänvisar vi till våra broschyrer BRASA och VASKA.
Länsförsäkringar består av 24 självständiga länsförsäkringsbolag som
erbjuder kunderna en helhet av bank- och försäkringstjänster. Genom
Agria Djurförsäkring erbjuds djur- och grödaförsäkring och genom
Länsförsäkringar Fastighetsförmedling helhetslösningar för en trygg
bostadsaffär.

Vattenskaderisker i våtrum
Håltagning
i kakelvägg.
Otäta rörgenomföringar
i golv.
Igensatt
ventilation.
Fogsläpp? Spräckta
plattor? Dåligt tätskikt?
Plastmattor som släpper?
Borrhål för
infästning.
Otäta genomföringar
och
infästningar i
golv.
Otäta
infästningar.
Dåligt
tätskikt.
Dolda rör
och infästningar.
Otäta rörgenomföringar.
Otäta skruvhål? Otäta
rörgenomföringar?
Dålig anslutning mot
golvbrunn?
Lös klämring?
4
Hylla i
duschplats.
Otätheter
vid golvbrunn.
Rörelser i
träbjälklag.
Fönster
vid dusch
eller badutrymme.
Kakel/klinker
på träbjälklag
och träreglar.
Gamla rörinstallationer.
Infästningar
och genomföringar?
Rostangrepp i golvfbrunn
av gjutjärn?

Exempel på bra lösningar i badrum
Elanslutenhanddukstork.
Luftintag
i
dörrens
underkant.
Synligt
placerade
rörledningar
God ventilation.
Limmade
rörklammer.
Golvbrunn placerad så att rensning
samt byte till duschkabin underlättas.
Duschstång fästad på
blandaren.
Det är viktigt hur väggarnas och golvets tätskikt utförs, hur golvbrunn monteras
och hur den ansluts till golvets tätskikt samt hur rörgenomföringar anordnas.
• Anlita hantverkare som är branschgodkända av
– GVK, Golvbranschens Våtrumskontroll,
för arbeten med plastmattor som tätskikt.
– BKR, Byggkeramikrådet för våtrum med
keramik.
– VVS-företagen för Säker vatteninstallation.
– MVK, Måleribranschens Våtrumskontroll,
för målning i våtrum.
• Använd endast branschgodkända material.
• Begär alltid skriftliga skötselråd.
• Golvbrunn ska vara anpassad till golvets tätskikt.
Den ska vara lätt att inspektera och rensa.
Hela golvet ska luta mot golvbrunnen.
• Rörgenomföringar måste vara vattentäta samt
brandisolerade om de bryter en brandcell.
5
Vid dusch eller badkar får tätskiktet
bara brytas av blandarens vattenrör
genom vägg samt golvbrunn.
Välj blandare och duschanordning
som ger så få hål som möjligt
i väggen. Använd gärna lim.
Badkar
med
halvfront
eller
utan
front.
Plastmatta på vägg kan monteras
liggande för att minimera antalet
skarvar. Delen upp till tak fylls
med en liggande remsa.

Golvbrunn och vattenlås
Golvbrunnar i bad- och duschrum ska rengöras och
kontrolleras minst två gånger per år. Det är lätt att
rensa brunnen själv.
Är brunnen placerad under badkaret måste du ta
bort badkarets front.
Kakelklädda badkarsfronter kan ha ett frontgaller
som måste lossas innan du kommer åt
brunnen. Ta sedan loss golvbrunnens sil, vissa
modeller är fastskruvade.
• Rengör noga så att brunnen blir ren från slam
och håravfall.
• Kontrollera att eventuell golvmatta sitter ordentligt
mot golvbrunnen. Dra i klämringen och kontrollera
att den sitter fast. Om mattan runt
brunnen lossnat från underlaget fi nns det risk
att vatten läckt in under mattan. Knacka så hör
du om den har lossnat.
Rensa vattenlåset
Vattenlås till diskbänk och tvättställ bör rengöras
regelbundet.
• Ställ en hink under och lossa vattenlåset. Kärvar
kopplingarna kan du lossa försiktigt med en polygriptång.
• Kontrollera att alla packningar och tätningar finns
kvar.
• Rengör och spola ur vattenlåset och ta bort hår
som fastnat i tvättställets bottenventil.
• När vattenlåset monterats ihop kontrollerar du att
det är tätt genom att spola vatten. Eventuellt kan
det vara nödvändigt att linda en bit gängtejp för att
få gängförbanden helt täta.
6
Lossa
badkarsfronten.
Kontrollera
klämringen.
Knacka och
lyssna efter
bomljud.
Ta fram hjälpmedel.
Ta bort hår
och tvålrester.
Använd gärna
en virknål.

Rör i våtrummet
Befi ntliga rörgenomföringar
Kontrollera att rörgenomföringar och skruvhål är
täta, särskilt bakom badkar och i duschutrymmen.
Lossa lösa skruvar och fyll hål och eventuella pluggar
med våtrumssilikon.
Äldre rörgenomföringar utan tätning kan du täta
med tätningsmassa kring rören. Lossa eventuella
täckbrickor och täta med våtrumssilikon.
Rörgenomföringar utan täckbrickor kan du täta
med tätningsmedel av akrylat i lösningsmedel,
avsett för våtrum.
Radiatorrör genom golv
Äldre ventiler och termostater till radiatorer är ofta
otäta och bör bytas ut. Täck rörgenomföringarna
med förtillverkade rörstosar som leder ut läckagevatten
på golvet så att det lättare kan upptäckas.
Nya rörgenomföringar i vägg
Inom våtzon 1 får det bara fi nnas rörgenomföringar
för rören till duschblandaren. Se bild på sidan 14.
Genomföringarna tätas bäst med en väggbricka med
packning som skruvas fast mot väggen och tätar mot
ytskiktet.
I kakelväggar kompletteras tätningen mot väggens
tätskikt. Det kan till exempel göras med en speciell
tätbricka som tätas mot tätskiktet, innan kaklet
monteras.
Nya rörgenomföringar i golv
I golvet får det bara fi nnas rörgenomföringar för
avlopp och golvbrunn. Kontrollera att alla genomföringar
är täta. Var särskilt noga med rörgenomföringar
som kan bli utsatta för vatten. Golv med plastmatta
tätas med förtillverkade rörstosar som fi nns
för de fl esta rördimensioner.
7
Lägg rikligt med tätningsmassa
runt rören mot
plastmatta.
Huvar
Rörstosar
Metallrör placeras synligt.
Rör-i-rör placeras dolt.
Alla vatteninstallationer i våtrum
ska utföras enligt branschreglerna
för Säker Vatteninstallation.
www.sakervatten.se

Checklista badrum
Generellt Ja Nej
Är badrummet byggt enligt gällande branschregler?
I så fall, finns detta dokumenterat?
Golvbrunn Ja Nej
Har golvet fall mot golvbrunnen?
Är golvbrunnen lätt åtkomlig för rensning?
Är golvbrunnen godkänd i system med tätskiktet?
Tätar klämringen ordentligt mot tätskikt/plastmatta?
Ytskikt av kakel/klinker Ja Nej
Är samtliga fogar hela och rena?
Är alla plattor hela?
Sitter plattorna fast utan ”bomljud”?
Vet du om det finns ett godkänt tätskikt under plattorna?
Ytskikt av plastmatta Ja Nej
Är alla skarvar hela och täta?
Sitter golvmattan fast utan ”bomljud”?
Installationer Ja Nej
Är alla rör synligt förlagda?
Är alla rörgenomföringar i golv och väggar täta?
Är alla rörgenomföringar i golv och väggar torra?
Är alla infästningar i väggar och golv tätade?
8

