gupea_2077_29098_3

28
KApITEL 2
Bakgrunden
2.1 Ekonomisk och industriell tillväxt
Perioden från krigsslutet till 1970-talets första hälft var en industriell expansionstid,
som kännetecknades av hög ekonomisk och industriell tillväxt. Under perioden var
dessutom de konjunkturella variationerna förhållandevis små, vilket innebar att det
rådde en nästintill konstant högkonjunktur. Detta är förklaringen till varför föreliggande
undersökningsperiod ofta ges epitetet ”De gyllene åren”. 1
Den årliga ökningen av BNP var i genomsnitt omkring 4 procent i Sverige mellan
1950 och 1970-talets första hälft, medan industrin växte ännu något snabbare. Den
industriella tillväxten var särskilt hög under 1960-talets första hälft, med en årlig
ökningstakt på ungefär 7 procent i genomsnitt. 2 Sveriges tillväxtsiffror var emellertid
inte unika, utan situationen var liknande i stora delar av Västeuropa under
1950- och 1960-talen. 3
Vid krigsslutet var tillväxttakten låg i flertalet europeiska ekonomier. Detta berodde
framförallt på att produktionsapparat och infrastruktur hade ödelagts under
kriget. De länder som klarade sig bäst vid krigsslutet var de alliansfria nationerna
och de länder som inte upplevt krig på hemmaplan, eftersom deras produktionsapparat
var oskadd. Den stora efterfrågan på transport- och produktionsmedel i Europa
gynnade således det alliansfria Sverige och tillväxten var hög inom bland annat
varvs- och verkstadsindustrin, men även hemmamarknadsindustrierna expanderade.
USA var en annan nation som klarade sig bra under de första efterkrigsåren.
Landet hade en stark och moderniserad industri, som kunde svara på efterfrågan i
Europa. 4
Europa var beroende av import från USA, samtidigt som man hade svårt att
exportera till USA. Detta resulterade i en besvärande dollarbrist som hotade den
europeiska återuppbyggnaden. Därför togs initiativ till USA:s omfattande hjälpprogram
1948-1952, den så kallade Marshallhjälpen. 5 För att administrera det ekonomiska
stödprogrammet bildades Organization for European Economic Co-operation
(OEEC). Samtliga länder väster om järnridån anslöt sig till OEEC, förutom Finland
1 Magnusson (1997) s. 409; Crafts – Toniolo (1996) s. 3; Schön (2000) s. 327-333.
2 Schön (2000) s. 366, 375; Lundh (2010a) s. 234-235; Lundh – Ohlsson (1999) s. 126-127;
Magnusson (1997) s. 409.
3 Maddison (1987) s. 650; Schön (2010) s. 315.
4 Crafts – Toniolo (1996) s. 3; Lundh – Ohlsson (1999) s. 125; Cameron (1993) s. 372;
5 Marshallhjälpen hette egentligen European Recovery Program (ERP).