gupea_2077_29098_3

invandringspolitiken kunde anpassas efter arbetsmarknadsläget.
Från och med 1967 återgick Sverige till en mer restriktiv invandringspolitik, vilket
i stor utsträckning berodde på att fackföreningsrörelsen ställde sig avvisande till en
fortsatt fri invandring. De regler som trädde i kraft 1967 innebar att utomnordiska
medborgare skulle skaffa arbets- och uppehållstillstånd innan inresa. De nya reglerna
gjorde det svårare för den som ville flytta till Sverige att få ett arbetserbjudande,
vilket krävdes för att få uppehålls- och arbetstillstånd. 35 Reglerna gjorde det dessutom
möjligt för fackföreningsrörelsen att stoppa den utomnordiska arbetskraftsinvandringen.
Ansökningar om arbetstillstånd remitterades till berörda fackförbund
och facklig tillstyrkan var en grundförutsättning för att arbetstillstånd skulle
utdelas. När LO 1972 skickade ut ett cirkulär till förbunden med uppmaningen
att avslå ansökningar om arbetstillstånd upphörde följaktligen den utomnordiska
arbetskraftsinvandringen. Vid tidpunkten drev fackföreningsrörelsen också igenom
kravet att företag endast fick rekrytera finsk arbetskraft genom arbetsförmedlingen,
vilket hindrade privata värvningskampanjer.
2.3.3 Statistisk översikt - Arbetskraftsinvandringen 1945-1972
Sverige följde det Västeuropeiska migrationsmönstret och övergick under 1900-talet
från att ha varit ett emigrationsland till att bli ett invandringsland (se diagram 2.4).
Under 1940-talet invandrade i genomsnitt 30 000 personer årligen till Sverige, en
siffra som sjönk till omkring 25 000 under 1950-talet. Under 1960- och 1970-talen
ökade återigen invandringen och uppgick till cirka 40 000 per år. 36 Invandringen
uppvisade stora variationer under föreliggande undersökningsperiod. Detta berodde
dels på att efterfrågan på arbetskraft följde den svenska industrins konjunkturer,
dels på den ekonomiska utvecklingen i utvandringsländerna. Dessutom var utvandringen
förhållandevis stor, vilket nästan uteslutande berodde på återutvandring. Av
dem som invandrat under åren 1951-1955 hade 34 procent återutvandrat efter fem
år. Av dem som invandrat 1968 hade mer än en tredjedel återutvandrat efter fem år,
och nästan hälften efter 15 år. 37
35 Lundh – Ohlsson (1999) s. 12-13.
36 Statistisk årsbok för Sverige 1946-1979.
37 Lundh – Ohlsson (1999) s. 26, 44.
38