Ventilation Ja Nej
Är badrumsdörren försedd med luftintag i underkant?
Finns frånluftsventil i överkant vägg eller i tak?
Är frånluftsventil rensad senaste halvåret?
Finns fläktstyrd frånluft?
Fönster Ja Nej
Finns fönster i badrummet?
Är fönstret placerat inom 1 meter från dusch/badkar?
Är fönstrets karm och båge av trä?
Har du fått många nej-svar? Kontakta oss om du behöver du hjälp med att prioritera
dina åtgärder. För de åtgärder du inte kan göra själv rekommenderar vi att du använder
en branschgodkänd hantverkare för dina renoveringar.
9

Vattensystemet
Enkla men viktiga tips
Se till att vattensystemets huvudkran är lätt åtkomlig
och att alla i familjen vet var den fi nns.
Stäng av vattnet
Stäng alltid av huvudkranen när huset lämnas tomt i
mer än 24 timmar. När du sätter på vattnet igen bör
det ske varsamt för att undvika tryckstötar i vattenledningssystemet.
Vattenmätaren är en täthetsvakt
Med vattenmätaren kan du regelbundet kontrollera
att rörinstallationerna är täta.
Om mätarens visare rör sig trots att alla kranar är
stängda, kan det fi nnas ett vattenläckage.
Vattenfelsbrytare
För att minska risken för vattenskador bör en vattenfelsbrytare
monteras på inkommande vattenledning.
Vid minsta vattenläckage stängs då vattentillförseln
och larmet går.
I god tid före vintern
Väggvattenutkastare utgör en vattenskaderisk.
Ta alltid bort vattenslangen och alla tillhörande
kopplingar på hösten.
Äldre typer av väggvattenutkastare bör bytas till
en fryssäker, självdränerande konstruktion.
10
Huvudavstängning
Vattenfelsbrytare på
inkommande vattenledning.

Vattensäkra installationer i kök
I diskbänksskåpet ska du enkelt kunna inspektera
rörinstallationerna och lätt upptäcka läckage. Undvik
skåp där installationerna döljs av en skärm.
Under diskbänk, diskmaskin, kyl och frys ska
golvbeläggningen vara vattentät. Det fi nns idag
enkla system för att göra golvet vattentätt.
Kontrollera regelbundet installationernas täthet.
Fast installerad utrustning, till exempel ismaskin,
ska förses med skydd mot oavsiktlig utströmning
av vatten.
Installera tryckslagsdämpare
Ett ganska vanligt problem är så kallade tryckslag i
vattenledningen. Det låter som en kraftig smäll och
ger vibrationer i vattenledningen. Tryckslag uppstår
när exempelvis en kran stängs snabbt eller när disk-
eller tvättmaskin stänger vattentillförseln efter
påfyllning. Tryckslag kan skada kopplingar och ledningar
samt ge otäta fogar.
Mjukstängande blandare bör användas för att
undvika tryckslag i tappvattensystemet.
Vid problem med tryckslag kan en tryckslagsdämpare
monteras på tilloppsvattnet.
Tänk på miljön – spara vatten
Du kan spara mycket vatten genom att minska vattenläckage
i blandare och toalettstolar genom att täta
kranar eller att byta ut installationerna.
Räkna med en vattenbesparing på cirka 20 procent
om installationerna tätas. Nya wc-stolar kan minska
vattenförbrukningen med ytterligare 10–15 procent.
11
Skåp utan botten ger bäst
funktion. Tät golvbeläggning
och löstagbar skåpsockel.
Avstängningsventil
Fuktsensor
Ismaskin ska anslutas till en fast
tappvattenledning med automatisk
avstängningsventil.
Många
droppar
små...
Anslutning till
ismaskin.
Tryckslagsdämpare ska sitta nära
tappstället. Helst vid en rörböj.
En droppande kran kan förbruka
upp till 10 m 3 vatten på ett år.
En wc-stol ännu mer.

Disk- och tvättmaskin
Installation av disk- och tvättmaskin samt el- och
vattenanslutning ska utföras av en fackman.
Kontrollera regelbundet att alla vatten- och
avloppsanslutningar är täta. Enklast är att känna
efter med handen. Stäng av vattnet när maskinerna
inte används så slits slangarna mindre och risken för
vattenskador minskar. Slangarna har begränsad
livslängd och bör bytas efter 5–7 år.
REGLER
1. Lättåtkomlig avstängningsventil
Diskmaskinens vattenanslutning ska kopplas till en
avstängningskran ovanpå diskbänken. Tvättmaskinen
ska kopplas till vattenledningen via en lättmanövrerad
avstängningskran.
2. Typgodkänd vattenslang
En ny maskin ansluts med den slang som levereras
med maskinen. Saknas slang eller har slangen dålig
kvalitet, ska den bytas till en typgodkänd slang.
3. Diskmaskinens avloppsslang ska fästas i
skåpets överkant
Detta minskar risken för att avloppsvatten sugs in i
diskmaskinen. Sitter slangen inte fast kan det orsaka
skakningar som tillsammans med vattentrycket kan
skada kopplingar och skarvar på vattenlåset.
4. Vattentätt underlag
Disk- och tvättmaskin ska stå på vattentätt underlag
så att läckagevatten snabbt kan upptäckas. En läckande
diskmaskin utan vattentätt underlag kan förstöra
ett helt köksgolv innan det syns.
Tvättmaskin placeras i rum med golvbrunn.
Placeras tvättmaskinen i till exempel köket bör
köket ha golvbrunn.
12
Avstängningskran
för diskmaskin.
Typgodkända
slangar.
Tät golvbeläggning.
Högt förankrad
avloppsslang.
Saknar blandaren avstängning
för diskmaskin bör den bytas!
Vattentät skåpinklädnad för
eftermontering.
Vattentätt
underlägg.
Använd vattenanslutna maskiner bara
när du är hemma. Stäng vattentillförseln
när de inte används.

Varmvattenberedare
Välj efter vattenkvalitet
Kalkhaltigt hårt vatten kan ge utfällningar på beredarens
varma ytor. Är vattnet inte avkalkat bör du
undvika beredare med värmepatron i vattenbehållaren.
Patronen kan snabbt bli täckt av utfällningar
så att den överhettas och går sönder. Välj istället en
beredare med värmesköldar.
Surt vatten och vatten med hög salthalt, exempelvis
bräckt vatten, kan angripa koppar. Undvik i
sådana fall varmvattenberedare med kopparfoder.
Vatten med hög salthalt kan orsaka punktfrätning
på varmvattenberedare av rostfritt stål.
Är du osäker på vattenkvaliteten bör du alltid
göra en vattenanalys.
Spilledning till avloppet
Varmvattenberedare läcker lite vatten genom säkerhetsventilen.
Det måste därför fi nnas en spillvattenledning
från ventilen till ett golvavlopp.
Vattensäker uppställning
Varmvattenberedare ska stå på vattentätt underlag
med golvbrunn, då det kan börja läcka på grund av
till exempel rostangrepp. Kontrollera och eventuellt
komplettera med ett vattentätt underlägg.
Kontrollera anoden
Emaljerade varmvattenberedare har en så kallad
off eranod som ska hindra rostangrepp på kärlet.
Kontrollera anoden minst vartannat år.
Säkerhetsventil
Prova säkerhetsventilens funktion minst två gånger
per år för att förvissa dig om att den inte kärvar eller
läcker.
13
Vattnets kvalitet
varierar i olika
delar av landet.
Kalkhaltigt
vatten kan
orsaka läckage
i varmvattenberedare
och
pannor.
Surt
vatten
kan ge
rostangrepp.
Värmepatron
Spillvattenledning
Vattentätt underlag
Kontrollera varmvattenberedarens
anod. Byt den innan den
löses upp, annars fi nns risk för
rostangrepp.
Surt vatten
Kalkhaltigt
vatten
Rost?
Varmvattenberedarens säkerhetsventil
och anod ska bytas av
fackman.

