15.05.2013 Views

RIKTIGA MäN - SCA

RIKTIGA MäN - SCA

RIKTIGA MäN - SCA

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ett magasin från sca om trender, marknader och affärer nº 4 2010<br />

toan ingen<br />

skitsak<br />

på krogen<br />

Inkontinens:<br />

petra renar<br />

vattEn mEd sol<br />

Lådan<br />

som tänker själv<br />

pratar om det<br />

En bil<br />

av rätta<br />

virkEt<br />

riktiga män<br />

60 år på börsen ★ vindkraft på fartyg ★ designtävlingen


Mäns inkontinens pratar man<br />

helst inte om. Många lider i det<br />

tysta, trots att det finns god<br />

hjälp att få så att det funkar<br />

med jobb och fritid.<br />

Innehåll N 4 2010<br />

6<br />

det har varit tyst<br />

kring mäns<br />

problem med<br />

inkontinens


20<br />

17<br />

24<br />

27<br />

<strong>SCA</strong> Shape är en tidning från <strong>SCA</strong>, främst riktad till aktieägare och<br />

analytiker, men också till journalister, opinionsbildare och andra som är<br />

intresserade av <strong>SCA</strong>s verksamhet och utveckling. Shape ges ut fyra<br />

gånger per år. Nästa nummer kommer i mars 2011.<br />

Adress <strong>SCA</strong>, Corporate Communications, Box 200, 101 23 Stockholm<br />

Telefon 08 7885100 Fax 08 6788130<br />

04 shape up<br />

Listan på företag vars idéer ska rädda värden,<br />

ett hotell i trädtopparna och länderna där allt färre<br />

duschar – läs mer på Shape up-sidorna.<br />

06 shape cover<br />

Att även män kan bli inkontinenta pratas det inte<br />

mycket om. För många är det skamligt och trots att<br />

god hjälp finns använder de flesta inget skydd.<br />

14–19 trend<br />

Toaletterna bidrar till vilket intryck en<br />

restaurang gör. Skogen blir en allt intressantare<br />

resurs i framtidens material och bränslen.<br />

20 profil<br />

Möt uppfinnaren Petra Wadström som räddar<br />

liv genom att få sol och vatten att samarbeta.<br />

24 utblick<br />

Toalettpapper är en nutida lyx som dessutom<br />

är få i världen förunnat. Här är de alternativa<br />

metoderna för att göra sig ren efter uträttat behov.<br />

27 teknik<br />

En låda som känner av sin omgivande temperatur<br />

och reglerar insidans temperatur därefter – så<br />

funkar den.<br />

30 sca inside<br />

Läs om hur <strong>SCA</strong> transporterar vindkraftverk<br />

till sjöss och vem som vann årets upplaga av<br />

Design Challenge.<br />

34 ekonomi<br />

En <strong>SCA</strong>-aktie från 1950 är värd 67 000 kronor idag.<br />

Shape berättar om aktiens 60 år på börsen.<br />

Ansvarig utgivare Camilla Weiner Chefredaktör Marita Sander<br />

Redaktion Marita Sander, <strong>SCA</strong>, Anna Gullers, Göran Lind och<br />

Kristin Päeva, Appelberg Design Ersan Curuklu, Tone<br />

Knibestöl, Appelberg Tryck Sörmlands Grafiska AB,<br />

Katrineholm Omslagsfoto: Pysse Holmberg<br />

<strong>SCA</strong> Shape publiceras på svenska och engelska. Inlagan trycks på GraphoCote 80 gram från <strong>SCA</strong> Forest Products. Eftertryck endast med <strong>SCA</strong>s tillåtelse.<br />

Redaktionen eller <strong>SCA</strong> delar inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i artiklarna. Du kan beställa <strong>SCA</strong> Shape eller läsa den som pdf på www.sca.com<br />

[4*2010] shape <strong>SCA</strong>*3


SHAPE uP<br />

Pentagon<br />

använder i<br />

genomsnitt cirka<br />

666 rullar<br />

toalettPaPPer<br />

varje dag.<br />

Källa:<br />

toiletpaperworld.com<br />

Visste du att 55 procent av<br />

polackerna är rädda att bli smittade<br />

av sjukdomar när de använder<br />

toaletten på jobbet.<br />

Källa: toalettbarometern<br />

och torK<br />

4*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

126 km/h...<br />

en fågel<br />

Vill du bo nära naturen kan Tree­<br />

BO SOM foto:<br />

hotel i Harads i norra Sverige vara något<br />

för dig. Där kan du bokstavligen bo uppe<br />

i trädtoppar och vara ett med naturen.<br />

Treehotel­projektet är ett samarbete<br />

mellan Skandinaviens främsta designers<br />

och arkitekter och gästerna kan välja<br />

mellan sju olika ”rum” placerade bland<br />

trädkronorna. Ett av rummen, Mirrorcube,<br />

”Spegelkuben” är nästan svår att<br />

hitta bland träden då väggarna är klädda<br />

med reflekterande glas som skapar ett<br />

naturligt kamouflage. Interiören är gjord<br />

i plywood och fönstren ger panoramavy<br />

åt alla håll. För att inte fåglar ska flyga in<br />

i rummet har en infraröd film lagts in i<br />

glaset. Färgen är osynlig för människan<br />

men synlig för fåglarna. ”Spegelkuben”<br />

inrymmer boende för två personer med<br />

en dubbelsäng, toalett, sällskapsrum och<br />

en takterrass. En tolv meter lång bro leder<br />

upp till Spegelkuben.<br />

Läs mer på www.treehotel.se<br />

...är maxhastigheten för världens största berg-<br />

och dalbana gjord av trä. Banan heter Son of Beast<br />

och finns i Kings Island nöjespark i Ohio USA.<br />

Banan är 2 143 m lång.<br />

treehotel


inte duscha<br />

Att duschA eller<br />

41 procent av männen och 33 procent<br />

av kvinnorna i Storbritannien<br />

duschar inte dagligen. 12 procent<br />

tvättar sig bara ordentligt en eller<br />

två gånger i veckan. Det visar en<br />

undersökning på uppdrag av <strong>SCA</strong><br />

toArulls-<br />

konst<br />

Den franska<br />

illustratören<br />

och<br />

konst nären<br />

Anastassia<br />

Elias gör<br />

konstverk<br />

gömda<br />

i tomma<br />

toarullar.<br />

Framtidens<br />

klimatidéer listade<br />

WWF (Världsnaturfonden) har släppt sin årliga lista<br />

över klimatentreprenörerna som kan minska världens<br />

CO 2-utsläpp. Tillsammans har dessa lösningar möjligheten<br />

att minska CO 2-utsläppen med 300 miljoner ton<br />

per år, om de blir globala. Det är fem gånger mer än<br />

Sveriges årliga utsläpp, enligt Håkan Wirtén, generalsekreterare<br />

för WWF i Sverige.<br />

Årets idéer handlar om:<br />

Solenergidrivna kylsystem för hus i varma länder<br />

Värmepump för hus<br />

Vattenrening med alger<br />

”Grönare kemikalier” i förpackningsindustrin<br />

Lagring av CO 2 från bioenergi.<br />

läs mer på www.climatesolver.org<br />

som genomfördes förra året. Dessa<br />

siffror placerar Storbritannien efter<br />

Australien, Mexiko och Frankrike<br />

vad det gäller att vara noga med<br />

den personliga hygienen. Många<br />

verkar dessutom tycka att det är<br />

för jobbigt att tvätta håret regelbundet.<br />

Under 2008 rapporterade<br />

affärskedjan Boots en 45-procentig<br />

ökning för försäljningen av torrschampo.<br />

REnA HändER<br />

RäddAR BARnS liv<br />

Internationella handtvättsdagen<br />

(Global Handwashing<br />

Day) hölls den 15 oktober i år<br />

och fokuserade på barn. Av runt<br />

120 miljoner barn som föds i uländerna<br />

varje år kommer hälften<br />

att bo utan tillgång till bra<br />

sanitära anläggningar – ett hot<br />

både mot deras överlevnad och<br />

utveckling.<br />

Dålig hygien svarar varje år<br />

foto: IStoCkphoto<br />

för omkring 1,5 miljoner diarrérelaterade<br />

dödsfall hos barn under<br />

fem år. Barn drabbas i mycket<br />

högre grad än vuxna av diarrésjukdomar.<br />

I år mobiliserades<br />

miljoner människor i mer än 80<br />

länder på fem kontinenter att tvätta<br />

händerna med tvål.<br />

Läs mer på www.globalhandwashingday.org<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*5


SHAPE covEr<br />

6*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]


mänS<br />

inkontinEnS<br />

- det sista tabut<br />

Manlig inkontinens<br />

är ett av våra sista stora tabun. Många<br />

män som drabbas försöker dölja sina besvär och<br />

anar inte vilken god hjälp som finns att få.<br />

Det är dags att börja prata mer öppet<br />

om inkontinensproblem<br />

för män.<br />

text: SArA BErgqviSt foto: PySSE HolmBErg<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*7


