gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
gupea_2077_29098_3
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
invandring, vilket kan bero på att lättillgängliga källmaterial saknas. 3 När det gäller<br />
svenska förhållanden finns en rad studier av fackföreningsrörelsens inställning och<br />
agerande, medan det saknas en motsvarande undersökning på arbetsgivarsidan. 4<br />
Det finns emellertid goda möjligheter att i Sverige belysa arbetskraftsinvandringen<br />
ur ett arbetsgivarperspektiv, eftersom Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) representerade<br />
det kollektiva arbetsgivarintresset i sina tidskrifter och i yttranden till<br />
regeringen. Dessutom finns ett användbart internt SAF-material att tillgå. Att SAF<br />
har gjort sitt arkiv tillgängligt för forskarsamhället gör det följaktligen möjligt att<br />
uppväga den skevhet som finns inom den svenska arbetsmarknadsforskningen i<br />
allmänhet och migrationsforskningen i synnerhet.<br />
Föreliggande avhandling handlar om den stora efterfrågan på arbetskraft och<br />
arbetskraftsinvandringen ur SAF:s perspektiv. Synen på arbetsmarknadsläget och<br />
utländsk arbetskraft inrymde tydliga intressemotsättningar mellan SAF och Landsorganisationen<br />
(LO), vilka var centrala aktörer i den svenska modellen på arbetsmarknaden<br />
under den undersökta perioden. Analysen av inställningen till arbetskraftsinvandring<br />
kopplas därför till diskussionen om maktbalansen i den svenska<br />
modellen på arbetsmarknaden och den grundläggande intressemotsättning som<br />
fanns mellan parterna på arbetsmarknaden vad beträffar utbud och efterfrågan på<br />
arbetskraft.<br />
1.1 Syfte, frågeställningar och avgränsningar<br />
Det övergripande syftet i föreliggande undersökning är att analysera hur relationen<br />
mellan arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer påverkas av en<br />
upplevd arbetskraftsbrist och hur man agerar för att påverka arbetskraftsutbudet,<br />
med speciellt fokus på arbetsgivarnas bedömningar, argumentation och strategier.<br />
I undersökningen representeras arbetsgivarorganisationerna av SAF och de fackliga<br />
organisationerna av LO.<br />
Ett mer preciserat syfte är att undersöka hur parterna på arbetsmarknaden ställde<br />
sig till arbetskraftsinvandring under perioden 1945-1972, då efterfrågeöverskott<br />
på arbetskraft ansågs råda i expansiva regioner och branscher. Med utgångspunkt<br />
i arbetsmarknadsparternas strävan efter att kontrollera utbud, efterfrågan och pris<br />
3 Windmuller - Gladstone (1984) menar att arbetsgivare varit ovilliga att delge forskarsamhället<br />
källmaterial. Detta är en viktig anledning till att forskningen om arbetsgivarorganisationer är allmänt<br />
eftersatt. Georg Menz framhåller dessutom att forskarsamhället endast i begränsad utsträckning<br />
har uppmärksammat arbetsgivarintressets argumentation och agerande vad arbetskraftsinvandring<br />
anbelangar. Se Menz (2007) s. 3; Menz (2011) s. 534. Detta kan förklaras av forskarsamhällets<br />
intresseinriktning, eftersom fackliga organisationer har erhållit betydligt mer uppmärksamhet än<br />
arbetsgivarna inom samhällsvetenskapen, vilket framhålls av De Geer (1986) s. 9.<br />
4 Studier av fackföreningsrörelsen och arbetskraftsinvandringen se exempelvis Lundh (1994); Horgby<br />
(1996); Knocke (2000); Johansson (2008); Yalcin (2010). Avseende arbetsgivarsidan utgör<br />
Lundqvist (1998) och Svanberg (2010) ett undantag. De menar att arbetskraftsinvandringen<br />
sannolikt medförde att de för arbetsgivarna negativa konsekvenserna av arbetskraftsbristen lindrades.<br />
Lundqvist behandlar dock invandringsfrågan kortfattat i sin undersökning, medan Svanberg endast<br />
har undersökt partsrelationen och arbetskraftsinvandringen inom verkstadsindustrin 1945-1952.<br />
12
Change language