Målet är att undvika vattenskador
Hälsa och innemiljö
Tränger fukt in i byggnadens konstruktion
är risken stor för mikrobiell tillväxt. Det kan
medföra att konstruktionen försvagas eller
bryts ned och att det utvecklas giftiga mögelsvampar
och skadliga bakterier.
Det är oklart hur farligt detta är, men
många ämnen som bildas vid en fuktskada är
skadliga för hälsan. Vissa människor upplever
besvär när de utsätts för dessa ämnen.
Det fi nns därför regler om att exempelvis
byggskivor i våtutrymmen ska tåla fukt och
hur vattentäta skikt ska vara utformade.
Aktuella branschregler bestämmer hur
infästningar och genomföringar ska utföras
inom våtrummets olika våtzoner.
Lagar och regler
Det fi nns en mängd lagar och regler som styr
byggandet. En del regler är lagkrav. Andra regler
bör du följa för att få ersättning från ditt
försäkringsbolag vid en eventuell skada.
Fackmässigt utförande
Fackmässigt utförande innebär att arbetet ska
utföras enligt Boverkets byggregler, gällande
branschregler samt monteringsanvisningar
för samtliga material.
Följs inte detta riskerar du att få minskad
ersättning vid vattenskada, eller i sämsta fall
utebliven skadeersättning.
14
VÅTZON
2
VÅTZON 1
1,0 m
Hela golvet är
VÅTZON 1
En god regel är att undvika
håltagning inom våtrummets
våtzon 1. Använd lim eller sugproppar
istället för borr och skruv.
2 minuter in ... 6 månader ut!
Det tar 2 minuter för duschvatten
att fylla fog och fästmassa i en
kakelvägg. Det tar 6 månader för
fogen att torka ut!
VÅTZON 1 VÅTZON
2
1,0 m

Checklista vatten
Allmänt Ja Nej
Vet alla i familjen var huvudavstängningskranen finns?
Är golvbrunnar och vattenlås rensade senaste halvåret?
Finns fryssäker väggvattenutkastare till trädgårdsslangen?
Är koppling och trädgårdsslang bortmonterade inför vintern?
Har diskbänksskåpet vattentät botten?
Egen brunn: Finns vattenanalys?
Varmvattenberedare Ja Nej
Är spillvattenledningen kopplad till golvbrunn?
Är beredaren vattentätt uppställd?
Emaljerad beredare: Är anoden bytt de senaste fem åren?
Värmesystem Ja Nej
Är radiatorrören tätade vid golvgenomföringar?
Vitvaror Ja Nej
Är installationen utförd av en fackman?
Är diskmakin, kyl och frys placerade på vattentätt underlag?
Finns lätt åtkomlig avstängningsventil?
Är slangar och anslutningar till vatten och avlopp täta?
Är slangar och rör typgodkända och rätt klamrade?
Har du fått många nej-svar? Kontakta oss om du behöver du hjälp med att prioritera
dina åtgärder. För de åtgärder du inte kan göra själv rekommenderar vi att du använder
en branschgodkänd hantverkare för dina renoveringar.
15

Elsystemet
Som husägare är du ansvarig för husets elanläggning
och att den underhålls.
Anlita behörig elektriker
El är farligt. Därför har moderna elinstallationer
inbyggda säkerhetssystem, bland annat säkringar,
skyddsjordning, jordfelsbrytare och åskskydd.
Jordfelsbrytare ger extra säkerhet
Säkringar är inte tillräckligt snabba. Därför kräver
Elsäkerhetsföreskriften att jordfelsbrytare installeras
vid ny- och ombyggnad som komplement till
säkringarna och som skyddsjordning på eluttag i
elfarlig miljö. Eluttag utomhus som saknar jordfelsbrytare
ska kompletteras med en portabel brytare.
Jordfelsbrytare ska provas minst en gång per år.
Åskskydd
Elinstallation, datorer och annan hemelektronik bör
skyddas med åskskydd som är fast installerat vid
mätarskåp eller vid första elcentralen. Samordna
åskskyddet tillsammans med teleskyddet.
Äldre elledningar
Hus byggda före 1960 har troligtvis elinstallationer
där ledarna har gummiisolering. Gummit hårdnar,
blir sprött och spricker. Det kan orsaka en ljusbåge
som är cirka +3 000 o C och i värsta fall brand.
Kontakta en behörig elektriker för åtgärder.
Utanpåliggande elledningar får inte byggas in.
Däremot får du måla eller tapetsera över dem.
Ersätt skarvsladdar med fast installation så får
du ökad brandsäkerhet.
16
Varje år dör 5–10 människor
till följd av elolyckor.
Jordfelsbrytaren bryter strömtillförseln
omedelbart om strömmen
tar fel väg.
Saknar du elektrisk behörighet får du bara
byta säkringar, lysrör och glödlampor.
Säkerhetssymboler
30 mA
Inbyggd halogenlampa ska monteras
med värmeskydd. OBS! Diffusionsspärren
får inte punkteras!

Checklista elsäkerhet
Elsystemet Ja Nej
Har en behörig elektriker kontrollerat husets elanläggning?
Vet du om elledningarna är gummi- eller plastklädda?
Har du själv gjort några förändringar i elsystemet under
den tid du har bott i bostaden?
Är bostaden utrustad med jordfelsbrytare?
Om Ja: Testar du jordfelsbrytaren regelbundet?
Är bostaden utrustad med åskskydd?
Finns trasiga eller lösa vägguttag och/eller strömbrytare?
Vet alla i familjen var säkringsskåpet är placerat?
Är säkringsskåpet övertäckt eller blockerat?
Vet alla i familjen hur man snabbt bryter
strömtillförseln i bostaden?
Kan du minska antalet skarvsladdar?
Brukar tv, stereo med mera, stå i stand by-läge?
Är inbyggda spotlights monterade med värmeskydd?
Har du fått många nej-svar? Kontakta oss om du behöver du hjälp med att prioritera
dina åtgärder. För de åtgärder du inte kan göra själv rekommenderar vi att du använder
en branschgodkänd hantverkare för dina renoveringar.
17

Brandskydd
Brand inomhus kan på några minuter övertända
bostaden och tragedin kan vara ett faktum. En
grundåtgärd mot brand är att eldstäder och rökkanaler
är sotade och godkända för sitt ändamål.
Läs om husägarens ansvar på www.msb.se.
Spisvakt
En spisvakt ger dig extra säkerhet mot spisbränder,
glömda plattor.
Brandvarnare
Brandvarnaren både ser och känner av en brand och
varnar direkt. Det fi nns även sammankopplingsbara
brandvarnare. Optisk brandvarnare måste placeras i
taket för att fungera tillfredsställande.
Bostäder ska ha minst en brandvarnare per våningsplan
och 50–60 m 2 golvyta. Placera brandvarnaren i
taket utanför sovrum eller i hallen. Rum med mycket
elektronisk utrustning ska ha egen brandvarnare.
Brandsläckare
Du ska ha tillgång till minst en handbrandsläckare i
bostaden. Minst en på varje våningsplan. Vi rekommenderar
en pulversläckare på 6 kg som släcker
bränder i de fl esta material.
Släckutrustningen ska vara lätt att komma åt och
alla i familjen ska veta hur den används.
B r a n d fi l t
En brandfi lt ska vara minst 120 x 180 cm. Det är ett
enkelt och eff ektivt skydd mot mindre bränder.
Utrymningsstege
Se till att ha en fast monterad, enkelt utfällbar stege
för snabb och säker utrymning från övervåning.
18
Spisvakten larmar och bryter
strömmen.
Välj optisk brandvarnare. För bästa
säkerhet bör du byta brandvarnare
vart 10:e år.
PULVER
Pulversläckare.
Släckklass:
43A 233 BC
BRANDFILT
B r a n d fi l t ä r
ett bra släckhjälpmedel.
En utfällbar
räddningsstege
är alltid till hands.