SHAPE covEr<br />

iEuropa och USA har ungefär<br />

var tionde man över 30 år råkat<br />

ut för inkontinensproblem<br />

i varierande grad. Problemet<br />

ökar med stigande ålder. Vid 60 års<br />

ålder är ungefär 5 procent inkontinenta<br />

och vid 85 år runt 25 procent.<br />

Medan kvinnors inkontinens oftare<br />

har varit i fokus har det varit tyst kring<br />

mäns problem. Många män lider i tysthet<br />

och vet inte om att de med enkla åtgärder<br />

kan bli av med sina besvär eller<br />

åtminstone lindra effekterna av dem.<br />

Undersökningar visar att 60<br />

procent av de män som har inkontinensproblem<br />

inte använder något<br />

skydd alls. Vissa köper dambindor<br />

eller i bästa fall inkontinensskydd för<br />

kvinnor, kanske använder de sin frus<br />

produkter.<br />

Men toapapper eller strumpor i<br />

kalsongerna är inte ovanligt, uppfinningsrikedomen<br />

är stor – för många män<br />

är det ett problem man inte nämner vid<br />

namn, än mindre söker för. Inte sällan<br />

leder problemen till depressioner.<br />

– Idag finns så många hjälpmedel<br />

att välja bland att urininkontinens<br />

inte behöver vara ett stort bekymmer,<br />

säger Kerstin Cronwall, uroterapeut<br />

vid Karolinska Universitetssjukhuset i<br />

Stockholm.<br />

En del inkontinensproblem, till exempel<br />

efter en prostataoperation, försvinner<br />

ofta av sig själva efter en tid.<br />

Andra kan opereras bort. Ytterligare<br />

8*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

Idag finns så många<br />

hjälpmedel att välja bland att<br />

urininkontinens inte behöver<br />

vara ett stort bekymmer.<br />

några kan medicineras bort med goda<br />

resultat. För de med problem som kvarstår<br />

finns inkontinensskydd specifikt<br />

utformade för män som tar bort ovälkommen<br />

lukt och som inte syns utanpå<br />

kläderna.<br />

– Man kan till och med ha tajta jeans<br />

på sig utan att det märks, säger Kerstin<br />

Cronwall.<br />

Det finns många orsaker till urininkontinens<br />

hos män. Enligt Jonas<br />

Hugosson, professor i urologi<br />

vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />

i Göteborg,<br />

är den vanligaste orsaken<br />

nervskador, exempelvis<br />

till följd av en stroke eller<br />

nervsjukdomar som Parkinson<br />

och MS. Andra vanliga<br />

orsaker är prostataförstoring och<br />

urinvägsinfekt ioner, men det kan också<br />

handla om sjukdomar i urinblåsan<br />

som blåssten och blåstumör. Rökning,<br />

övervikt och diabetes kan också orsaka<br />

inkontinens.<br />

– På sikt tror jag att vanligaste orsaken<br />

kommer att vara en följd av att man<br />

blivit opererad för prostatacancer. Det<br />

är den absolut vanligaste cancerformen<br />

bland män i västvärlden och som dessutom<br />

fortsätter att öka i frekvens, säger<br />

Jonas Hugosson.<br />

Vid en prostatacanceroperation tas<br />

hela prostatan bort. Så länge prostatan<br />

finns kvar fungerar den som en tryckdämpare<br />

kring urinröret. När den tas<br />

bort blir bara ett hålrum kvar, vilket<br />

kalsong med inbyggt inkontinensskydd – funkar under tajta jeans.<br />

ofta leder till inkontinensproblem direkt<br />

efter operationen. Efter ett halvår<br />

är de flesta återställda igen, men en del<br />

får kvarvarande besvär.<br />

– På sikt har runt 5 procent av männen<br />

allvarligare problem kvar, ytterligare<br />

10 procent behöver regelbundet<br />

använda skydd och 35 procent har problem<br />

vid enstaka tillfällen, säger Jonas<br />

Hugosson.<br />

en del män som fått kvarstående<br />

besvär med inkontinens<br />

efter en prostatacanceroperation<br />

kan bli hjälpta<br />

av en ny operation där de<br />

förses med en konstgjord<br />

slutmuskel kring urinröret.<br />

Många blir också hjälpta av<br />

bäckenbottenträning, enligt Kerstin<br />

Cronwall.<br />

– Men det finns undersökningar som<br />

tyder på att den bästa effekten uppnås<br />

genom en kombination av bäckenbottenträning<br />

och generell fysisk aktivitet.<br />

Jag brukar skicka alla mina patienter<br />

till gymmet, säger Jonas Hugosson.<br />

Han rekommenderar alla som får inkontinensproblem<br />

att genast söka hjälp.<br />

– Det finns så många olika orsaker att<br />

det är viktigt att man blir ordentligt undersökt.<br />

Speciellt gäller det om man börjar<br />

få trängningar, läckage under natten<br />

eller blod i urinen. Då måste man söka<br />

hjälp. Däremot behöver man inte bekymra<br />

sig så mycket för lite efterdropp. Det<br />

råkar nästan alla män ut för ibland.


Lite efterdropp behöver<br />

man inte bekymra sig<br />

för - det råkar nästan alla<br />

män ut för ibland. Men<br />

för de som drabbas av inkontinens<br />

finns bra hjälp<br />

att få så att man kan leva<br />

sitt liv som vanligt på<br />

jobbet och fritiden.


SHAPE covEr<br />

10*<strong>SCA</strong> SHAPE [x*20xx] [4*2010]<br />

inkontinEnS kAn<br />

StörA vArdAgSlivEt<br />

40 procent av männen väntade mer än ett år<br />

innan de uppsökte en läkare för sina problem.<br />

närmare hälften uppgav att inkontinensproblemen<br />

hade negativa effekter på sömnen.<br />

För var femte man innebar det negativa effekter<br />

på arbetsförmågan.<br />

Från 16 procent av männen i Tyskland till 23<br />

procent i sverige kände sig deprimerade.<br />

mellan en tredjedel och hälften upplevde<br />

att den intima relationen med deras partner<br />

försämrats.<br />

För många påverkades det sociala livet. mer<br />

än en fjärdedel av de tyska männen och en<br />

tredjedel av de svenska männen slutade med<br />

fritidsintressen som de tidigare tyckt om att<br />

ägna sig åt.<br />

källa: Tena mens “THe lUTs rePOrT – Paneuropean<br />

insight into male incontinence”<br />

lUTs är en förkortning av lower Urinary Tract<br />

symptoms och betyder nedre urinvägssymptom.<br />

Undersökningen genomfördes bland 1 134<br />

män med inkontinensproblem och 988 kvinnliga<br />

partners i storbritannien, Tyskland, Frankrike,<br />

sverige och italien i februari–mars 2010.<br />

olikA tyPEr<br />

Av inkontinEnS<br />

Trängningsinkontinens. vanligaste sorten av inkontinens<br />

hos män. innebär ett plötsligt och starkt<br />

behov av att kissa som kan göra att blåsan tömmer<br />

sig innan man hunnit till toaletten. en överaktiv<br />

blåsa innebär att man behöver kissa oftare än<br />

normalt och kanske flera gånger på natten.<br />

ansträngningsinkontinens. Ovanligt bland<br />

män. kan förekomma efter prostatacanceroperation<br />

och innebär urinläckage vid fysisk ansträngning<br />

som hosta, skratt, tunga lyft eller träning.<br />

överrinningsinkontinens. ett konstant eller<br />

sporadiskt urinläckage vid förslappad eller uttänjd<br />

urinblåsa.<br />

efterdropp. något som de flesta män råkar ut<br />

för och som oftast inte är något att oroa sig för. en<br />

bra strategi är att ta god tid på sig på toaletten.


