gupea_2077_29098_3

kraftsreservernas inträde på arbetsmarknaden under hela undersökningsperioden,
men Kyle liksom Yvonne Hirdman och Zeki Yalcin menar att få åtgärder vidtogs
för att möjliggöra detta innan 1960-talet. Under 1960-talet tog LO emellertid öppet
ställning för inhemska kvinnor framför invandrare. Bakgrunden till att LO inte
agerade för att bereda plats på den öppna arbetsmarknaden för reservarbetskraften
under 1940- och 1950-talen var framförallt att de manliga industriarbetarnas position
inte fick hotas. 25
Nelhans framhåller sålunda att fackförbunden motvilligt accepterade arbetskraftsinvandring
som lösning på arbetskraftsbristen eftersom de inhemska reserverna
inte kunde mobiliseras och eftersom man fick gehör för fackliga krav som
exempelvis organisationstvång. 26 Historikern Jesper Johansson drar relaterat till
detta slutsatsen i Så gör vi inte i Sverige, vi brukar göra så här att fackföreningsrörelsen
motvilligt accepterade arbetskraftsimporten på grund av den nära relationen
mellan LO, den socialdemokratiska regeringen och arbetsmarknadsmyndigheten.
Det fackliga inflytandet över invandringen var följaktligen avgörande om utländsk
arbetskraft skulle släppas in på svensk arbetsmarknad. 27
Den samlade bilden inom befintlig forskning är således att fackföreningsrörelsen
var skeptisk mot arbetskraftsinvandring under 1940-talet. Däremot var man
passivt accepterande i förhållande till arbetskraftsinvandringen under 1950-talet.
Sociologen Wuokko Knocke liksom Johansson nämner dock att LO i allmänhet
var mer vällvilligt inställda till nordisk arbetskraft än till utomnordisk. 28 Slutsatsen
beträffande LO:s passivitet i invandringsfrågan ifrågasätts av Yalcin i Facklig gränspolitik.
Han framhåller att passiviteten i förhållande till invandringen endast visade
sig utåt, medan LO internt var mer negativa. 29 Nelhans menar att vissa fackförbund
avstyrkte arbetskraftsinvandring i sina remissyttranden under 1950-talet, men Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) rättade sig inte efter dessa yttranden utan följde istället
länsarbetsnämndernas bedömningar. 30 Johan Svanberg har emellertid undersökt
ett antal fall inom metallindustrin i Arbetets relationer och etniska dimensioner och
visar att facklig tillstyrkan snarast bör ses som ett krav för AMS godkännande av
arbetskraftsinvandring. 31
Nelhans visar att fackföreningsrörelsen hade en negativ inställning till arbetskraftsinvandringen
under 1960-talet. Immigrationen ansågs hota välfärdsutvecklingen
och därför restes krav på en invandringspolitisk reglering, vilket realiserades
1967. 32 Johansson åskådliggör dessutom att LO lyckades reglera den finska invand-
25 Kyle (1979); Hirdman (1998); Hirdman (2001); Yalcin (2010).
26 Nelhans (1973).
27 Johansson (2008).
28 Kyle (1979); Knocke (1981); Knocke (2000); Johansson (2008).
29 Yalcin (2010).
30 Nelhans (1973).
31 Svanberg (2010).
32 Nelhans (1973).
16