VANLIGA BRANDORSAKER
• Barns lek med eld. Låt barnen träna att tända
och släcka ljus på rätt sätt så att de får respekt
för eld, utan att bli skrämda.
• Levande ljus. Använd obrännbara ljusstakar
och självsläckande ljusmanschetter. Den som
tänder ansvarar också för att ljusen släcks.
Ha aldrig flera värmeljus på samma fat.
• Brand i olja och fett. Kväv branden, stäng
av köksfläkten, ta bort kärlet från spisen.
Släck aldrig med vatten.
• Tvättmaskin, diskmaskin, torktumlare.
Använd maskinerna bara när du är hemma
och är vaken. Se också till att torktumlarens
luddfi lter alltid är rent.
• Hushållsapparater. Anslut till en timer eller
dra ur strömsladden när de inte används.
• Kyl och frys. Dammsug bakom en gång per år.
• Fastbränsleeldning. Fastbränsleanläggning ska
vara brandskyddskontrollerad. Läs om riskerna i
vår broschyr BRASA.
Varje förändring av eldstäder och rökkanaler
ska anmälas till kommunen.
Elda alltid med torr ved.
• Aska. Förvara aska i plåtkärl med tättslutande
lock. Ställ kärlet på obrännbart underlag, långt
ifrån brännbart material.
Om brand uppstår
• Rädda.
• Varna.
• Släck.
• Larma 112.
19
Förvara tändstickor
utom räckhåll för barn. Släck
levande ljus när rummet lämnas
utan tillsyn.
Ta kärlet från plattan.
Kväv branden med lock eller
brandfi lt.
20 MIN
EXTRA
40 MIN
NORMAL
60 MIN
STRYK A
STRYK
STRYK B
NORMAL
STRYK TORRT
EXTRA TORRT
SYNTET
BOMULL
TORKTUMLARE
Rengör torktumlarens luddfi lter.
Överbelasta inte vägguttagen.
Ta bort mobilladdare och sladdar
som inte används.
Plåtkärl. Tätt lock.
Obrännbart underlag.

Eldstäder
Vedkamin, öppen spis, pelletskamin och kakelugn
kräver bygganmälan och ska bara användas för att
ge tillskottsvärme till den ordinarie uppvärmningen.
Eldstaden är till för att värma det boutrymme där
den är placerad.
En eldstad ska inte eldas för mycket och för länge.
Normalt ska man bara elda 2–4 kg ved per gång.
Större brasor av typen ”tokeldning” riskerar att hela
huset eldas upp istället för att värmas upp.
Det är viktigt att läsa och följa tillverkarens
anvisningar.
Eldstadens placering
Följ alltid tillverkarens anvisningar för skorsten,
säkerhetsavstånd, underlag med mera. Skorstensfejarmästaren
beslutar om godkännande av anläggningen
utifrån tillverkarens anvisningar.
Spisinsatser
Innan du installerar en insats i öppna spisen måste
du göra en bygganmälan och låta en behörig skorstensfejartekniker
besiktiga och godkänna att skorstenen
är dimensionerad för insatsens värmebelastning.
Det kan fi nnas risk att trämaterial i takkonstruktionen
torkar så att det kan självantända redan
vid temperaturer runt +100° C.
Elda i insatsen enligt tillverkarens anvisningar
för att undvika onödig brandrisk.
Skorstenslösa eldstäder
Det fi nns även kaminer som eldas med gel eller bioetanol
som varken ryker, sotar eller luktar. Kaminerna
kräver ingen skorsten men ska vara certifi erade
för att få användas.
OBS!
Alla eldstäder ska brandskyddskontrolleras och
sotas. Följ alltid tillverkarens anvisningar.
20
En eldstad ersätter
inte den ordinarie värmepannan
som fi nns i pannrummet.
Eldstadsplanet ska utföras av
brandhärdigt material, exempelvis
klinkers, plåt eller cementbaserade
skivor. Det ska skydda golvet mot
antändning om glöd eller brinnande
ved hamnar utanför eldstaden.
Spisinsatser kan vara en brandrisk.
Tillluften måste vara dimensionerad
för insatsens värmeeffekt.

Säsongsförvaring och
brandfarliga vätskor
Säsongsförvaring av bil, husvagn, båt, motorcykel,
gräsklippare, gasolgrill med mera, gör att man ofta
måste förvara bränsle, gasol och batterier i hemmet.
Koppla ur batterier och var uppmärksam på hur
mycket brandfarliga vätskor och gasol du enligt lag
får förvara i hemmet. Läs mer på www.msb.se.
Batterier
Har du ett friskt och fulladdat batteri bör du koppla
bort batterikablarna och förvara batteriet kallt. Då
klarar sig det till nästa säsong utan underhållsladdning.
Motor- och kupévärmare
Kontrollera att anslutningskabel, uttag och stickpropp
är hela. Se till att locket till kontakten på bilen
stänger och håller tätt när sladden tas bort. Kläm inte
kupévärmarens kabel i bilfönster eller bildörr. Skadas
kabeln kan bilen bli strömförande. Använd jordad
kabel och se till att kupévärmaren står fritt.
Motorvärmare ger skonsammare kallstarter,
mindre bränsleförbrukning och minskade utsläpp.
Använd timer för eff ektiv funktion:
–15° C och kallare – cirka 1,5 timma innan avfärd.
–15° till 0° C – cirka 1 timme innan avfärd.
0° till +10°C – cirka 20 minuter innan avfärd.
21
Det fi nns regler för vad man får förvara
i hemmet i form av brandfarliga
vätskor och gasol. Se www.msb.se för
information om vad som gäller.
Kall förvaring förlänger livslängden,
varm förvaring förkortar den.

Checklista brandskydd
Brandskyddsutrustning Ja Nej
Finns fungerande brandvarnare på varje våningsplan?
Finns utrymningsstege lätt åtkomlig på övervåningen?
Finns brandfilt lätt åtkomlig i bostaden?
Finns brandsläckare på alla våningsplan?
Vet alla i familjen var släckutrustningen finns?
Kan alla i familjen hantera släckutrustningen?
Köksapparater Ja Nej
Finns timer på hushållsapparaterna?
Är kyl och frys rengjorda från damm senaste året?
Eldstad Ja Nej
Är alla eldstäder och rökkanaler brandskydds-
kontrollerade och sotade?
Används eldstaden enligt tillverkarens anvisning?
Används askhink av metall och med tättslutande lock?
Finns gnistgaller för öppen spis/braskamin?
Övrigt Ja Nej
Förvaras tändare och tändstickor utom räckhåll för barn?
Förvaras gasol och reservdunkar brandsäkert?
Är batterier urkopplade under säsongsförvaring?
Är anslutningar till motor- och kupévärmare i bra skick?
Har du fått många nej-svar? Kontakta oss om du behöver du hjälp med att prioritera
dina åtgärder. För de åtgärder du inte kan göra själv rekommenderar vi att du använder
en branschgodkänd hantverkare för dina renoveringar.
22