PaUl BOOs, 79 år, bor i staden<br />

Sonthofen i södra Tyskland och är<br />

en ovanligt aktiv man. Han cyklar så<br />

länge det inte finns snö och på vintern<br />

åker han längdskidor. Han håller även<br />

föredrag om inkontinens. För sju år sedan<br />

opererades han för prostatabesvär,<br />

och två år senare genomgick han en<br />

ljumskbråcksoperation där bukhinnan<br />

förstärktes med ett plastnät. Metoden<br />

fungerar oftast bra men i Paul Boos fall<br />

skadades vissa nerver och även prostatan<br />

av nätet.<br />

– Jag blev opererad ännu en gång, men<br />

skadorna gick inte att reparera. Efter operationen<br />

blev jag inkontinent till 100 procent.<br />

Jag kunde inte hålla mig alls utan all<br />

urin – runt 2,5 liter om dagen – bara rann<br />

ur mig. Det var oerhört skrämmande och<br />

frustrerande, säger han.<br />

Paul Boos blev remitterad till en<br />

sjukgymnast som lärde honom speciella<br />

bäckenbottenövningar, som i sin tur<br />

stärker de rätta musklerna i underlivet.<br />

I dag har han blivit 70 procent bättre<br />

enbart av träningen.<br />

– Nu för tiden rinner det ut mellan<br />

2,5 deciliter och en halv liter urin om<br />

dagen, beroende på vad jag gör. Nattetid<br />

är det inga problem, däremot på<br />

morgonen har jag svårt att hålla mig, i<br />

synnerhet om jag går och står.<br />

Problemet med läckage har Paul<br />

Boos löst med inkontinensskydd för<br />

män. Han undersökte marknadens<br />

alla produkter innan han hittade den<br />

inkontinensprodukt för män som passar<br />

honom och hans anatomi. Det är<br />

viktigt att skyddet sitter bra för att man<br />

ska få bra livskvalitet, menar han.<br />

– På sjukhuset fick jag det allra<br />

bill ig aste skyddet och det höll verkligen<br />

inte måttet. Det blev genomblött på en<br />

gång. Jag fick prova en inkontinensbyxa<br />

som satt bra, men den prasslade<br />

när jag rörde på mig och jag ville inte<br />

att andra skulle höra vilket problem jag<br />

hade, säger Paul Boos med ett skratt.<br />

Det här med inkontinens är nämligen<br />

en svår sak – i synnerhet för män,<br />

menar Paul Boos. För att hjälpa andra<br />

i samma situation har han startat självhjälpgrupper<br />

för män med inkontinensbesvär<br />

och när de träffas kan de prata<br />

Paul Boos kan<br />

inte hålla tätt. Han är en av<br />

tusentals män som har drabbats<br />

av inkontinens. Men till skillnad<br />

från de flesta i hans situation<br />

är det ingethan tiger<br />

om – tvärtom.<br />

FiFFigA löSningAr<br />

får livet att rulla<br />

text: EliSABEt tAPio-nEuwirtH<br />

om alla tabun och rädslor som finns.<br />

– De allra flesta män med inkontinensbesvär<br />

som jag möter vågar knappt<br />

prata om problemet med sina närmaste.<br />

Många skäms. Majoriteten har<br />

genomgått en prostataoperation och är<br />

i sina bästa år – mellan 50 och 70 år –<br />

och plötsligt har de inte bara problem<br />

med potensen, de kissar dessutom på sig.<br />

I den här regionen där jag bor spelar även<br />

religionen in. Som katolik pratar man<br />

inte om sitt underliv – det är tabu.<br />

– Men det är viktigt att prata, att<br />

lära sig och lära nytt.<br />

PaUl BOOs berättar att många män<br />

inte vågar gå ut efter att de har drabbats<br />

av inkontinens. Det kan börja<br />

läcka urin när som helst – på bion,<br />

teatern, fotbollsmatchen. Man är rädd<br />

att man ska lukta. Då känns det bra<br />

mycket säkrare att stanna hemma, även<br />

om livet blir gråare än förr.<br />

Paul Boos har hittat sätt som gör att<br />

han kan vara så aktiv som han vill. Under<br />

cykelturer och längdskidåkningar läcker<br />

han sällan eller aldrig. Promenader är<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*11


SHAPE covEr<br />

genOm OmFaTTande informationsinsatser<br />

och bra hjälpmedel ska<br />

vardagen förbättras för de många män<br />

som är drabbade.<br />

Sedan några år tillbaka finns utmärkta<br />

inkontinensskydd speciellt utformade<br />

för män. Men få känner till att<br />

de existerar och användningen är låg.<br />

Genom att informera om vilken hjälp<br />

man som drabbad kan få finns stora<br />

vinster att hämta i form av ökad livskvalitet<br />

för många män.<br />

– Många män tror att de är ensamma<br />

om det här problemet. Vi vill visa dem att<br />

det inte behöver betyda världens undergång,<br />

utan att god hjälp finns att få, säger<br />

Katerina Kankova, marknadschef för<br />

TENA Men i Europa.<br />

Inkontinensskydden från TENA<br />

Men finns i flera olika storlekar, beroende<br />

på mängden läckage. I USA finns<br />

12 * <strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

svårare – men han har sina knep:<br />

– Man får vara lite fiffig helt enkelt.<br />

Jag ser till att jag promenerar på ställen<br />

där det finns skogsområden eller buskage.<br />

Om det kommer några droppar smiter<br />

jag snabbt in någonstans och byter<br />

inkontinensskydd. Åker jag på en längre<br />

utflykt packar jag ner mina inkontinensskydd,<br />

extra underkläder och byxor i<br />

en rymlig väska. Och så använder jag<br />

<strong>SCA</strong><br />

bryter isen<br />

I Europa är <strong>SCA</strong> och TENA Men en av de<br />

drivande krafterna för att bryta tabut kring<br />

inkontinens hos män.<br />

de även i form av kalsonger.<br />

– På senare år har fokus på maskulin<br />

utformning ökat, både när det gäller<br />

produkterna i sig och förpackningarna.<br />

Det gör att man upplever det mindre<br />

pinsamt att köpa produkterna, säger Katerina<br />

Kankova.<br />

nUmera HiTTar man inkontinensskydd<br />

även i detaljhandeln. I USA har<br />

det funnits i flera år, medan det i Europa<br />

är ett relativt nytt fenomen. Tidigare<br />

var enda alternativet att göra sina<br />

inköp via vården eller apoteken. En annan<br />

ny satsning handlar om försäljning<br />

via internet. I dagsläget kan man köpa<br />

TENA Men i sju olika länder via internet,<br />

men redan nästa år handlar det om<br />

en fördubbling.<br />

– Vi tror att online­försäljningen snart<br />

har gått förbi den traditionella försälj­<br />

aldrig ljusa sommarbyxor, bara mörka –<br />

om jag skulle läcka så syns det inte.<br />

Paul Boos har till och med skrivit<br />

en bok om sina inkontinensproblem –<br />

en humoristisk bok som han hoppas<br />

hjälper och inspirerar män i samma<br />

situation.<br />

– Med övning, erfarenhet och med<br />

humorn i behåll kan man övervinna<br />

många problem!<br />

TENA Men – ett inkontinenskydd<br />

för män.<br />

ningen. Det här är produkter som passar<br />

mycket bra för nätförsäljning och hemkörning,<br />

säger Lennart Hjält, e­handelsansvarig<br />

på <strong>SCA</strong>.<br />

På många håll samarbetar TENA<br />

Men med olika organisationer för att<br />

sprida kunskap och medvetenhet kring<br />

inkontinensproblem för män. I USA<br />

gjorde man en informationssajt tillsammans<br />

med Men’s Health Network förra<br />

året och i år har ett samarbete inletts<br />

med Prostate Cancer Charity i Storbritannien.<br />

Nyligen gjorde TENA Men dessutom<br />

en omfattande undersökning av hur män<br />

med inkontinens själva upplever sina problem<br />

i samarbete med europeiska organisationen<br />

Men’s Health Forum. Resultatet<br />

finns att läsa i ”The LUTS Report” och<br />

visar att livskvaliteten för många män<br />

med inkontinens sjunker markant.


ANOTHER<br />

INNOVATION FROM<br />

Sure your current underwear works just fine.<br />

BUT WE’VE NEVER STOPPED AT “FINE”.<br />

Depend ® TENA ® Super Plus<br />

• SECURE CUT AND FIT<br />

• COTTONY-SOFT FABRIC<br />

• 40% MORE ABSORBENT<br />

THAN ORIGINAL TENA WOMEN<br />

TRADE UP to underwear that gives you more, without paying more:<br />

new Super Plus Underwear from TENA. Now with a money-back guarantee,<br />

you can try our latest innovation risk-free. Call us at 1.800.781.3298 to<br />

receive a free sample or visit us online at www.TENA.us<br />

The Depend name and trademark are the property of Kimberly-Clark Worldwide, Inc.<br />

Found in aisles where bladder control products are sold. TENA and Serenity are registered trademarks of <strong>SCA</strong> Hygiene Products, A.B.<br />

