gupea_2077_29098_3

svenska invandringspolitiken från dessa gästarbetarsystem, eftersom man liksom
Storbritannien förde en politik för permanent bosättning. 43 Frank drar däremot
slutsatsen att det förekommit gästarbetarsystem i Sverige under efterkrigstiden. 44
Det finns anledning att återkomma till denna fråga i föreliggande studie, eftersom
de arbetare som rekryterades kollektivt omfattades av en rad begräns-
ningar.
Den sporadiska uppmärksamhet som arbetsgivarna erhållit i ovan nämnda undersökningar
ger bilden av att näringslivet förespråkade en mer liberal invandringspolitik
än fackföreningsrörelsen. Detta genomsyrar inte minst Nelhans studie. 45
Det finns förutom Nelhans ett par undersökningar som i viss mån har analyserat
arbetskraftsinvandringen ur ett arbetsgivarperspektiv. Frank undersöker bland annat
företagens rekrytering av utländska arbetare under 1960-talet och hur dessa arbetare
nyttjades på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på sydeuropeisk arbetskraft.
Enligt Frank använde arbetsgivare oftast invandrare inom tunga och oattraktiva arbeten.
Detta gällde framförallt arbetare från Balkan, vilka bedömdes vara lämpade
för att utföra tunga och smutsiga jobb. 46
Lundqvist och Svanberg analyserar hur Verkstadsföreningen försökte lindra arbetskraftsbristen
genom invandring, vilket Metall ofta motsatte sig. Såväl Lundqvist
som Svanberg framhåller också att Verkstadsföreningen använde sig av kartellstrategier
för att motverka efterfrågekonkurrens mellan företagen under rådande
arbetskraftsbrist. 47 Ur arbetsgivarperspektiv fanns intresse av en stor arbetskraftsinvandring,
eftersom man därigenom minskade behovet av konkurrensregleringar
inom arbetsgivarkollektivet. 48 Svanberg anlägger också ett konkurrensbegränsningsperspektiv
på Metalls agerande och framhåller att fackförbundet sa nej till
invandringen eftersom man ville begränsa arbetskraftsutbudet. 49 Lundqvist framhåller
dessutom i uppsatsen Arbetskraft och konkurrensbegränsning att LO hade intresse
av att begränsa arbetskraftsutbudet, eftersom man därigenom stärkte medlemmarnas
position på arbetsmarknaden. Detta förklarar varför man ville begränsa
arbetskraftsinvandringen. 50 Även Yalcin tolkar LO:s restriktiva invandringspolitik
som ett uttryck för en utbudsbegränsningsstrategi. Denna strategi förklarar också
varför LO inte agerade för att mobilisera de inhemska arbetskraftsreserverna under
1940- och 1950-talen. 51
43 Hammar (1985a); Hammar (1985b).
44 Frank (2005).
45 Nelhans (1973).
46 Frank (2005).
47 Lundqvist (1998); Svanberg (2010).
48 Lundqvist (1998); Lundqvist (2002).
49 Denna aspekt lyfts också fram av Lars Ekdahl, se Ekdahl (2008).
50 Lundqvist (2002).
51 Yalcin (2010).
18