Inbrottsskydd
Lås
Lås som är godkända av Stöldskyddsföreningen ökar
skyddet mot inbrott. Tjuven väljer hellre ett hus med
enklare lås.
Entrédörrar
Tvåfunktionslås ger både hemmabekväm och bortasäker
låsning.
Hemmabekväm låsning innebär att dörren kan
låsas eller öppnas inifrån med hjälp av vred. Bortasäker
låsning innebär att vredet spärras så att låset
bara kan öppnas med nyckel.
Extralås
Många entrédörrar har cylinderlås med enbart hemmabekväm
låsning. De kan kompletteras med ett
extralås för att få bortasäker låsning.
Terrassdörrar
Flertalet villainbrott sker genom terrassdörrar. Det
beror ofta på att spanjolettlåset ger ett dåligt inbrottsskydd.
Bristfälliga handtagslås med sprint eller spärr
samt olämpliga låskolvar och slutbleck gör det enkelt
att bryta sig in. Genom att byta den gamla spanjoletten
till en säkerhetsspanjolett med låsbart handtag och
säkerhetsslutbleck ökar inbrottsskyddet avsevärt.
En annan åtgärd är att behålla den gamla spanjoletten
och komplettera med ett låsbart handtag eller
ett utanpåliggande terrassdörrlås. Då kan dörren inte
öppnas genom att krossa rutan och sticka in handen.
Terrassdörrar kan också förstärkas genom att
montera en plåt i dörrens underdel.
Anlita alltid en auktoriserad låssmed vid inköp och
montering av lås.
23
Knapp
för bortasäkring
Säkerhetsslutbleck
Säkerhetsspanjolett
som
låser i både
över- och
undekant.
Låsbart
handtag
Vred
Hävarmskantregel

Säkerhetsdörr och gallergrind
Många äldre ytterdörrar består av tunna träskivor
som är limmade på en träram med lite fyllning mellan.
Det tar bara ett ögonblick att bryta upp, skära sig
igenom eller att sparka sönder en sådan dörrkonstruktion.
Oavsett hur många eller hur bra lås du har.
En säkerhetsdörr i motståndsklass 3 (MK3),
enligt den nya inbrottsstandarden SS-ENV 1627, ger
däremot ett bra skydd mot inbrott.
Ett alternativ är att behålla den gamla ytterdörren
och montera en gallergrind innanför.
Fönstergaller och fönsterlås
Fönster som ligger insynsskyddade är ofta begärliga
för en tjuv. Det är framförallt lågt placerade fönster,
till exempel källarfönster, som är lätta att forcera.
Monterar du fönstergaller gör du det betydligt
svårare för en inkräktare att ta sig in.
Gallren ska helst sitta på insidan och vara väl
fastsatta i vägg och fönsterkarm.
Förstärk fönstrets vanliga lås med extra fönsterlås.
De är lätta att montera och ger ökad trygghet.
Ett aldrig så bra lås blir inte komplett förrän du också
monterat ett säkerhetsslutbleck i dörrkarmen och bakkantssäkring
på dörrens gångjärnssida.
24
Karm
Stålstift
Fönstergaller
Karm
Bakkantsbeslag
Stiftning
Dörr
Dörrblad
Fönsterlås

Grannsamverkan mot brott
Grannsamverkan grundar sig på samarbete mellan
boende, polis och försäkringsbolag.
Polisen svarar för igångsättning, utbildning och
uppföljning. Redan efter en kort tid brukar antalet
inbrott minska och i många fall upphör de helt.
Deltagande i Grannsamverkan är kostnadsfritt.
Inbrottslarm
Larm är ett komplement till andra förebyggande
åtgärder. Genom larm kan grannar, väktare, polis
med fl era snabbt få vetskap om ett inbrott och vidta
åtgärder. Många inbrottslarm kan även kompletteras
med rökdetektorer.
Lokallarm, inbrottsvarnare
Lokallarm är skrämsel- och uppmärksamhetslarm
som påkallar allmän uppmärksamhet.
För eff ektivare åtgärder vid larm kan det vara en
fördel om larmet kan kopplas till din mobiltelefon
eller till någon närstående.
Centrallarm
Centrallarm är alltid uppkopplat till larmcentral.
Larmet kan kompletteras med rökdetektorer,
vattenvarnare, vattenfelsbrytare och kamera för
ökat skydd och trygghet.
Anlita en av Stöldskyddsföreningen listad anläggarfi rma
vid köp och installation av larmutrustning. Larmen ska
vara testade och certifi erade av Svensk Brand och
Säkerhetscertifi ering (SBSC).
25
Minimikrav för deltagande i
Grannsamverkan
• Förteckna, dokumentera
och märk stöldbegärlig
egendom.
• Meddela grannarna om du
ska vara borta längre än
en vecka.
• Förvara värdehandlingar
och värdesaker på ett
betryggande sätt.
• Var allmänt vaksam.
Kontakta polisen och
kontaktpersonen när du
ser något som är fel.
Larmcentral
Polis Väktare

Checklista inbrott
Larm Ja Nej
Är bostaden utrustad med godkänt larm?
Finns ytterbelysning med rörelsedetektor?
Dörrar Ja Nej
Är bostaden utrustad med säkerhetsdörr?
Har ytterdörrar och altandörrar godkända lås?
Är ytterdörren försedd med tvåfunktionslås?
Är ytterdörrar och altandörrar stiftade i bakkant?
Har ytterdörrar och altandörrar godkänt brytskydd?
Fönster Ja Nej
Har samtliga fönster godkända fönsterlås?
Finns fönstergaller på lågt placerade fönster?
Har du fått många nej-svar? Kontakta oss om du behöver du hjälp med att prioritera
dina åtgärder. För de åtgärder du inte kan göra själv rekommenderar vi att du använder
en branschgodkänd hantverkare för dina renoveringar.
26

Skydda din egendom
Cykel
Antalet cykelstölder ökar i takt med att cyklarna blir
allt mer avancerade.
Se till att alla cyklar har godkända lås och förvara
dem helst i ett låst utrymme när de inte
används. Se också till att cyklarna är märkta så att
det är lätt att identifiera dem.
Moped
Moped bör vara ordentligt märkt och ska ha godkänt
lås. Sätt gärna på ett låsbart tanklock i förebyggande
syfte.
Bil
Bilen är ett redskap för både nytta och nöje. Om
bilen blir stulen ger det alltid upphov till bekymmer
och oro som tar både tid och ork. Ett sätt att förebygga
bilstöld är att förse bilen med ett godkänt
larm. Märk också bilens samtliga rutor och fälgar
med bilens registreringsnummer.
Behandla bilnyckeln som en värdesak och lämna
inte kvar saker i bilen som är stöldbegärliga när du
parkerar. Försök att parkera på väl upplysta platser.
Har du tillgång till garage bör du ställa in bilen i
garaget över natten.
Redskap
Trädgårdsredskap och utemöbler bör vara märkta.
Förvara helst redskap inlåsta om du inte har uppsikt
över dem. Tänk på att många redskap är utmärkta
inbrottsverktyg.
27
Låsta, inlåsta
och märkta.
Larma och märk alla rutor och
fälgar.
Rattkrycka är ett bra medel mot
bilstöld.
Även enklare redskap bör märkas
och låsas in.