THE evolution OF<br />

bladder protection


trEnd<br />

14*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

Utsökt mat och fantastisk inredning i all ära, men<br />

om gästen möts av en ofräsch toalett är risken stor att<br />

den aldrig återkommer till restaur angen. Var fjärde<br />

gäst skulle till och med lämna stället omedelbart.<br />

TexT: EvA-LottA SigurdH foto: iStockPHoto ocH SAnnA SkErdén


Smutsiga toaletter<br />

fäLLEr<br />

krögArE<br />

en matgäst lägger stor vikt<br />

vid vilket intryck de får av<br />

restaurangens ”hemlighus”.<br />

Det visar en internationell<br />

undersökning som konsumentanalysföretaget<br />

Harris Interactive gjort. Inne<br />

på toaletten på restaurang Greken på<br />

hörnet i Stockholm hänger kristallkronor<br />

i taket och gästerna erbjuds riktiga<br />

parfymer i samband med toalettbesö­<br />

HELHEtSuPPLEvELSE<br />

Drygt 75 procent av respondenterna<br />

från ett flertal länder<br />

svarade att de inte skulle återkomma<br />

till en restaurang om<br />

toaletten höll dålig standard.<br />

86 procent anser att hygienen<br />

på restaurangen är viktig för<br />

helhetsupplevelsen och 88<br />

procent tycker att toaletternas<br />

hygien speglar hela restaurangens<br />

hygien.<br />

42 procent använder papper<br />

för att slippa vidröra ytorna på<br />

en smutsig toalett.<br />

Undersökningen är gjord på<br />

uppdrag av <strong>SCA</strong> bland 2 175<br />

vuxna amerikaner.<br />

ket. Lite överarbetat kanske kan tyckas,<br />

men krögaren och en av delägarna,<br />

Giannis Giassemis, är övertygad om att<br />

en rejäl investering lönar sig flerfaldigt.<br />

– Allt hänger ihop. Den som får ett<br />

positivt intryck av toaletten upplever<br />

att hela restaurangen är fräsch. Och<br />

tvärtom, säger han.<br />

Allra viktigast är inte helt oväntat<br />

hygienen. Det vittnar både undersökningen<br />

och Giannis Giassemis erfarenheter<br />

om. Men även sådant som dofter<br />

och belysning är oerhört viktigt. Och<br />

då är det inte konstgjorda toalettdofter<br />

som avses, betonar Giannis Giassemis:<br />

– Nej, det ska vara riktiga<br />

parfymer. Dels har<br />

dessa en helt annan doft,<br />

dels ger de besökaren det<br />

där lilla extra, som får<br />

henne att känna sig uppskattad<br />

och utvald.<br />

Sådant ger gott<br />

rykte och gör att<br />

gästerna kommer<br />

tillbaka.<br />

Giannis Giassemis<br />

säger samtidigt<br />

att även god ventila­<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*15


trEnd<br />

tion är ett måste – både av hänsyn till<br />

eventuella astmatiker och för den totala<br />

hygienupplevelsen.<br />

– När det gäller belysningen så bör<br />

det vara samma ljussättning inne på toaletten<br />

som i övriga restaurangen, understryker<br />

Giannis Giassemis. Återigen för<br />

ett sammanhängande intryck av restaurangbesöket.<br />

Giannis Giassemis tror inte det finns<br />

några ”typiska” trender för restaurangtoaletter,<br />

vare sig i Sverige eller<br />

utomlands. Varje ställe vill ha sin egen<br />

stil, såväl i själva restaurangen som på<br />

toaletten.<br />

Däremot har restauranger överlag<br />

skärpt till sig när det gäller att satsa på<br />

hygien och renlighet på toaletterna, något<br />

som inte minst undersökningar och<br />

den ökade mediala uppmärksamheten<br />

bidragit stort till. Idag finns till och<br />

med litteratur på området.<br />

Och en ”rejäl investering” måste inte<br />

nödvändigtvis vara detsamma som<br />

påkostat eller komplicerat, menar Giannis<br />

Giassemis. Med god hygien och<br />

hög mysfaktor behövs exempelvis inga<br />

dyra konstverk på väggarna. Däremot<br />

skadar det inte med lite fantasi.<br />

– Det är så roligt när barnen kommer<br />

springande och vill titta på våra<br />

toaletter, avslutar han.<br />

tork ELEvAtion intAr uSA<br />

Hygien, funktionalitet och estetik<br />

var honnörsorden när <strong>SCA</strong>s nya<br />

serie pappershållare Tork Elevation<br />

introducerades på restauranger och<br />

andra allmänna hygienutrymmen<br />

2009. Och framgångarna lät inte<br />

vänta på sig. Efter bästa betyg från<br />

både krögare och restauranggäster<br />

har nu Tork Elevation lanserats i 90<br />

<strong>SCA</strong>-länder, nu senast i USA i början<br />

av året.<br />

16*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

Den som får ett positivt<br />

intryck av toaletten,<br />

upplever att hela<br />

restaurangen är fräsch.<br />

Många restauranger satsar idag mer på<br />

hygien och inredning. Här toaletten på<br />

”Greken på hörnet”.<br />

Efter drygt ett halvår på marknaden<br />

kan John Drengler, produkt- och<br />

marknadschef, <strong>SCA</strong> Tissue North<br />

America, konstatera att introduktionen<br />

gått över förväntan.<br />

– Den stilrena designen, i kombination<br />

med enkel användning och<br />

skötsel är vårt enkla, men uppenbarligen<br />

lyckade koncept, säger John<br />

Drengler.<br />

Nu står skolor och kontor på tur för<br />

vidare lansering.<br />

Tork Elevation<br />

har designats<br />

av den svenskamerikanskedesignern<br />

Thomas<br />

Meyerhoffer.<br />

Sverige är också<br />

ett av de länder där Tork Elevation<br />

haft störst framgångar, enligt<br />

John Drengler.


