Finlands Svenska Centralidrottsförbund - Urheilumuseo

samhällers uppgift. Idealismen bryrer väg och bygger broar. Men man
hoppas på kommunernas intresse och insatser i der framrida arberer. Detta
förplikrar dock initiativragaren att ytterligare bereda grunden och göra
den kraftfuII för ett fonsatt arbete. Kontakten med de ledare som deJtog
i kursen är en förutsättning, Iikaså en fortsatt IedarskoIning som tar
sikte på att grundligt informera om medel och mål och som är öppen för
en framåtskridande utveckling.
Fackligt vetande bör förutsättas hos varje övningsledare, men det som
gör denna ledare tiU en verkligt god ledare är kärlek, godhet och tålamod,
säger Helmut Schulz.
TIDTAGARUR FÖR ALLA IDROTTSUTÖVARE
FRÅN SCHWEIZ STÖRSTA SPECIALFABRIK
I LEONIDAS I mk 5850
Importör:
OY SUOMEN KELLOSEPAT AB
46
Fäs hos alla medlemsaffärer i branschen
Skolidrotten behöver bättre samarbete
av Björn H. Holmberg
Vi befinner oss för tillfället i en ny brytningsperiod som för med sig
stora omvälvningar på flere områden. På centralidrottsförbundshåll har vi
strävandena mot ett samgående. Det är svån att säga om dessa strävanden
kommer att märkas på de aktivas nivå. Av större vikt är däremot införander
av femdagarsveckan på allt flere områden samt genomförandet av grundskolreformen.
Den ökande fririden och den allmänna längre skoltiden kommer
art ställa större krav på idrotten än tidigare.
Idag torde man kunna vara en se om att SFSI på sätt och vis är en
"dubbeJorganisation" till CIF. Man kan även fråga sig hur ändamålsenligt
och fördelaktigt detta är för vårt idrottsliv. SkolidrottSförbunders nuvarande
verksamhet kan grovt uppdelas i tvenne grupper: Kurs- och tävlingsverksamhet.
Kursverksamheten skall vi i derta sammanhang inte närmare gå in
på. Tävlingsverksamheten går i huvudsak ur på att förbundet arrangerar
mästerskap i så gott som alla populära idrottsgrenar, även i sådana grenar
som inte finns på programmer i något av CIF:s förbund.
Om man närmare ser på de olika specialförbundens mästerskap jämförda
med skolmästerskapen, kan man säga att "specialmästerskapen" är
till för topparna, medan skolmästerskapen är tummeJplats för den stora massan,
om man överhuvudtaget skall tala om topp- kontra massidrott i skolåldern
(under 15-16 år). En annan kännspak skillnad mellan dessa mästerskap
är även skolmästerskapens stora deltagarantal som tydligt visar deras
popularitet. Man behöver bara ta som exempel skolmästerskapen i friidrott,
för att nu inte glömma Stafettkarnevalen, som torde vara Nordens
största årligen återkommande friidrottstävling vad deltagaranralet beträffar.
* * *
Hur bör ungdomsidrotten i framtiden utformas? Med ungdom avser
jag i detta sammanhang alla under 16 år. Jag tror vi bör urgå från tre
dimensioner:
Skolan - Skolidrottsförbundet - specialförbunden
Tyvärr har skolgymnastiken alltför få veckotimmar. Detta trots att det
moderna samhället ställer allt större fysiska och psykiska krav på sina
medlemmar. Ungdomarna i vån samhälle blir inre idag i tillräckligt hög
grad förberedda för denna press. Det låga timantalet i skolgymnastiken,
samt en delvis feJaktig undervisning, gör att samverkan mellan mina ovannämnda
tre dimensioner bäme bör koordineras.
Ar tanken på ett bäme samarbete för utopisk. Skolgymnastiken skulle
47