Checklista Egendom
Checklista egendomsskydd
Cykel / Moped Ja Nej
Är cykeln/mopeden märkt?
Är den utrustad med en godkänd låsanordning?
Förvaras den i ett låst utrymme?
Har mopeden tanklock med lås?
Finns särskild försäkring för mopeden?
Bil Ja Nej
Är bilen utrustad med godkänt larm?
Är bilens samtliga rutor märkta?
Finns låsmuttrar på bilens fälgar?
Förvaras bilen i ett låst garage?
Töms bilen från stöldbegärlig saker vid parkering?
Är bilradion stöldskyddad?
Är bilen utrustad med startspärr?
Förses bilen med rattkrycka vid parkering?
Redskap Ja Nej
Är redskap, gräsklippare med mera märkta?
Finns låsbart förvaringsutrymme?
Förvaras huvudsäkringar till maskiner separat?
Har bränsledrivna maskiner/redskap låsbart tanklock?
Finns maskinnummer sparade och lätt tillgängliga?
Har du fått många nej-svar? Kontakta oss om du behöver du hjälp med att prioritera
dina åtgärder. För de åtgärder du inte kan göra själv rekommenderar vi att du använder
en branschgodkänd hantverkare för dina renoveringar.
28

Dokumentera hemmet
Kvitton är värdehandlingar
Var noga med att få kvitto på allt du köper till hemmet.
Kvittot är en värdehandling och ett viktigt bevis
om något blir skadat eller stulet i samband med
exempelvis en olycka eller ett inbrott.
Utan kvitto kan det bli svårt för oss att betala ut
rätt ersättning för den skadade eller saknade ägodelen.
I sämsta fall kan vi inte betala någon ersättning
alls.
Skaffa spärrtjänst
För att skydda betalkort, körkort, mobiler och andra
värdeföremål rekommenderasr vi någon form av
spärrtjänst. Med ett samtal kan du då spärra allt som
försvunnit och anmälan går direkt till polis och försäkringsbolag.
Med spärrtjänst kan du enkelt göra en
inventarielista och dokumentera värdesaker i hemmet.
Fotografera hemmet och era värdesaker. Skulle
något oförutsett hända är dokumentationen värdefull.
Både för dig och för oss på Länsförsäkringar.
Märk alla värdesaker
En märkt vara är inte särskilt attraktiv på den svarta
marknaden där det mesta av stöldgodset marknadsförs.
På den förteckning du gör över era värdesaker
bör du även notera på vilket sätt sakerna är märkta.
Kontakta gärna oss så ger vi dig råd om produkter
för märkning och registrering av värdesaker.
29
Spara alla kvitton!
SSF Spärrapid
gör det enkelt att skydda
värdesaker och att dokumentera
det du äger.
Märk dina värdesaker.

Fritidshuset
Med Grannsamverkan minskar risken för inbrott och
eventuella skador upptäcks snabbare. Stöldskyddsmärk
värdefulla ägodelar. Skaff a godkända lås och
lås alltid när du lämnar huset. Stäng av telefonsvararen,
eller använd teletjänsten ”medfl yttning” om
det går.
Brandskydd
Skaff a brandvarnare, brandfi lt och pulverbrandsläckare.
Grilla inte nära något brännbart och använd
rätt sorts tändvätska.
Elapparater
Stäng av spis, strykjärn, kaff ebryggare och andra
elektriska apparater. Dra ur sladden till TV och stereo,
så minskar brandrisken och utrustningen skyddas
från åsknedslag.
Jordfelsbrytare
Finns inte fast installerad jordfelsbrytare, bör du
koppla alla elektriska apparater som används utomhus
till en bärbar jordfelsbrytare.
Vatteninstallationer
Stäng alltid av vattnets huvudkran när du reser från
huset. Ett läckage kan orsaka stora skador, även om
det bara står och droppar.
Vattenanslutningen till huset ska vara av så kallat
PEL-rör. Röret ska vara märkt med vilket vattentryck
det tål, för fritidshus lägst PN6, 6 bar. I hus
med kommunalt vatten ska röret vara märkt PN10.
Har huset året runt-vatten kan du montera en
vattenfelsbrytare som stryper vattnet vid läckage
och strömavbrott.
30
PULVER
Använd aldrig
rödsprit eller
bensin som
tändvätska!
Dra ur sladden.
Pulversläckare.
Släckklass:
43A 233 BC
Anslut elektrisk utrustning
till jordfelsbrytare.
Anslut sommarvattnet
med en ledning som pallar
för trycket.

INFÖR VINTERN
Stäng av vattnet
Kyla är den största orsaken till vattenskador i fritidshus.
Detta bör du göra i god tid före vintern:
• Stäng huvudkranen och öppna alla kranar.
Spola wc-stolen så att vattenbehållaren töms.
• Töm vattensystem och varmvattenberedare, om
inte huset ska vara uppvärmt till minst +15° C.
• Öppna dörrarna till diskbänksskåpet så att luften
kan cirkulera fritt.
• Stäng av varmvattenberedaren innan vattnet töms.
• Töm pumpar och vattenhydroforer.
• Häll frysskyddsmedel i vattenlås, golvbrunnar
och wc-stol.
• Töm termostatblandare.
Ventilera
Bra ventilation hindrar fukt och mögel. Öppna
husets dragventiler så att luften kan cirkulera.
Stäng av strömmen
Ska huset inte vara varmt under vintern bör du
stänga av elen med huvudströmbrytaren. Lossa även
säkringarna som extra säkerhet.
Stäng av kyl- och frysskåp. Lägg en trasa över
dörrarna så att de inte stängs och ger dålig lukt.
Täta håligheter
Möss behöver bara ett hål på 6–7 mm för att ta sig in
i huset, en råtta cirka 2 cm. Täta med nät av rostfritt
stål, mässing eller brons. Nätmaskorna får vara max
5 mm och trådtjockleken bör vara minst 0,7 mm.
Städa
Smuts och gamla matrester ger näring åt mögel.
Avsluta sommarsäsongen med en höststädning.
31
Töm varmvattenberedaren.
Öppna ventilerna.
Dra ur kontakterna.
Förvara utomhussladdar
inomhus.
Ta in utemöblerna.
Täta alla håligheter.

Skydd mot olycksfall
Utbilda dig i Första Hjälpen så att du kan lägga
de vanligaste förbanden samt ge Hjärt-Lung-Räddning.
Utbildning anordnas av bland annat AKLAskolan,
Röda Korset och Företagshälsovården.
Varje hem behöver Första Hjälpen-utrustning.
Håll den välfylld. Byt materiel som är äldre än fem år.
Sårskador
Sår som blöder mycket, till exempel hugg- eller skärsår,
hålls upp så att det kommer högre än hjärtat.
Tryck ihop såret och lägg ett tryckförband.
Förebygg chock
Kontrollera medvetande, andning och puls.
Lägg den skadade i framstupa sidoläge med benen
högre än huvudet. Förhindra avkylning. Lugna den
skadade genom att lyssna och finnas till hands.
Bränn- och frätskador
Spola med tempererat vatten, cirka 15–17° C, i minst
20 minuter för att kyla skadestället. Lägg sedan ett
rent och mjukt förband. Alla större bränn- och
frätskador kräver läkarvård.
Förgiftning
Alla förgiftningar kräver läkarvård. Vid misstanke
om förgiftning, ge vätsketillskott. Helst flera glas.
Ring Giftinformationscentralen, telefon dagtid
08-33 12 31. Övrig tid ringer du 112.
Tandskador
Försök att sätta tillbaka tanden. Kontakta tandläkare.
Rothinnan runt tandroten får inte torka eller
skadas. Kan tanden inte sättas tillbaka ska den förvaras
fuktigt under transporten, till exempel i mjölk,
inte i kranvatten.
32
Elastisk binda
Sårtvätt Pincett
Sax
Plåster
GasbindaTryckförband
Andningsduk
Förvara Första Hjälpen-utrustningen
på en plats som alla i
familjen känner till.
Kraftigt blödande sår hålls i
högläge ...
... kläm ihop och lägge ett
tryckförband.
Barnsäkerhet
• Grind vid trappa.
• Hällskydd på spisen.
• Petskyddade eluttag.
• Förankrade bokhyllor.
• Spärr på fönstren.
• Mediciner och farliga
vätskor förvaras inlåsta.