skogen<br />

Skogsindustrin står inför en spännande omställning. Från att<br />

Snart med skog i både<br />

skalet och i tanken.<br />

Nya krafter från<br />

främst ha använts till trä och papper skapas nu nya smarta<br />

produkter av skogsråvara. Miljövänliga bränslen är redan<br />

här. Nu kommer också bilar, mediciner och livsmedel.<br />

TexT: Sara BergqviSt foTo: gettY iMageS, iStockPHoto, JoHan olSSon<br />

trend<br />

[4*2010] SHaPe <strong>SCA</strong>*17


trend<br />

Skog i maten – jodå,<br />

förtjockningsmedel<br />

baserade på MFC finns<br />

redan i vissa livsmedel,<br />

främst i Japan.<br />

en sak är säker. Synen på<br />

skogen som råvarukälla för<br />

enbart papper och trävaruprodukter<br />

håller på att<br />

förändras. Skälen är två. Dels finns<br />

ekonomiska vinster att hämta med en<br />

högre förädlingsgrad och bättre resursutnyttjande,<br />

dels handlar det om ökade<br />

drivkrafter att hitta miljövänliga ersättningar<br />

till oljebaserade drivmedel,<br />

18*<strong>SCA</strong> SHaPe [4*2010]<br />

förpackningar, konstruktionsmaterial<br />

och kemikalier.<br />

Det kanske mest spektakulära användningsområdet<br />

handlar om något<br />

som kallas MFC, mikrofibrillär cellulosa,<br />

och som man får genom att<br />

sönderdela cellulosafibrerna i så små<br />

beståndsdelar att man inte ens kan se<br />

dem med vanligt mikroskop. Dessa<br />

småpartiklar kan sedan byggas upp<br />

igen till en oändlig mängd olika material<br />

med olika egenskaper. En som<br />

länge forskat på området är Tom<br />

Lindström, professor på tekniska högskolan<br />

i Stockholm (KTH) och forskningsinstitutet<br />

Innventia.<br />

– Problemet hittills har varit att hitta<br />

framställningsmetoder som är tillräckligt<br />

ekonomiska och energieffektiva.<br />

Men nu börjar vi närma oss metoder<br />

där detta är möjligt i större skala, säger<br />

Tom Lindström.<br />

Mikrofibrillär cellulosa (nanocellulosa)<br />

har många användningsområden,<br />

bland annat utnyttjas dess styrka i<br />

papper och plaster.<br />

Sca i nYa<br />

ProJekt<br />

<strong>SCA</strong> är involverat i en mängd<br />

olika projekt som ska leda till<br />

högre förädlingsgrad och effektivare<br />

utnyttjande av den<br />

stora mängd skogsråvara som<br />

företaget äger.<br />

– De största flödena idag är sågade<br />

trävaror och olika typer av<br />

papper. Nu tittar vi på olika sätt<br />

att utöka vår produktportfölj, säger<br />

Per-Johan Ahlzén, gruppchef<br />

vid <strong>SCA</strong> R&D Centre i Sundsvall.<br />

De forskningsprojekt som pågår<br />

rör sig bland annat om effektivare<br />

förpackningar, nya materialtyper<br />

och nya bränsletyper.<br />

– Mycket handlar om att ersätta<br />

oljebaserade material med<br />

skogsbaserade och att göra dagens<br />

produkter mer resurssnåla.<br />

Ett exempel inom <strong>SCA</strong> Packaging<br />

går ut på att ersätta oljebaserad<br />

EPS-plast med ett miljövänligt<br />

alternativ. Materialet som<br />

är baserat på råvaror från växtriket<br />

ska användas som stötskydd<br />

inuti förpackningar, till exempel<br />

för att skydda ömtåliga elektronikprodukter.<br />

<strong>SCA</strong> har också inlett<br />

samarbeten med andra företag<br />

för att öka kunskapen om hur<br />

MFC kan användas för att skapa<br />

nya produkter.<br />

Ytterligare ett spännande initiativ,<br />

”The Virgin Car”, handlar om<br />

att skapa miljövänliga bilar baserade<br />

på biomaterial i ett samarbete<br />

mellan <strong>SCA</strong>, Volvo och ett antal<br />

andra företag, högskolor och<br />

forskningsinstitut. Mer information<br />

finns på www.biomaterial.se.<br />

Genom att använda mikrofibrillär<br />

cellulosa kan man skapa produkter som<br />

är extremt starka och lätta. Ett utmärkt<br />

användningsområde är som ersättningsmaterial<br />

för plaster i bilar, vilket<br />

ger dubbla miljövinster. Dels får man<br />

material som är miljövänligare i sig, dels<br />

skapas lättare bilar som kräver min­


dre drivmedel. Andra möjliga användningsområden<br />

finns inom livsmedelsindustrin.<br />

Förtjockningsmedel baserade<br />

på MFC förekommer redan och i Japan<br />

används ämnet i en del exklusiva livsmedel.<br />

Dessutom kan MFC med fördel<br />

användas som ingrediens i vissa mediciner<br />

och skönhetsprodukter.<br />

Tom Lindström och hans kollegor<br />

har också tittat på hur MFC kan användas<br />

för att skapa lättare och starkare<br />

papper, filmer och skyddande barriärer<br />

i förpackningar liksom stötskyddande<br />

material i förpackningar som ersättning<br />

för frigolit och EPS­plaster.<br />

– Inom några år kommer de här produkterna<br />

att finnas på marknaden i<br />

större skala, säger Tom Lindström.<br />

ETT ANNAT SPäNNANDE utvecklingsområde<br />

gäller energi och drivmedel.<br />

Redan idag används restprodukter vid<br />

massa­ och trävaruframställning för att<br />

ge värme och ibland även el till hushållen.<br />

Nyligen har man också börjat framställa<br />

dieselersättningar av råtallolja som<br />

är en biprodukt vid massatillverkning.<br />

Mycket handlar om att ersätta oljebaserade<br />

material med skogs baserade.<br />

– Men man ska<br />

heller inte glömma<br />

de utvecklingsmöjligheter<br />

som ligger i<br />

att förbättra och ta fram<br />

nya träprodukter. Utvecklingen<br />

går hela tiden mot bättre<br />

ändamålsanpassning och effektivaretillverkningsprocesser,<br />

säger Lars Wilhelmsson vid<br />

forskningsinstitutet Skogforsk.<br />

källan till nYa Produkter<br />

De fyra kemiska beståndsdelarna i ett träd:<br />

Cellulosa är huvudråvaran i papper.<br />

Omvandlad till mikrofibrillär<br />

cellulosa kan den användas till<br />

konstruktionsmaterial i bilar,<br />

mediciner, skönhetsprodukter,<br />

livsmedel och stärkande material i<br />

papper och förpackningar.<br />

Lignin är det kitt som fäster samman<br />

trädets cellulosafibrer. Kan användas<br />

som bränsle eller bindemedel.<br />

MFC kan användas som<br />

ingrediens i vissa mediciner<br />

och skönhets prod ukter.<br />

Hemicellulosa kan användas till<br />

förtjockningsmedel, olika typer av<br />

skyddande barriärer eller omvandlas<br />

till sötningsmedel som xylitol.<br />

Extraktivämnen som till exempel<br />

kåda finns till för att skydda trädet<br />

mot röta och insektsangrepp.<br />

Har goda medicinska effekter.<br />

Kan också användas till smörersättning<br />

och näringstillskott.<br />

[4*2010] SHaPe <strong>SCA</strong>*19


Profil<br />

Livräddar<br />

Petra Wadströms geniala uppfinning Solvatten<br />

ger rent vatten på platser som saknar elektricitet och hennes<br />

vattendunk kan rädda tiotusentals liv. Dessutom minskar skövlingen<br />

av regnskogar och förutsättningarna ökar för<br />

fattiga människor att försörja sig själva.<br />

rent vatten, vilket de flesta i<br />

väst ser som en självklarhet,<br />

är något över en miljard människor<br />

på jorden inte ens har<br />

tillgång till. Varje år dör 3,5 miljoner<br />

människor av smutsigt dricksvatten.<br />

Över två miljoner är barn.<br />

I stora delar av världen överlever vart<br />

femte barn inte ens sin femårsdag. Brist<br />

på rent dricksvatten och bristande hygien<br />

dödar fler barn än krig.<br />

– Som fyrabarnsmamma vet jag hur<br />

hemskt det är när ens barn blir sjuka,<br />

inget är värre, säger Petra Wadström,<br />

uppfinnaren bakom Solvatten.<br />

– Utan el eller kemiska tillsatser renar<br />

och värmer Solvatten upp till 33<br />

liter vatten per dygn. I många fattiga<br />

länder motsvarar det förbrukningen för<br />

en hel familj.<br />

Att hon är stolt och glad över sin<br />

uppfinning är tydligt, när hon entusias-<br />

20*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

med sol och vatten<br />

TexT: PEr ÖqviSt Bild: SolvAttEn<br />

tiskt berättar vad Solvatten på sikt kan<br />

innebära. Idén fick hon när hon bodde<br />

ett år i Sydney med sin man som hade<br />

forskningsstipendium inom cancerdiagnostisk.<br />

Som konstnär gick hon med<br />

i ett konstnärskollektiv med aboriginska<br />

kvinnor. Men det var som uppfinnare<br />

hon såg hur den starka solen<br />

lyste utan att energin tillvaratogs, och<br />

grubblade över det.<br />

Under resor i Afrika och Asien såg<br />

hon också hur kvinnor tvingades bära<br />

vatten många kilometer och koka det<br />

med ved från skövlad regnskog för att<br />

göra vattnet drickbart.<br />

EftEr att tidigarE ha uppfunnit<br />

Opbra, ett bröstbandage för nyopererade<br />

kvinnor med bröstcancer, Osnodd,<br />

en klämma som hindrar tjuvar från att<br />

stjäla plånböcker ur handväskor, och<br />

en ritplatta med sand, uppfann hon nu<br />

Solvatten.<br />

Den ser ut som en stor bok när man<br />

öppnar den, med två dunkar som fylls<br />

med vatten genom ett filter. Den placeras<br />

i 90 graders vinkel mot solen. Efter<br />

två till sex timmar har vattnet nått 55<br />

grader.<br />

Värmen ihop med solens UV-strålar<br />

renar vattnet och förstör DNA-koden så<br />

att de vattenburna bakterier som ger upphov<br />

till kolera, dysenteri, masksjukdomar,<br />

E-coli och tyfoid inte förökar sig.<br />

I ett försöksprogram finansierat av<br />

FN-organet UN Habitat fick 300 familjer<br />

i Kenya och Nepal, över tusen<br />

personer, prova Solvatten.<br />

– Ett av mitt livs stora ögonblick var<br />

när jag ett år efteråt besökte Kabula i<br />

västra Kenya och fick se att alla efter<br />

försöket var avslutat ännu använde Solvatten.<br />

Med tårar i ögonen fick jag höra<br />

hur de sparat pengar och tid, sluppit gå


i stället för<br />

att lägga<br />

pengar på<br />

ved och<br />

sjukbesök<br />

kunde de<br />

nu köpa<br />

kor.<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*21


Solvatten ser ut som en bok och kan rena upp till 33 liter vatten per dygn.<br />

till sjukhus för tyfoid och salmonella,<br />

och att de använt mindre ved.<br />

– I stället för att lägga pengar på ved<br />

och sjukbesök kunde de nu köpa kor,<br />

bygga hus och till och med starta företag.<br />

Det låter stort, men så var det!<br />

Solvatten används inte bara till att<br />

rena dricksvatten och få fram rent vatten<br />

till matlagning och tvätt av sår.<br />

Rent vatten används också för att<br />

tvätta bebisar och vuxna, att diska med<br />

och till och med tvätta kornas juver<br />

före mjölkning. Vatten som ska kokas<br />

förvärms för att spara ved.<br />

På fem år sparas 50 träd, eller upp till<br />

12 ton koldioxid, för varje Solvatten,<br />

vilket fått företag att satsa pengar för<br />

att klimatkompensera egna utsläpp. På<br />

det sättet kan priset i vissa fall halveras<br />

från 800 till 400 kronor styck.<br />

Petra har haft särskilt fokus på kvinnor<br />

och barn.<br />

22*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

– Demokrati börjar alltid med att<br />

kvinnor får mer tid och har friska barn.<br />

Solvatten sparar i snitt tre timmar per<br />

dag!<br />

Petra Wadström berättar att fattiga<br />

familjer i byar går samman och samlar<br />

ihop pengar. Familjen med störst behov<br />

får första vattenrenaren, sedan köper<br />

man fler efter hand.<br />

Nu iNlEds Ett projekt Kibera, i Nairobi,<br />

ett av världens största slumområden.<br />

Konsekvenser ur miljöperspektiv<br />

studeras men också hur hälsan påverkas<br />

och hur invånare kan starta butiker<br />

och själva sälja Solvatten på lokala<br />

marknader.<br />

Ett projekt finansierat av Tillväxtverket<br />

och UN Habitat i höst ska<br />

också ge 20 000 personer i Burkina<br />

Faso, Mali och Etiopien tillgång till<br />

Solvatten. Under sju år efter Petra<br />

fAKtA<br />

Namn: Petra Wadström<br />

Ålder: 58 år<br />

Yrke: uppfinnare, forskare, företagare<br />

och konstnär<br />

Bor: Villa i Åkersberga norr om<br />

stockholm. sommartorp i stockholms<br />

skärgård.<br />

familj: Maken Calle, cancerläkare<br />

och forskare. fyra barn,<br />

ett barnbarn och en hund.<br />

läser: Bara litteratur om vatten,<br />

fN­rapporter och annat. tråkigt<br />

men viktigt...<br />

utmärkelser: sKaPa­priset<br />

2008. samma år Miljöinnovationspriset.<br />

stipendium från<br />

Konungens Jubileumsfond för<br />

miljö. Världsnaturfondens pris<br />

Climate solver 2009. solvatten<br />

utvald som ett av 130 föremål för<br />

framtiden av smithsonian.<br />

Om jag vann en miljon: då<br />

skulle jag se till att mina barn<br />

slapp studieskulder och köpa<br />

en enkel segelbåt, en dröm jag<br />

haft länge. resten av pengarna<br />

skulle jag satsa på att utveckla<br />

solvatten.<br />

Oväntad talang: att gå balansgång<br />

och klättra i träd. som<br />

ung var jag gymnastiktjej.


