gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
med hänsyn till rikets säkerhet och om det bedömdes ligga i Sveriges intresse. Denna<br />
typ av utvisningar hade förekommit tidigare, men genom lagens tillkomst skärptes<br />
invandringskontrollen. I lagen fanns inga bestämmelser om asyl för flyktingar, men<br />
personer fick inte utvisas om de riskerade att straffas för politiska brott i hemlandet.<br />
År 1917 utfärdades en kungörelse som medförde att passtvånget återinfördes för första<br />
gången sedan mitten av 1800-talet. Passtvånget avsåg endast inresande, medan<br />
personer som redan vistades i Sverige undantogs från regeln. Förutom passtvång<br />
krävdes också visering, vilken kunde förvägras om ändamålet för inresan ansågs<br />
olämplig från svensk synpunkt. Immigranter som saknade visering skulle utvisas.<br />
Mot slutet av det första världskriget började följaktligen svensk polis avvisa utlänningar<br />
som saknade visering, pass och uppehållstillstånd vid inresa. 28<br />
Freden efter det första världskriget innebar inte en återgång till förkrigsförhållandena.<br />
De ekonomiska svårigheterna under 1920-talet och oktoberrevolutionen<br />
i Ryssland 1917 resulterade istället i att invandringskontrollen skärptes i andra europeiska<br />
länder, varför Sverige behöll de restriktioner som antagits under krigsåren.<br />
Passtvånget bestod och utländska medborgare tvingades söka uppehållstillstånd<br />
efter tre månaders vistelse i Sverige. För att skydda den svenska arbetskraften infördes<br />
också ett arbetsviseringssystem 1919, vilket innebar att utländsk arbetskraft<br />
tvingades ordna arbetstillstånd innan de påbörjade en anställning. Viseringen för<br />
arbetssökande invandrare remitteras till Socialstyrelsen och Arbetslöshetskommissionen.<br />
Dessutom fick berörda fackliga organisationer möjlighet att yttra sig över<br />
den arbetssökandes visering. Utländsk arbetskrafts möjlighet att få arbeta i Sverige<br />
blev därmed direkt beroende av arbetsmarknadsläget. 29<br />
Reglerna om arbets- och uppehållstillstånd fanns med i de utlänningslagar som<br />
antogs 1927 och 1937. Grundvalen för arbetstillståndsprövningen var att svenskar<br />
skulle ha företräde på arbetsmarknaden. Socialstyrelsen skulle endast bevilja arbetstillstånd<br />
om det rådde arbetskraftsbrist i en specifik bransch eller om invandraren<br />
hade en kompetens som saknades i landet. I mellankrigstidens utlänningslagar<br />
introducerades dessutom rasskäl till varför immigrationen skulle regleras. Detta<br />
medförde att Sverige förde en restriktiv flyktingpolitik under 1930-talet. 30<br />
Den restriktiva inställningen till flyktingar fortlevde under de första åren efter<br />
det andra världskrigets utbrott. Bakom denna hållning fanns ett flertal faktorer.<br />
För det första ville man skydda den svenska arbetsmarknaden. För det andra fanns<br />
en viss rasism i samhället och inom de politiska partierna. För det tredje var den<br />
svenska regeringen rädd för att stöta sig med Nazityskland. Sveriges politik gentemot<br />
flyktingar var emellertid inte alltigenom restriktiv. Skandinaviska flyktingar,<br />
estlandssvenskar och finska krigsbarn tilläts söka en fristad i Sverige. Eftersom man<br />
ville skydda den inhemska arbetskraftens sysselsättning fanns liksom under mellan-<br />
28 Nelhans (1973) s. 28-29; Hammar (1964) s. 159-165; Johansson (2008) s. 106; Lundh – Ohlsson<br />
(1999) s. 12.<br />
29 Johansson (2008) s. 106; Lundh – Ohlsson (1999) s. 12.<br />
30 Lundh – Ohlsson (1999) s. 12; Johansson (2008) s. 106-107.<br />
36
Change language