gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
dre konjunkturdämpningar 1952 och 1957-1958. 1950- och 1960-talen präglades<br />
således av ekonomisk stabilitet. Slutet för perioden av hög tillväxt i Europa brukar<br />
ofta dateras till den första oljekrisen 1973, men problemen för den europeiska industrin<br />
startade dessförinnan. Under 1960-talet ökade den internationella konkurrensen<br />
och vinstnivåerna sjönk inom stora delar av industrin, vilket resulterade i en<br />
minskad ekonomisk aktivitet och ökad arbetslöshet i bland annat Frankrike och<br />
Storbritannien. Med en förhoppning om att förbättra industrins resultat genomfördes<br />
storskaliga produktionsrationaliseringar, men dessa lyckades inte överbrygga<br />
problemen inom vare sig den europeiska eller den svenska industrisektorn. Redan<br />
under 1960-talets andra hälft blev det följaktligen uppenbart att den industriella<br />
och ekonomiska tillväxten bromsade in i Sverige och årtiondet avslutades med ett<br />
stort underskott i bytesbalansen. Konjunkturnedgången 1971-1972 blev dessutom<br />
djupare än väntat och arbetslösheten steg. Resten av 1970-talet blev ett besvärligt<br />
årtionde för såväl Sverige som övriga Europa med hög arbetslöshet och inflation<br />
samt omställningsproblem inom industriproduktionen. 11<br />
Den kraftiga ekonomiska och industriella tillväxten under 1950- och 1960-talen<br />
ledde till att sysselsättningen ökade. Arbetslösheten pressades därigenom ned till<br />
historisk sett rekordlåga nivåer. 1950-1970 uppgick arbetslösheten till i genomsnitt<br />
3,3 procent i Västtyskland och 1,9 procent i Storbritannien, medan motsvarande<br />
siffra var 1,8 procent i Sverige. Därmed kom sysselsättningen att betecknas som full<br />
i stora delar av Västeuropa. Antalet förvärvsarbetande ökade inom såväl industri-<br />
som servicesektor. Däremot minskade antalet sysselsatta inom agrarproduktionen<br />
kontinuerligt. Noterbart är att antalet anställda inom industrin fortsatte att växa<br />
fram till mitten av 1960-talet, därefter minskade antalet industriarbetare successivt.<br />
Servicesektorn visade en närmast spegelvänd bild med kraftigt ökad sysselsättning<br />
från 1960-talet. Detta var en trend som kunde skönjas i hela Västeuropa. 12<br />
2.2 Arbetskraftsutbudets förändring<br />
Den industriella expansionen gav ett högt efterfrågetryck på arbetsmarknaden och<br />
många västeuropeiska länder ställdes inför svårigheten att frambringa tillräckligt<br />
med arbetskraft under 1950- och 1960-talen. Förmågan att tillgodose företagens<br />
efterfrågan på arbetskraft begränsades av att födelsetalen varit låga i många länder<br />
sedan mellankrigstiden, vilket fick långsiktigt negativa återverkningar på arbetskraftsutbudet.<br />
Dessutom hade en betydande andel av den arbetsföra befolkningen<br />
dött under krigsåren. 13<br />
11 Tipton – Aldrich (1988) s. 112; Crafts – Toniolo (1996) s. 7; Schön (2010) s. 321-323; Magnusson<br />
(1997) s. 473-477.<br />
12 Schön (2000) s. 336, 376-377; Lundh (1991) s. 29; Maddison (1987) s. 689; Crafts – Toniolo<br />
(1996) s. 4-5; Singh (2008) s. 1; Mitchell (2003) s. 167-168; Tipton – Aldrich (1988) s. 172-173.<br />
13 Tipton – Aldrich (1988) s. 166-187; Schön (2010) s. 320-321; The Population of The Federal Republic<br />
of Germany (1974) s. 36.<br />
30
Change language