demokrati börjar alltid med att<br />

kvinnor får mer tid och har friska<br />

barn. Solvatten sparar<br />

tre timmar per dag.<br />

kom hem från Sydney utvecklade hon<br />

produkten. Alla i familjen hjälpte till<br />

på olika sätt, vilket betyder mycket<br />

för henne.<br />

– Vi står varandra nära. När barnen<br />

var små hade vi en gård med får och<br />

jordbruk. Vi levde enkelt och lärde oss<br />

leva lite närmare naturen. Jag hade min<br />

ateljé under ladan och målade inte bara<br />

själv utan hade konstskola för barn.<br />

– Jag var också Mullelärare och lärde<br />

barn leva nära naturen. Jag var varit<br />

sagotant på biblioteket i Åkersberga<br />

och lärde fångar på Österåkersanstalten<br />

att måla.<br />

PEtra WadströM växte själv upp<br />

som yngsta barnet i en konstnärsfamilj<br />

och hennes konstnärliga bakgrund har<br />

varit till nytta.<br />

– Som konstnär handlar mycket dels<br />

om att förenkla, dels om att ifrågasätta<br />

traditioner och gamla lösningar. Kanske<br />

är det därför Solvatten finns idag.<br />

<strong>SCA</strong><br />

oCH vAttEn<br />

sCa använder stora mängder vatten<br />

för att producera papper och<br />

pappersmassa, men har också ambitiösa<br />

mål vad gäller vatten. det<br />

finns två övergripande vattenmål<br />

för 2005­2010:<br />

Vattenanvändningen inom sCa<br />

ska minskas med 15 procent.<br />

Organiska innehållet i använt<br />

vatten ska minskas med 30<br />

procent.<br />

Vid utgången av 2009 hade vattenanvändningen<br />

minskat med<br />

4,9 procent. det organiska innehållet<br />

i vattnet hade minskat med<br />

40 procent, klart över målet.<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*23


Utblick<br />

USA<br />

Skalade majskolvar och tidningspapper<br />

var vanliga hjälpmedel<br />

för toalettbe sökaren i 1800-talets<br />

amerikanska västern.<br />

24*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

HAwAii<br />

Kokosnötsskal har<br />

använts för mången<br />

hawaiiansk bakdel.<br />

Kineserna var först, men det var amerikanerna som<br />

förvandlade toalettrullen till storindustri.<br />

text: Mattias andersson foto: iStock<br />

FrAnkrikE<br />

I bidéns hemland dominerar<br />

idag pappret, men sköljmetoden<br />

förekommer fortfarande<br />

och anses vara mer skonsam.<br />

GrönlAnd<br />

Före toalettpapperet använde<br />

eskimåerna snö, eller<br />

mossa när sådant fanns att<br />

tillgå.<br />

Från PinnE till<br />

papper på rulle


itAliEn<br />

det Moderna papprets historia<br />

börjar på 200-talet före Kristus i<br />

Kina. En resenär från den muslimska<br />

världen noterade på 800-talet efter<br />

Kristus lätt nedsättande att kineserna<br />

inte var så noga med hygienen och att<br />

de efter toalettbesök inte använde vatten<br />

utan ”bara torkar sig med papper”.<br />

SkAndinAviEn<br />

De gamla vikingarna använde överbliven<br />

fårull. Favorit bland campare<br />

är fortfarande löv.<br />

I det antika Rom användes tvättsvampar<br />

i änden av en pinne. Pinnarna förvarades<br />

i ett kärl med saltvatten. Ull och rosenvatten<br />

var för de mer välbeställda.<br />

ArAb-<br />

världEn<br />

ocH indiEn<br />

Vatten och vänsterhanden är<br />

fortfarande ett vanligt alternativ<br />

i arabvärlden.<br />

AFrikA<br />

Även här används ofta vatten, liksom<br />

tidnings- och katalogpapper,<br />

vilket även i väst var det dominerande<br />

alternativet före toarullen.<br />

Under 1300-talet började kinesiska kejsare<br />

specialbeställa pappersark avpassade<br />

för toalettbruk.<br />

Toaletthygienen domineras under årtusenden<br />

av andra lösningar än papper:<br />

pinnar, stenar, tidningar, överbliven<br />

ull, löv, snö, vatten eller kokosnötsskal<br />

beroende på klimatzon. På 1800-talet<br />

Toarullen har rullat över världen<br />

och används i de flesta länder,<br />

beroende på köpkraft. Genom<br />

historien har alternativen varit<br />

många, några finns ännu kvar.<br />

JAPAn<br />

Japan har det mest högteknologiska<br />

alternativet med ”sprut-toaletter”<br />

som rengör både sig själva<br />

och besökaren. Bland de tidigare<br />

metoderna finns chu-gi, en pinne<br />

avsedd för toalettändamål.<br />

introducerades på bred front specialtillverkat<br />

toalettpapper. Den första toalettpappersrullen<br />

lanserades 1890 av<br />

ett amerikanskt pappersföretag. Även<br />

om rullarna med tiden kom att erövra<br />

världens badrum, var innovatörerna<br />

smått generade och vägrade att sätta sitt<br />

företagsnamn på produkterna.<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*25


Med så små spår<br />

som möjligt<br />

Vi använder inga klorkemikalier. Vi producerar närmare 500 GWh grön el.<br />

Vårt avloppsvatten är så rent att fiskarna trivs i det. Nu tar vi ett till och<br />

satsar 500 miljoner kronor på att ersätta två gamla oljeeldade ugnar med en ny<br />

som eldas med bränslepellets från <strong>SCA</strong> BioNorr.<br />

På det sättet minskar vi utsläppen av koldioxid från fossila bränslen med<br />

80 procent!<br />

Satsningen har fått namnet Bio Loop 2011 och gör att vi kan fortsätta<br />

öka produktionen på Östrands massafabrik – med mindre och mindre<br />

miljöpåverkan.<br />

www.scasundsvall.com <strong>SCA</strong> ÖStrAnd


teknik<br />

Lådan som<br />

styr sin temperatur<br />

En ny<br />

generation förpackningar<br />

kontrollerar temperaturen och anpassar<br />

sig automatiskt efter omgivningen.<br />

Här sker tänkandet inuti<br />

boxen.<br />

TexT: SuSAnnA Lindgren<br />

[4*2010] SHAPe <strong>SCA</strong>*27


vinter som sommar transport-eras<br />

varorna i en ZeoCool-box<br />

i en konstant<br />

temperatur som håller<br />

mellan två och åtta plusgrader. Lådans<br />

innertemperatur är termostatreglerad<br />

och det krävs ingen extern energikälla,<br />

varken före eller under transporten.<br />

Därmed försvinner behovet av kylvätskor,<br />

kylskåp och frysar,.<br />

– Zeocool kan både värma och kyla<br />

innehållet, säger Kavita Somaroo på<br />

<strong>SCA</strong> Cool Logistics i Storbritannien.<br />

Det här är efterfrågat bland företag<br />

som arbetar med läke medel<br />

eller biotekniska produkter som<br />

måste hålla en viss temperatur när de<br />

transporteras från en plats till en annan.<br />

Kavita Somaroo exemplifierar<br />

med företag som arbetar inom klinisk<br />

forskning. Om de behöver sända<br />

prov er från en del av världen till en<br />

annan är det otroligt viktigt att transporten<br />

sker under rätt förhållanden.<br />

Det finns kanske bara ett liknande<br />

prov eller exemplar vilket gör att<br />

28*<strong>SCA</strong> SHAPe [4*2010]<br />

värd et på varan knappt går att översätta<br />

i pengar.<br />

Det finns traditionella typer av temperaturkontrollerade<br />

förpackningar för<br />

alla sorters transporter och krav. Med<br />

isolerande polystyrenförpackningar och<br />

vattenfyllda kylelement kan man för de<br />

flesta varor bygga upp en förpackning<br />

som håller rätt temperatur från dörr till<br />

dörr under ett visst antal timmar.<br />

Men processen kräver att packningsprocessen<br />

följer ett visst givet<br />

mönster och att kylelementen håller en<br />

viss temperatur, vilket kan kräva flera<br />

dagars förberedelser.Detta fungerar<br />

utmärkt för många produkter så länge<br />

transportkedjan rullar på och inga<br />

oförutsedda temperaturförändringar<br />

inträffar. Men för vissa typer av varor<br />

är detta inte tillräckligt. Produkter som<br />

förstörts i transporten kan orsaka kostsamma<br />

förseningar i en ny lansering eller<br />

i värsta fall att produkten förstörs.<br />

– Alla har heller inte möjligheten att<br />

kyla komponenter i kylskåp eller frys<br />

för att få rätt temperatur. Alltså behövdes<br />

en förpackning som inte behöver<br />

WHO skickar<br />

vaccin som måste<br />

förvaras svalt till<br />

svårtillgängliga<br />

områden där det<br />

saknas kylskåp.<br />

kylas i förväg, säger Kavita Somaroo.<br />

– Exempelvis som när WHO skickar<br />

vaccin, som måste förvaras svalt, till<br />

svårtillgängliga områden där det saknas<br />

kylskåp eller annan kylförvaring.<br />

I och med att förpacknigen automatisk anpassar<br />

kylnings- eller värmeprocessen blir<br />

det en försäkring mot det oförutsedda.<br />

Om bOxen av misstag hamnar i ett<br />

kylrum går värmemekanismen igång.<br />

Blir lådan stående på en varm landningsbana<br />

startar kylprocessen. Hur<br />

fungerar det? När termostaten kräver<br />

värme startar en exoterm reaktion – en<br />

kem isk process som avger överskottsenergi<br />

i form av värme. Kylning sker<br />

genom avdunstning eller evaporation<br />

vilket betyder att ett flytande ämne<br />

övergår till gas.<br />

Allt sker automatiskt och inuti lådan,<br />

utifrån hur termostaterna reagerar<br />

på temperaturen i omgivningen. Bästa<br />

garantin för ett en vara ska komma<br />

fram i perfekt skick är att även logistikkedjan<br />

fungerar, poängterar Kavita<br />

Somaroo.


