Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10<br />
JON KARLSSON<br />
PROFESSOR, ÖVERLÄKARE<br />
SAHLGRENSKA AKADEMIN,<br />
<strong>GÖTEBORG</strong>S UNIVERSITET<br />
KRISTIAN SAMUELSSON<br />
AT-LÄKARE, DOKTORAND<br />
SAHLGRENSKA AKADEMIN,<br />
<strong>GÖTEBORG</strong>S UNIVERSITET<br />
Korsbandskirurgins<br />
historiska utveckling<br />
Det främre korsbandets historia är fylld med anekdoter och skarpa<br />
vändningar. Utveckling har varit fantastisk från första beskrivningen<br />
av korsbanden för 5000 år sedan till dagens moderna anatomiska<br />
rekonstruktioner. Men hur ser historien ut och varför opererar vi det<br />
främre korsbandet på det sätt vi gör i dag?<br />
■■■ Den först kända<br />
beskrivningen av korsbanden är ungefär<br />
5 000 år gammal. Korsbandens och<br />
knäledens anatomi nämns av Papirus<br />
ca 3 000 f kr. Längre fram i tiden<br />
beskrev Hippokrates (460-377 f kr)<br />
subluxation av knäleden, det vill säga<br />
förskjutning av ledytorna utan att de<br />
tappar kontakt med varandra, och relaterade<br />
det till ligamentskada. Ungefär<br />
200 år senare blev Galen (200–130 f<br />
kr) den förste att noggrant beskriva<br />
knäledens anatomi, speciellt de mjukdelsstrukturer<br />
som stabiliserar knät.<br />
Galen upptäckte hur viktiga ledbanden<br />
var för att stabilisera leden och för att<br />
förhindra onormala rörelser.<br />
”Internal Derangement of the Knee”<br />
Termen ”Internal Derrangement of the<br />
Knee” myntades av Hey år 1782 och<br />
användes för att beskriva problem i<br />
knäledens rörlighet. Kirurgiska ingrepp<br />
var på denna tid mycket begränsade<br />
på grund av avsaknaden av ordentlig<br />
bedövning och narkos. Hey förslog<br />
därför lång immobilisering (det vill<br />
säga att göra en kroppsdel orörlig).<br />
Termen ”Internal Derangement of the<br />
Knee” användes därefter i mer än 200<br />
år för att specificera instabiliteten i<br />
knäleden som var relaterad till korsbandsskada.<br />
Detta trots att Heys publikation<br />
egentligen handlade mer om<br />
meniskpatologi än korsbandsskador.<br />
År 1836 publicerade bröderna<br />
Weber från Tyskland en detaljerad<br />
beskrivning av knäledens mekanik. De<br />
förklarade noggrant funktionen av de<br />
intraartikulära (inuti leden) strukturerna<br />
och hur viktiga de periartikulära<br />
(utanför leden) komponenterna var<br />
för normal funktion i knäleden. Detta<br />
var ett banbrytande arbete som hade<br />
stor betydelse för framtiden. Weberbröderna<br />
genomförde biomekaniska<br />
studier och undersökte skenbenets<br />
rörlighet hos patienter med korsbandsskador.<br />
Deras arbeten var de första<br />
beskrivningarna av onormal kinematik<br />
som är relaterad till det brustna korsbandet.<br />
Weberbröderna var också de<br />
första som beskrev de två olika anatomiska<br />
buntarna (bundles) av det främre<br />
korsbandet, det vill säga den anteromediala<br />
(AM) och posterolaterala<br />
(PL) bunten. De uppkallades efter sina<br />
infästningar i skenbenet. Med tiden<br />
har det blivit känt att den onormala<br />
kinematik som uppstår efter främre<br />
korsbandsskada till stor del är orsaken<br />
till utveckling av artros. Moderna studier<br />
visar att hälften av alla patienter<br />
har artros 10-15 år efter korsbandsskada.<br />
Artrosen är åtminstone synlig<br />
på röntgenbilder, men den skapar inte<br />
alltid kliniska problem. Relativt nyligen<br />
har en liknande anatomisk uppdelning<br />
gjorts för det bakre korsbandet. Varierande<br />
anatomiska buntar är sannolikt<br />
av stor funktionell betydelse, även om<br />
det har ifrågasatts i vissa studier.<br />
41