Checklista dokumentera
Dokumentation Ja Nej
Finns förteckning över all egendom?
Finns kvitton sparade på all egendom?
Finns fotodokumentation på all egendom?
Är värdehandlingar och värdesaker säkert förvarade?
Fritidshuset Ja Nej
Ser någon till fritidshuset när du inte är där?
Finns godkända lås eller larm?
Är alla sladdar urdragna från TV, radio med mera?
Är huvudkranen till vattenledningen stängd?
Är vattenledningen, kopplingar och kranar täta?
Är vattensystem och varmvattenberedare tömda
inför vintern?
Om vattnet inte stängs av, är innetemperaturen
minst +15° C?
Övrigt Ja Nej
Förvaras tändare och tändstickor utom räckhåll för barn?
Olycksfall Ja Nej
Finns Första Hjälpen-utrustning i hemmet?
Vet alla i familjen var den finns?
Har du fått många nej-svar? Kontakta oss om du behöver du hjälp med att prioritera
dina åtgärder. För de åtgärder du inte kan göra själv rekommenderar vi att du använder
en branschgodkänd hantverkare för dina renoveringar.
33

Är det säkert på taket?
Som husägare är du ansvarig för att undvika ohälsa
och olycksfall om någon ska utföra arbete på ditt hustak.
Innan någon utför arbete på taket bör du därför
göra en riskanalys.
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen lägger ett tungt ansvar på dig som
låter utföra arbete på taket. Även om taket har rätt
säkerhetsutrustning enligt kraven som gällde när
huset byggdes, kan det krävas ytterligare utrustning
för att arbete ska kunna utföras säkert på taket.
Enligt ordningslagen är du också ansvarig för
säkerheten i närheten av ditt hus. Gränsar huset mot
allmän gata kan du till exempel bli skyldig att montera
snörasskydd, om det fi nns risk att människor
eller egendom kan skadas om snö och is rasar ner
från taket.
Tyngdlagen
Fallolyckor är tyvärr vanliga och orsakar mycket
lidande. Fall från tak kan vara direkt livsfarligt.
Montera därför taksäkerhetsutrustning så att det
blir säkert att ta sig upp, förflytta sig och att arbeta
säkert uppe på taket.
Det bör finnas takstege och takbrygga fram till
skorstenen samt en fast stege med handledare
och ståplatta på skorstenen om uppstigningshöjden
är högre än 1,2 meter.
På resten av taket bör det fi nnas ett
nockräcke.
Markstege ska gå minst
1 meter över takfot och
ska ha ett glidskydd vid
takfoten.
34
Fasadhöjd
upp till 4 meter.
Kan man ta sig upp
säkert på taket?
Kan man förfl ytta sig
säkert på taket?
Kan man arbeta
säkert på taket?
Finns det risk för ras
från taket?
Fast stege med handledare
samt ståplatta 0-0,5 m från
skorstenens överkant
(Vid uppstigningshöjd
över 1,2 meter).
Fast gångbrygga.
Taksteg eller fast
takstege.
Snörasskydd.

Snörasskydd
Montera snörasskydd längs hela taket så undviker du
att snö och is rasar okontrollerat från taket.
Personligt fallskydd
Köp och använd en fallskyddssele med säkerhetslina
och fallskyddsdämpare. Det är en relativt billig livförsäkring.
Fäst linan i nockräcket eller takbryggan så sitter
du säkert om du halkar eller ramlar på taket. Det är
alltid bäst att vara två personer på taket, en som arbetar
och en som säkrar fallskyddslinan.
Täthet och infästningar
Kontrollera att takbeläggningen är oskadad på hela
taket och att alla genomföringar och infästningar är
täta.
Kontrollera även isoleringen på vinden så att det
inte fi nns köldbryggor som kan orsaka värmeläckage
som kan ge isbildning på taket.
Snö på taket
Snö som ligger länge på taket under perioder av
omväxlande tö, snö och kyla kan efter ett tag bli för
tung för takkonstruktionen.
Tänk på att altantak och garagetak kan vara
dimensionerade för mindre snölast än bostadshuset.
Skotta därför av taken så minskar belastningen och
risken för isbildning och läckage.
Misstänker du att exempelvis altantaket kan bli
överbelastat av snö kan du förstärka konstruktionen
genom att montera en eller fl era stöttor under takreglarna.
35
Nockräcke
Fast takstege.
Fasadhöjd
4-8 meter.
Snörasskydd
Fasadstege
med fallskydd
från 2,5
meter upp
från mark.
Kyla, värme, nederbörd
och otätheter
kan skapa farliga
istappar.
Takets form
kan ge höga
punktlaster.
Akta takets ytskikt
när du skottar.
Lämna kvar 10-20
cm snö.
Montera stöttor under altantaket.

Checklista Tak
Taksäkerhet Ja Nej
Finns en säker tillträdesväg upp på taket?
Finns monterad takstege eller taksteg på taket?
Kan man förflytta sig säkert till skorsten och andra
serviceställen?
Finns förankringsanordningar för personligt fallskydd?
Finns skydd mot nedfallande snö?
Takkonstruktion
Är takbeläggningen oskadad över hela taket?
Ja Nej
Är takinklädnaden på vinden utan missfärgningar?
Är infästningar och genomföringar ordentligt tätade?
Är taket dimensionerat för tunga snölaster?
Har du fått många nej-svar? Kontakta oss om du behöver du hjälp med att prioritera
dina åtgärder. För de åtgärder du inte kan göra själv rekommenderar vi att du använder
en branschgodkänd hantverkare för dina renoveringar.
36

Naturskador
Klimatrelaterade naturskador blir allt vanligare på
grund av olika typer av extremväder där stormar
och skyfall kan ställa till med stora bekymmer.
Miljödepartementets klimat- och sårbarhetsutredning
bedömer att risken för översvämning, ras,
skred och erosion kommer att öka på många håll i
landet. Över 300 000 byggnader anses ligga inom
områden med hög risk för naturskador.
Skydda huset
Som fastighetsägare är du skyldig att förebygga risker
för naturskador så att huset står pall vid en eventuell
storm eller skyfall.
Storm
Rensa tomten från stora träd som kan välta på huset
eller bilen vid en eventuell storm. Granar ramlar lättare
än tallar och alla stora träd kan ger mycket stora
skador om de faller fel.
Takpannor och annan takbeläggning måste vara
väl förankrade så att de tål påfrestningar från vind
och snö. Detta gäller även antenner, takstegar, ventilationshuvar
och liknande.
Hård blåst ger stora lyftkrafter, kontrollera därför
att altantak och liknande sitter fast ordentligt. Dra in
markiser när de inte behövs och placera utemöbler och
trädgårdsredskap så att de står skyddade för hård vind.
Vid stormvarning bör du ställa bilen i garaget.
Ställ också in trädgårdsredskap, utemöbler och annat
som kan blåsa omkring.
Vid storm bör du hålla dig inomhus. Måste du
vara ute ska du undvika att gå nära nedfallna träd
och nedfallna elledningar.
37
Ställ in bilen i garaget om det
varnas för storm.
Fäst antenner och
paraboler ordentligt.
Takpannor ska vara
fästade i nock samt
i två skift runt hela
takytan.
Rensa hängrännor
och stuprör
från skräp.
Ställ in utemöblerna och
kontrollera att skärmtak och
liknande sitter fast ordentligt.

Översvämning
På tomten bör du se till att marken lutar bort från
huset. Regn och smältvatten kan då lättare rinna bort
utan att husets grund och dräneringsledningar
påfrestas mer än nödvändigt.
Se till att träd med kraftiga rötter inte står för
nära huset. Rötterna söker sig gärna ned till dräneringsledningen
som går runt huset och kan då förstöra
både ledningen och fuktisolering på exempelvis
källarväggar.
Förvara inte fuktkänsliga föremål i utrymmen
som riskerar att drabbas av översvämning.
Rensa stup- och hängrännor från löv och annat
skräp och montera självrensande silar på stuprören så
att dräneringsledningen under mark inte sätts igen.
Kontrollera att tomtens dagvattenbrunnar och
uppsamlingsbrunnar sväljer vatten bra. Slamsug
vid behov.
Kontrollera också närliggande brunnar i gator
och vägar och meddela de ansvariga om brunnarna
inte fungerar. Detta är bland annat ett problem på
vintern då brunnar lätt täcks av snödrivor i samband
med snöröjningen.
Se till att täta golvavlopp och golvbrunnar för att
undvika upptryck av vatten.
Täta även dörrar, fönster och ventiler mot vatteninträngning.
Ordna också så att någon kan se till exempelvis
fritidshuset eller liknande när du inte är där.
38
Marken bör luta från huset så att
regn och smältvatten kan rinna
bort naturligt.
Står träd för nära huset kan rötterna
angripa och förstöra husets grund
och dräneringsledning.
Förhindra upptryck av vatten från
brunnen.