Lådans väggar innehåller<br />

vatten och fungerar genom<br />

att en termostat kontrollerar<br />

hur mycket avdunstning av<br />

vattnet som ska ske.<br />

Värme<br />

utifrån<br />

Så funkAr det<br />

ZeoCool kan både kyla och värma<br />

innehållet för att hålla en jämn innertemperatur<br />

på 2–8˚C i upp till fem dygn.<br />

även vid extremtemperaturer på mellan<br />

35 plusgrader och tio minusgrader<br />

är temperaturen i boxen garanterad i<br />

minst två dygn.<br />

Förpackningen har ytterväggar av<br />

ePs – expanderande polystyren. nyttolastutrymmet<br />

består av sex väggar som<br />

alla innehåller vatten i flytande form,<br />

ungefär som i en traditionell temperaturkontrollerad<br />

förpackning.<br />

KYLFUNKTION<br />

Vatten<br />

förångas<br />

Luftspalten skiftar<br />

beroende på<br />

temperatur.<br />

Ytterlager av folie<br />

Värme avgår i luften<br />

VÄRMEFUNKTION<br />

Värme<br />

Luftflöde<br />

Innerlådan står på ett<br />

bottenmaterial där<br />

överflödig värme kan<br />

transporteras ut.<br />

teknik<br />

Kylning sker genom evaporering<br />

– avdunstning – som styrs av en termostat<br />

placerad i ena sidoväggen.<br />

värmaren styrs av en termostat på<br />

utsidan av boxen, vilket gör att den<br />

kan läsa av och reagera på den omgivande<br />

temperaturen och genereras<br />

genom en kemisk process.<br />

Det finns också möjlighet att<br />

konstant registrera temperaturen<br />

både i och utanför boxen under hela<br />

transporten.<br />

[4*2010] SHAPe <strong>SCA</strong>*29


sca inside<br />

30*<strong>SCA</strong> sHaPe [4*2010]<br />

Säker<br />

klänning<br />

Nordens största karriärmässa<br />

”Career Days”<br />

lockade många besökare<br />

till <strong>SCA</strong>s monter i<br />

Stockholm i september.<br />

De som fick mest<br />

uppmärksamhet vid<br />

<strong>SCA</strong>s monter var de<br />

två modellerna iförda<br />

klänningar tillverkade<br />

av bland annat<br />

trosskydd och Torkpapper.<br />

Detta händer<br />

i magen i veckan<br />

En mobilapplikation som vecka för<br />

vecka berättar vad som händer under<br />

en graviditet har tagits fram av Libero,<br />

<strong>SCA</strong>s varumärke för blöjor. Graviditetskalendern<br />

är framtagen för iPhone och<br />

Android-mobiler i de nordiska länderna.<br />

Applikationen riktar sig till gravida<br />

och uppdaterar den blivande mamman<br />

om vad som händer med kroppen och<br />

barnet under gravid itetens olika stadier.<br />

Läs med gott<br />

samvete<br />

En papperstidning och en<br />

webbtidning släpper ut lika<br />

mycket CO 2 . Det har forskningsinstitutet<br />

Innventia på uppdrag av<br />

Sveriges Tidskrifter kommit fram<br />

till. I studien jämfördes papperstidskriftens<br />

och nättidskriftens<br />

miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.<br />

Både pappers- och webbtidningsläsaren<br />

genererar<br />

årligen 1 kg CO 2 vilket står för<br />

ca 0,1 promille av genomsnittssvenskens<br />

potentiella klimatpåverkan<br />

under ett år.<br />

Den nya graviditetsappen<br />

är enkel<br />

att använda och är<br />

illustrerad med teckningar<br />

signerade<br />

Karoline Lenhult.<br />

Den finns att ladda<br />

ner gratis via<br />

AppStore till din iPhone från<br />

Liberos webbplats.


Före fotbollsmatchen mellan Philadelphia<br />

Union och LA Galaxy i USA<br />

den 7 oktober satte 2 151 fans ett nytt<br />

Guinness-rekord i att tvätta händerna<br />

samtidigt. <strong>SCA</strong> sponsrade rekordet<br />

för att slå ett slag för handhygien.<br />

Alla fans tog lite desinfektionsme-<br />

SEDAN I SOmrAS transporterar<br />

<strong>SCA</strong> Transforest vindkraftverk till<br />

norra Sverige på sina systemfartyg.<br />

Eftersom det ska byggas flera stora<br />

vindkraftsparker under de kommande<br />

åren är det en affär med stor<br />

potential. Med RoRo-fartyg (Roll<br />

on, Roll off), som systemfartygen<br />

också kallas, kan man köra ombord<br />

hela ekipage med delar till vindkraftverk<br />

och leverera dem till hamnar<br />

längs Norrlandskusten.<br />

Att använda <strong>SCA</strong>s systembåtar<br />

för vindkraftverken innebär<br />

många fördelar.<br />

– Det är ett kostnadseffektivt<br />

och miljövän-<br />

Guinness<br />

världsrekord i handtvätt<br />

del på händerna och gnuggade dem<br />

under 60 sekunder till dess att en<br />

representant på plats från Guinness<br />

godkände det nya rekordet. För mer<br />

information, inklusive mer om handhygien<br />

och tips om hållbar utveckling,<br />

gå till www.torkusa.com<br />

Fartyg transporterar<br />

vindkraftverk<br />

ligt sätt som gynnar både oss och<br />

kunden. Dels minskar vägtransporterna,<br />

dels kan vi genom god planering<br />

fylla våra fartyg på vägen norrut<br />

till Sverige. Det gör att vi utnyttjar<br />

vår kapacitet bättre. Dessutom går<br />

våra systemfartyg efter en fast tidtabell,<br />

vilket innebär att tillverkarna<br />

av vindkraftverken kan planera<br />

exakt när verken ska tillverkas och<br />

vara klara för leverans. Det blir inte<br />

heller några skador på vindkraftverken<br />

eftersom vi inte behöver röra<br />

godset vid lastning och lossning, säger<br />

Nils-Johan Haraldsson, marknadschef<br />

för <strong>SCA</strong> Transforest.<br />

design<br />

En förpackning för glödlampor<br />

Lysande<br />

som är ”fat-free”, smart och kostnadseffektiv<br />

vann <strong>SCA</strong>s tävling<br />

Design Challenge. Karin Hartman<br />

och Per Eldénius från Sverige fick<br />

pris för sin förpackning Bright Light<br />

tack vare dess sinnrika enkelhet.<br />

Förpackningen är tilltalande, drar<br />

största möjliga fördel av materialet,<br />

är både en väl genomtänkt sekundärförpackning<br />

och lastpallsförpackning<br />

samt ger kunderna möjlighet<br />

att se och testa produkten<br />

som de ska köpa.<br />

Benjamin Gamillscheg och Hans<br />

Christian Schubell från Danmark<br />

lyckades erövra Kundernas Cup<br />

med sin förpackning BrightPack.<br />

– Det är en slump att båda de<br />

vinnande koncepten är förpackningar<br />

för glödlampor. Det faktum<br />

att det fanns flera bidrag för just<br />

denna produkt måste vara en klar<br />

fingervisning för glödlampsbranschen<br />

att det finns utrymme för<br />

förbättringar, säger Wim Wouters,<br />

<strong>SCA</strong>s designchef i Europa. Årets<br />

tävling fick in mer än 60 bidrag<br />

från hela Europa. Läs mer på<br />

www.scapackaging.com<br />

[4*2010] sHaPe <strong>SCA</strong>*31


Andra numret av <strong>SCA</strong>s hållbarhetstidning<br />

Sense är ute nu. Höstnumrets<br />

fokus handlar om hur man skapar en<br />

hållbar leverantörskedja och finns att<br />

läsa på www.sca.com<br />

lek<br />

<strong>SCA</strong> Americas har donerat 50 000<br />

dollar till en lekplats i Fritse Park i menasha,<br />

Wisconsin, USA. <strong>SCA</strong> Adventure<br />

Play Area invigdes den 1 september<br />

och var en del av restaureringen av ett<br />

populärt fritidsområdet längs vattnet.<br />

Mer<br />

32*<strong>SCA</strong> sHaPe [4*2010]<br />

Är du en lortgris?<br />

Ta reda på hur renlig<br />

du egentligen är genom<br />

att svara på frågorna<br />

i <strong>SCA</strong>s hygientest på<br />

Facebook. Testet består<br />

av tio fråg or med fyra<br />

illustrerade svarsalternativ<br />

som tar upp allt<br />

från rutinerna kring<br />

toalettsitsen till hur viktig<br />

hyg i enen är när du<br />

möter någon du känner.<br />

Gilla <strong>SCA</strong> på Facebook<br />

du också eller gå till<br />

www.sca.com/<br />

hygiene quiz<br />

sca inside<br />

Ny fabrik<br />

i Ryssland<br />

<strong>SCA</strong> öppnade en<br />

ny fabrik för hygienprodukter<br />

i Ryssland<br />

i sept ember i<br />

år. Anläggningen<br />

ligger i Veniov i<br />

Tula-regionen söder<br />

om Moskva.<br />

Där ska produkter<br />

som Liberos barnblöjor<br />

och TENAs<br />

inkontinensskydd<br />

tillverkas för den<br />

ryska marknaden.<br />

Investeringen<br />

uppgår till cirka 85<br />

miljoner euro och är<br />

<strong>SCA</strong>s första fabrik<br />

för lokal tillverkning<br />

av personliga<br />

hygienprodukter i<br />

Ryssland.


