Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10 16 MATS BÖRJESSON DOCENT, ÖVERLÄKARE I HJÄRTSJUKDOMAR MIKAEL DELLBORG PROFESSOR, ÖVERLÄKARE I HJÄRTSJUKDOMAR BÅDA VID AVDELNINGEN FÖR AKUT OCH KARDIOVASKULÄR MEDICIN, INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, SAHLGRENSKA AKADEMIN, <strong>GÖTEBORG</strong>S UNIVERSITET Medfött hjärtfel Antalet vuxna med medfött hjärtfel har ökat i takt med att sjukvården har blivit skickligare. Men dessa personer bör inte undvika skolidrotten eller hoppa över joggingrundan. Tvärtom är träning något positivt för de allra flesta. Elitidrott och mer intensivt motionsidrottande kräver däremot en individuell bedömning. ■■■ I takt med att antalet vuxna med medfött hjärtfel av olika svårighetsgrad ökar, uppkommer frågan om hur lämpligt det är för dessa patienter att delta i fysisk aktivitet i allmänhet och idrottsaktivitet i synnerhet. De flesta dödsfall hos unga idrottare orsakas av bakomliggande medfödd/ärftlig hjärtsjukdom, men då talar vi i första hand om hjärtmuskelssjukdomar och jonkanalsjukdomar. De synliga, morfologiska hjärtfelen, det vi brukar kalla medfödda hjärtfel, är sällan någon bakomliggande orsak till plötsliga dödsfall. Däremot kan det ofta bli aktuellt för den idrottsintresserade läkaren, sjuksköterskan eller sjukgymnasten att ta ställning till om och på vilken nivå individer med olika medfödda hjärtfel kan delta. Med medfödda hjärtfel avser man i regel anatomiska, morfologiska och synliga avvikelser i hjärtats anatomi och funktion, exempelvis hål i mellanväggar, felaktigt anlagda klaffar, eller avsaknad av större blodkärl. Det finns flera typer av medfödda avvikelser på cellnivå där sjukdomen inte utvecklas förrän senare i livet. En genetisk förändring behöver inte med nödvändighet alltid leda till en synlig förändring eller kliniskt märkbar sjukdom. Exempel på sådana åkommor är jonkanalsjukdomar och hjärtmus- kelsjukdomar (kardiomyopatier). Det finns också flera medfödda bindvävssjukdomar såsom Marfans syndrom och Ehler-Danlos där den genetiska förändringen ibland, men inte alltid, ger upphov till kliniskt märkbar sjukdom och där sjukdomen, om den är kliniskt märkbar, inte alltid engagerar hjärt-kärlsystemet. I den här artikeln beskriver vi de stora, synliga, anatomiskt märkbara medfödda avvikelserna i hjärtat och de stora kärlen, det man i dagligt tal kallar ”medfödda hjärtfel”. Vi inkluderar här även Marfans syndrom, eftersom personer med detta syndrom relativt ofta har hjärtkärlförändringar och eftersom det kan beröra personer i gränslandet mellan sjukvård och idrott. Däremot tar vi inte med primära hjärtmuskelsjukdomar eller störningar av hjärtrytmen som också kan ge påtagliga problem för en aktiv idrottare, vilket diskuterats i tidigare artiklar i denna tidning. Antalet vuxna med medfött hjärtfel (GUCH-Grown Up Congenital Heart disease, även beteckningen ACHD, Adult Congenital Heart Disease förekommer) har ökat i takt med förbättrat omhändertagande av unga med hjärtfel och utvecklad kirurgisk teknik. Genom bättre utredning och diagnostik i barndomen är det inte bara fler patienter
