gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vi kan mot denna bakgrund förvänta oss att arbetsmarknadens parter gjorde olika<br />
ställningstaganden gällande den upplevda arbetskraftsbristen och arbetskraftsinvandringen<br />
under den studerade perioden, vilket bottnade i partsintressen vad arbetskraftstillgången<br />
anbelangar.<br />
Utifrån en kartellaspekt kan vi förvänta oss att fackföreningsrörelsen var negativ<br />
till arbetskraftsinvandring, eftersom den ville utbudsreglera. Som ett komplement<br />
till utbudsregleringen utvecklades hjälpstrategier, som syftade till att hindra free<br />
riding och illojala beteenden inom organisationen. Behovet av hjälpstrategier var<br />
beroende av invandringens omfattning. Ju mindre invandring, desto mindre behov<br />
av hjälpstrategier. Om invandringen var omfattande ökade istället behovet av<br />
hjälpstrategier. LO var samtidigt en bred organisation. Därför kan vi förvänta oss<br />
att fackföreningsrörelsen tog ett samhällsekonomiskt ansvar och accepterade viss<br />
invandring under perioden då arbetskraftsbrist ansågs råda.<br />
Utifrån en kartellaspekt kan vi förvänta oss att Svenska arbetsgivareföreningen<br />
var positiv till invandring, eftersom ett ökat arbetskraftsutbud minskade efterfrågekonkurrensen.<br />
Som ett komplement till strävan efter ett ökat arbetskraftsutbud<br />
utvecklades hjälpstrategier, som syftade till att motverka free riding och illojala beteenden<br />
inom organisationen. Behovet av hjälpstrategier var beroende av invandringens<br />
omfattning. Ju större invandring, desto mindre behov av hjälpstrategier.<br />
Om invandringen minskade eller stoppades ökade istället behovet av hjälpstrategier.<br />
SAF var samtidigt en bred organisation. Därför kan vi förvänta oss att SAF tog ett<br />
samhällsekonomiskt ansvar och inte agerade för att få till stånd en så pass storskalig<br />
invandring att den samhällsekonomiska balansen hotades.<br />
1.4 Metod och material<br />
Undersökningen genomförs med en kvalitativ metodansats, kompletterad med deskriptiv<br />
statistik. Syfte och frågeställningar påverkar valet av material och bearbetningen<br />
av detsamma. Dessutom fungerar det analytiska ramverket som verktyg för<br />
tolkningen av studiens resultat.<br />
Eftersom maktrelationen på arbetsmarknaden påverkas av utbudet och efterfrågan<br />
på arbetskraft läggs stort fokus på den arbetskraftsbrist som ansågs råda och hur<br />
SAF bedömde att den skulle kunna övervinnas. Metodologiskt innebär detta att<br />
källmaterialet har bearbetats med särskilt fokus på den av näringslivet upplevda<br />
arbetskraftsbristen och SAF:s hantering av densamma. I relation till arbetskraftsbristen<br />
analyseras därmed dels de kartellstrategier som SAF utvecklade, dels diskussionen<br />
avseende mobiliseringen av inhemska och utländska arbetskraftsresurser.<br />
SAF:s argumentation, bedömningar och agerande relateras kontinuerligt till forskning<br />
på området, vilket syftar till att nyansera det partsintresse som arbetsgivarorganisationen<br />
representerade. Dessutom sätts SAF:s bedömningar och handlande i<br />
relation till motparten på arbetsmarknaden, regeringen och berörda myndigheter.<br />
Studien baseras framförallt på material från SAF:s arkiv, som förvaras vid Centrum<br />
för Näringslivshistoria. Det rör sig om handlingar från utredande och beslutande<br />
organ, remissyttranden, skrivelser från personer i ledande ställning inom<br />
24
Change language