Våra produkter gör livet lättare för dig och miljoner andra<br />

människor runtom i världen. Våra råvaror och vårt sätt att<br />

arbeta ingår som en naturlig del i den globala livscykeln.<br />

Våra globala varumärken<br />

www.sca.com


Ekonomi<br />

60 år på b ö r s e n<br />

<strong>SCA</strong> firar i höst 60 år som börsnoterat bolag på Stockholmsbörsen.<br />

Vid introduktionen i september 1950 kostade aktien 130 kronor,<br />

en ansenlig summa som få privatpersoner hade råd med.<br />

Det var HanDelsbanKen som<br />

ägde <strong>SCA</strong> och lät börsintroducera bolaget<br />

i september 1950. <strong>SCA</strong> hade bildats<br />

tjugoett år tidigare, 1929, av Ivar<br />

Kreuger, då en av världens mäktigaste<br />

finansmän. Han skapade en koncern<br />

av ett tiotal fristående skogsbolag som<br />

innefattade skog, sågverk, massafabriker,<br />

verkstäder och kraftbolag. Koncernen<br />

hade 6 500 anställda och omsatte<br />

cirka 100 miljoner kronor.<br />

<strong>SCA</strong>s första år präglades av den internationella<br />

depressionen med sjunkande<br />

priser och minskad export. Börskraschen<br />

i New York 1929 var början<br />

till slutet för Ivar Kreugers imperium<br />

och när han tog livet av sig i Paris 1932<br />

försattes stora delar av hans koncern i<br />

Handelsbanken introducerar<br />

<strong>SCA</strong> på börsen<br />

i september 1950 under<br />

namnet Cellulosa AB.<br />

introduktionspris: 130 kr<br />

1950<br />

34*<strong>SCA</strong> SHAPE [X*20XX]<br />

teXt: AnnikA DAniELSon<br />

konkurs. Sammanbrottet ledde till att<br />

Svenska Handelsbanken så småningom<br />

tog över hela kontrollen av <strong>SCA</strong>.<br />

<strong>SCA</strong> inriktade sig på att producera<br />

pappersmassa och valde trots det bistra<br />

affärsklimatet att bygga Östrands<br />

massa fabrik. Den invigdes 1936 och<br />

blev en av världens största sulfatmassafabriker<br />

med exporterades till USA.<br />

Krigsutbrottet minskade drastiskt<br />

möjligheterna till export för<br />

skogsindustrin och <strong>SCA</strong> tvingades<br />

ställa om produktionen och tillverkade<br />

produkter som gengasved, träkol, trätjära,<br />

terpentin och massa för cellulosasprittillverkning.<br />

Efter andra världskriget ökade <strong>SCA</strong>s<br />

1958<br />

<strong>SCA</strong> börjar producera tidningspapper<br />

och bygger en<br />

pappersmaskin i Ortviken<br />

1965<br />

Nyemission<br />

försäljning och vinster kraftigt. Koncernens<br />

tidigare svaga finansiella ställning<br />

stärktes och gjorde det möjligt för Handelsbanken<br />

att notera <strong>SCA</strong>, då under<br />

namnet Cellulosa AB, på Stockholms<br />

fondbörs 1950. Aktien betingade ett<br />

introduktionspris på 130 kr. På första<br />

handelsdagen omsattes 400 aktier till ett<br />

totalt värde av 69 000 kronor.<br />

– De som köpte aktier då var mest<br />

banker och försäkringsbolag. 130<br />

kronor var en ansenlig summa som få<br />

privatpersoner hade råd med, säger Ulf<br />

Persson, analytiker på Nasdaq OMX<br />

Stockholm.<br />

En del av pengarna som Handelsbanken<br />

fick genom börsnoteringen gick<br />

sannolikt till <strong>SCA</strong>s verksamhet. Men<br />

1967<br />

Fokus på vidareförädling<br />

och papperstillverkningen<br />

ökar. en modern tidningspappersmaskin<br />

– PM 4 – i<br />

Ortviken tas i drift 1967.<br />

1975<br />

<strong>SCA</strong> lägger grunden<br />

till hygienverksamheten<br />

genom<br />

köpet av svenska<br />

Mölnlycke.<br />

60 70 8


En AktiE från 1950 = 67 000 kr<br />

Den som köpte en aktie i sCa<br />

för 130 kronor vid börsintroduktionen<br />

1950 – eller kanske fick<br />

en i dop- eller konfirmationspresent<br />

– och har behållit den<br />

i alla år äger i dag 728 sCaaktier.<br />

Detta efter de splitar som<br />

ägt rum under årens lopp och<br />

förutsatt att personen deltagit<br />

* utdelningen på aktieinnehavet är inte med i beräkningen<br />

först efter 1955 startade en period med<br />

investeringar i större och mer konkurrenskraftiga<br />

fabriker samt mer vidareförädlade<br />

produkter.<br />

Under hela 1960­talet var <strong>SCA</strong>s lönsamhet<br />

mindre tillfredsställande och<br />

1965 gjordes den första nyemissionen.<br />

Den andra skedde 1987. Det året skakades<br />

västvärlden av den stora börskraschen<br />

i New York.<br />

1993 ägDe Den treDje nyemissionen<br />

rum som gav <strong>SCA</strong> 1,4 miljarder<br />

kronor i nya friska pengar från aktieägarna.<br />

Sex år senare, 1999, fick bolaget<br />

in 4,6 miljarder i ytterligare en nyemission,<br />

bolagets fjärde och senaste.<br />

Pengarna har gått till förvärv och även<br />

1987<br />

Börskrasch<br />

i New York,<br />

något som<br />

påverkar även<br />

<strong>SCA</strong>s börskurs.<br />

i de fyra nyemissioner som sCa<br />

gjort sedan 1950. sCas aktie<br />

står i dag (den 16 november) i<br />

102 kronor. 728 aktier är alltså<br />

värda 74 256 kronor. Från den<br />

summan ska dras 7 188 kronor<br />

som det kostat att delta i de fyra<br />

nyemissionerna. slutsumman<br />

blir då 67 068 kronor*.<br />

<strong>SCA</strong> blir europas<br />

ledande hygienproduktsföretag<br />

genom<br />

köpet av tyska PWA.<br />

Nyemission<br />

investeringar i egna bolag.<br />

– <strong>SCA</strong> har växt en hel del under<br />

1980­ och 1990­talen. Vi förvärvade<br />

åtskilliga bolag under 1990­talet och<br />

även i början av 2000­talet, säger Lennart<br />

Persson.<br />

Han började på <strong>SCA</strong> redan 1987 och<br />

har varit finansdirektör de senaste åtta<br />

åren. Successivt har han köpt aktier i företaget<br />

och äger i dag 38 465 <strong>SCA</strong>­aktier.<br />

– Utvecklingen har varit hyfsad.<br />

Vid den senaste finanskrisen 2008<br />

sjönk aktien från cirka 120 kronor<br />

ned till 60 kronor som lägst. Nu ligger<br />

den på 102 kronor så den har inte<br />

återhämtat sig än. Men <strong>SCA</strong>­aktien<br />

är något mer stabil än många andra<br />

aktier, som till exempel IT­aktier,<br />

1995<br />

1990<br />

Förvärvet av brittiska<br />

Reedpack ger<br />

<strong>SCA</strong> en ledande<br />

ställning i europa<br />

inom transportförpackningar.<br />

1993<br />

1999<br />

Nyemission.<br />

4,6 färska<br />

miljarder in.<br />

0 90 00<br />

+51 491%<br />

värdeökning<br />

på en <strong>SCA</strong>-aktie<br />

från 1950.<br />

tack vare att vi har en mer blandad<br />

verksamhet och lite större andel långsiktiga<br />

ägare.<br />

I dag tillhör <strong>SCA</strong> de större företagen<br />

på Stockholmsbörsen. Bolaget är klassificerat<br />

som ett massa­ och pappersbolag,<br />

men tyngdpunkten i verksamheten<br />

ligger sedan ett par år på konsumentprodukter<br />

inom hygienområdet. Största<br />

ägare är Industrivärden, ett bolag inom<br />

Handelsbanksfären, och Handelsbanken<br />

är nu näst största ägare.<br />

unDer 2010 har <strong>SCA</strong>­aktier omsatts<br />

för i snitt 290 miljoner kronor per dag<br />

på Stockholmsbörsen. Det gör <strong>SCA</strong> till<br />

ett av de mest omsatta börsbolagen i<br />

Norden.<br />

2004<br />

<strong>SCA</strong> blir genom<br />

företagsköp störst<br />

inom mjukpapper och<br />

personliga hygienprodukter<br />

i Australien.<br />

Värde på<br />

aktien från<br />

1950: 67 068 kr<br />

2010<br />

[X*20XX] SHAPE <strong>SCA</strong>*35


Vid adressändring eller om ni ej önskar erhålla<br />

Shape meddela den bank/fondkommisionär som<br />

för ert VP-konto.<br />

Returadress:<br />

Strömberg<br />

SE-120 88 Stockholm

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!