Checklista Naturskador
Storm Ja Nej
Är takpannor förankrade enligt tillverkarens anvisningar?
Är tv-antenn och eventuell parabol ordentligt förankrade?
Är tomten fri från stora träd som eventuellt
kan välta vid storm?
Förvaras utemöbler så att de är skyddade mot hård blåst?
Översvämning Ja Nej
Lutar marken från huset?
Är det fritt från träd med stora rötter närmast huset?
Är stup- och hängrännor rensade?
Har tomtens dagvatten- och uppsamlingsbrunnar
bra funktion?
Är det fritt från fuktkänsliga föremål i utrymmen som
kan drabbas av översvämning?
Fungerar närliggande brunnar i gator och vägar?
Är golvavlopp och golvbrunnar säkrade mot upptryck
av vatten?
Tål dörrar, fönster och ventiler vattentryck?
Finns tillsyn av obebodda fastigheter?
Har du fått många nej-svar? Kontakta oss om du behöver du hjälp med att prioritera
dina åtgärder. För de åtgärder du inte kan göra själv rekommenderar vi att du använder
en branschgodkänd hantverkare för dina renoveringar.
39

Brand- och vattenskador
påverkar miljön
Brand- och vattenskador är inte bara dyra, de
på-verkar även miljön på ett negativt sätt. Bäst är
att en skada aldrig inträff ar. Därför har vi som
miljömål att förebygga brand- och vattenskador.
Byggvarudeklarationer
Byggvaror kan innehålla ämnen som skadar hälsa
och miljö. Det kan exempelvis fi nnas bly och kadmium
i kakel och klinker med starka färger och det
kan fi nnas höga halter av formaldehyd i spånskivor.
Därför är det viktigt att det fi nns byggvarudeklarationer
som visar vilka ämnen materialet innehåller.
Miljöbedömning
Miljöbedömning innebär att varans innehåll analyseras
och klassas utifrån kemiska ämnen, livscykelekonomi
och funktion.
I detta syfte samarbetar Länsförsäkringar med
Miljömanualen, Guide för Materialval, BASTA och
SundaHus Miljödata – tre system som kompletterar
varandra väl. Dessa ger övergripande fakta och
utförlig miljöbedömning av enskilda produkter och
konstruktioner.
40
Det fi nns information om vad olika
byggmaterial innehåller och hur
de ska användas.
Frågor ger kunskap.

Produktmärkning
Produktmärkning visar att en produkt uppfyller vissa uppsatta
krav. En del märkningar är obligatoriska och måste finnas för
att en produkt ska få säljas.
Sverige har i vissa fall strängare krav än andra EU-länder.
Det kan betyda att en produkt som är godkänd i ett annat
EU-land ändå inte uppfyller kraven som gäller i Sverige.
P-märkning innebär att en produkt, system eller process är testad
och godkänd enligt säkerhets- och miljökrav som gäller i Sverige.
Typgodkännande innebär att produkt är testad och uppfyller
kraven i Boverkets byggregler, BBR. Märkningen kommer under
de närmaste åren att fasas ut och ersättas av CE-märkning.
CE-märkning sätter tillverkare på sin produkt för att deklarera
att kraven i EU-direktiv är uppfyllda. En produkt som är CEmärkt
är inte automatiskt godkänd för användning i Sverige.
NT VVS 129 står för Nordtestmetoden för tappvatten-
system. Enligt Nordtestmetoden ska samtliga ingående
komponenter testas för att styrka att de fungerar tillsammans
under verkliga förhållanden. NT VVS 129 innebär att ett
rörsystem är testat och godkänt.
SS-EN 1253 är en tillverkningsstandard enligt ny EUnorm.
Den ersätter de nordiska produktreglerna NKB 17, som
varit gällande från 1991.
Fackmässigt utförande
Försäkringsbolagen har inga egna krav på arbetsutförande, utan
hänvisar i stället till fackmässigt utförande, tillverkarens monteringsanvisningar
samt gällande branschkrav. Detta är en förutsättning
för att försäkringen ska gälla fullt ut vid en skada.
41
SS-EN 1253
SS-EN 1253

Nyttiga kontakter
Här har vi samlat några nyttiga telefonnummer, till företag och
organisationer som kan hjälpa dig om det är något du undrar över.
SBF, Svenska Brandskyddsföreningen 08-782 72 00
www.svbf.se
EIO, Elektriska Installatörsorganisationen 08-762 75 00
www.eio.se
Giftinformationscentralen 08-33 12 31
www.giftinformation.se
GVK, AB Svensk Våtrumskontroll 08-702 30 90
www.gvk.se
MVK, Måleribranschens Våtrumskontroll 08-453 90 00
www.maleri.se (Målaremästarna)
Byggkeramikrådet 08-641 21 25
www.bkr.se
SSF, Svenska Stöldskyddsföreningen 08-783 74 50
www.stoldskydd.se
VVS-företagen 08-762 75 00
www.vvs-foretagen.se, www.sakervatten.se
POLIS
Akuta ärenden 112, övriga ärenden 114 14.
www.polisen.se
Nödnummer (SOS Alarm) 112
42

Minska skadorna genom regelbundet underhåll
Genom regelbundet underhåll håller du skadorna borta
och får ett tryggare hus att bo i.
Kontakta oss gärna om du vill ha tips och råd, eller
besök lansforsakringar.se.
Besök vår webb-shop där du enkelt kan handla säkerhetsprodukter
till för-månliga priser. Du kan även beställa
våra broschyrer om Vattenskadesäkert byggande, VASKA
och Fastbränsleeldning i din bostad, BRASA.

Kontakta Länsförsäkringar eller din försäkringsförmedlare.
Länsförsäkringar Bergslagen 021-19 01 00 | Länsförsäkringar Blekinge 0454-30 23 00 | Dalarnas Försäkringsbolag
023-930 00 | Länsförsäkringar Gotland 0498-28 18 50 | Länsförsäkringar Gävleborg 026-14 75 00 | Länsförsäkringar
Göinge 0451-489 00 | Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän 031-63 80 00 | Länsförsäkringar Halland 035-15 10 00
Länsförsäkringar Jämtland 063-19 33 00 | Länsförsäkringar Jönköping 036-19 90 00 | Länsförsäkringar Kalmar
län 020-66 11 00 | Länsförsäkringar Kristianstad 044-19 62 00 | Länsförsäkring Kronoberg 0470-72 00 00
Länsförsäkringar Norrbotten 0920-24 25 00 Länsförsäkringar Skaraborg 0500-77 70 00 | Länsförsäkringar Skåne
042-633 80 00 | Länsförsäkringar Stockholm 08-562 830 00 | Länsförsäkringar Södermanland 0155-48 40 00
Länsförsäkringar Uppsala 018-68 55 00 | Länsförsäkringar Värmland 054-775 15 00 | Länsförsäkringar Västerbotten
090-10 90 00 | Länsförsäkringar Västernorrland 0611-253 00 | Länsförsäkringar Älvsborg 0521-27 30 00 | Östgöta
Brandstodsbolag 013-29 00 00
lansforsakringar.se
LFAB 04094 utg 01 2011-02 Form & Profil. Vi trycker på det miljövänliga.