gupea_2077_29098_3

marnas önskemål, utan Olson menar att storleken också påverkar en organisations
intressesfär. Organisationer kan indelas i breda respektive smala intressen. Om en
organisation ska uppfattas som bred eller smal beror på hur stor del av landets inkomster
som medlemmarna representerar. Detta innebär att en organisation som
representerar hälften av ett lands inkomster är ett bredare intresse än en organisation
som endast representerar en fjärdedel av inkomsterna. En smal organisation
har få eller inga incitament att göra uppoffringar för andra grupper, medan en bred
organisation har anledning att göra uppoffringar som gynnar hela samhället. Olson
visar att breda arbetsmarknadsorganisationer är vanligare i Skandinavien än i andra
delar av världen. 66
1.3.2 Karteller på arbetsmarknaden
Inom ekonomisk teori görs ofta antagandet att det råder fullständig konkurrens på
marknaden, vilket innebär att köpare och säljare konkurrerar inbördes om marknadsandelar
utan att kunna påverka varupriset. Marknadsaktörerna är alltså pristagare
snarare än prisgivare, vilket resulterar i marknadspriser där utbud möter
efterfrågan. 67 I ett givet jämviktsläge är det dock möjligt för producenterna att sluta
överenskommelser om en utbudsbegränsning. Detta är den teoretiska ingången till
ofullständig konkurrens på marknaden. 68
Teorier om ofullständig konkurrens gäller oftast säljare och utgår från tillståndet
på en varumarknad. 69 Ofullständig konkurrens kan bland annat uppkomma genom
att ett större antal företag sluter sig samman i en löst sammansatt kartell. Kartellens
lösliga karaktär gör att samarbetsformen är instabil, vilket är dess grundläggande
problem. Det kan vara problematiskt att förmå medlemmarna att komma överens
om priser och produktionsvolymer samt att hålla fast vid sådana överenskommelser,
eftersom det kan vara lönsamt för enskilda medlemmar att bryta avtalet. 70
Det finns också litteratur som har överfört kartellperspektivet till att gälla arbetsmarknadens
förhållanden. 71 Arbetsmarknadsorganisationerna är inte karteller
i begreppets egentliga mening, men de kan använda kartellstrategier för att bevaka
sina intressen som ofta är oförenliga. De oförenliga intressena bottnar i att maktrelationen
mellan parterna på arbetsmarknaden påverkas av utbud och efterfrågan på
arbetskraft. Arbetsgivarnas förhandlingsposition stärks om utbudet på arbetskraft
är större än efterfrågan, medan fackliga organisationer gynnas av arbetskraftsbrist.
66 Olson (1984) s. 56-60, 93-95.
67 Case m.fl. (1999) s. 274-276. I många undersökningar utgår man emellertid från teorier om
marknadsmisslyckanden, transaktionskostnader etc.
68 Robinson (1933); Case m.fl. (1999) s. 294-318.
69 Case m.fl. (1999).
70 Delvis baserat på Case m.fl. (1999) s. 333. Definitionen av en företagskartell se Liefmann (1913);
Sandberg (2006).
71 Åmark (1986); Åmark (1989); Åmark (1994a); Åmark (1994b); Lundqvist (1998); Lundqvist
(2000); Lundh (2008).
22