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 10 Ett rörligt vardagsliv är viktigt för vuxna med medfött hjärtfel. Forskning visar att golf, skidåkning, joggning och andra rekreationsidrotter är att rekommendera för de flesta. © Bildbyrån i Hässleholm. som når vuxen ålder, det är också fler som mår bra och har god prestationsförmåga. Det finns även fler patienter med komplexa hjärtfel där avancerad kirurgi gjort ett gott liv möjligt. Därmed uppstår också nya frågor när det gäller behovet av och lämpligheten med rekreationsidrott, men också kring de risker som är förenade med tävlingsidrott. I landet har de senaste åren tillkommit flera specifika mottagningar för dessa vuxna patienter, bland annat på Östra Sjukhuset i Göteborg. Landets första professur i GUCHkardiologi tilldelades nyligen en av artikelförfattarna, Mikael Dellborg. Medfött hjärtfel och fysisk aktivitet Vuxna individer med medfött hjärtfel upplever ofta själva att de har en god fysisk kapacitet, men studier har visat att de i regel har mer eller mindre nedsatt prestationsförmåga, varierande efter typ av hjärtfel. Graden av nedsättning är grovt korrelerad med hjärtfelets svårighetsgrad och det finns även en relation mellan fysisk prestationsförmåga och prognos och mellan fysisk prestationsförmåga och livskvalitet. Genom kännedom om hur hjärtfelet påverkar pumpförmågan och hjärtarbetet, såväl före som efter operation, kan man göra en analys av konsekvenserna av ansträngning och fysisk aktivitet. Utifrån detta kan man sedan utfärda individuella rekommendationer om eventuella restriktioner i fysisk aktivitet och idrottsaktivitet. Vissa patienter, med enklare och opererade hjärtfel kan tillåtas idrottsaktivitet utan några restriktioner, medan andra patienter, med komplexa hjärtfel, särskilt de med bristande syrsättning (cyanos, blåfärgning av huden på grund av låg syrsättning av blodet) endast kan rekommenderas vardagsmotion. Fysisk inaktivitet är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och död. Inaktiviteten leder i sig även till en sämre muskulär utveckling. Nyttan av regelbunden fysisk aktivitet är, förutom ökad syreupptagningsförmåga, även positiva effekter på de klassiska riskfaktorerna som högt blodtryck, övervikt, diabetes och förhöjda blodfetter. I takt med att allt fler och allt mer komplext sjuka individer överlever till vuxen ålder kommer annan sjuklighet såsom högt blodtryck och diabetes sannolikt att spela en allt större roll för dessa patienter. Dessutom minskar regelbunden träning hos medelålders män risken för plötslig hjärtdöd vid fysisk aktivitet bland annat på grund av minskad benägenhet att bilda blodproppar och förbättrad kärlfunktion. Även om studier saknas av GUCH-personer i denna aspekt, är det rimligt att utgå från att förhållandena är liknande även för dessa patienter. För många ökar självkänslan då man kunnat klara av att vara fysisk aktiv, vilket kan ha stor social betydelse för patienter med medfött hjärtfel. Positiva effekter på sömn, stämningsläge och ångest kan bidra till en ökad livskvalitet i takt med en förbättrad prestationsförmåga. Inte minst viktigt är att regelbunden fysisk aktivitet tycks minska den fysiologiska reaktionen på fysisk och mental stress. För GUCHpersoner kan den minskade belastningen på hjärtkärlsystemet (mindre blodtrycksstegring, hjärtfrekvensökning och frisläpp av stresshormoner) i samband med vardagsstress ha stor betydelse. Vad gäller vardaglig fysisk aktivitet finns alltså sällan eller aldrig skäl att ge några restriktioner till GUCH-personer, tvärtom talar data för att man bör uppmuntra till och stimulera till ökad fysisk aktivitet i olika former. Fysisk aktivitet, motions- och elitidrott Riktlinjer finns för elitidrott i samband med medfödda hjärtfel och dessa baserar sig nästan uteslutande 17
Page 1 and 2: IDROTTS FORSKNING ORGAN FÖR CENTRU
Page 3 and 4: Ansvarig utgivare Ingemar Ericson G
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 15: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 67 and 68:
S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
show all

Tema: IDROTTSMEDICIN GÖTEBORG - Göteborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?