Finlands Svenska Centralidrottsförbund - Urheilumuseo

och dådkraft som nödvändigt behövde få komma till utlopp i sådana
nappatag, och han beslöt att ge möjligheter därtill i en i minsta detalj
genomtänkt tävling. Och så föddes Botnialoppet.
En organisationskommiw! bildades, specialutskOtt tillsattes, namn och
rutt för tävlingen fastställdes, och så körde arbetet i gång. Den första organisationskommiw!n
bestod av följande personer: Christer Boucht ordförande,
Henrik Svarfvar sekreterare, Dagmar Berts, Bertel Blusi, Rolf Dahlqvist,
Holger Knös, Gunnar Norrbo, Albert Siegfrids, Evald Stenman
och Elmer Örndahl. Ordförande i olika utskott blev: Nils Borgar, Sven­
Erik Glader, Gustaf Hartman, Bertel Holm, Bror Lönnqvist och Pentti
Sundell. Allt förbereddes grundligt. Det bästa från Vasaloppet tillämpades,
det mindre goda förbättrades.
Till startplats i huvudtävlingen valdes Oravais slagfält, varifrån skidlöparna
har 65 kilometer till målet på Korsholms vallar. Damer, juniorer
och en äldre kategori män startar från Norrvalla i Vörå och har en
sträcka på 40 kilometer. Huvudarrangör för tävlingen är Oravais IF, Vörå
IF, IF Femman, Vasa Idrottssällskap och IK Hellas.
1 det första Botnialoppet den 23 februari 1969 deltog i det närmasrre
800 skidlöpare, och följande år ökade antalet med nästan 50 procent.
Arrangörerna räknar med att med nuvarande resurser kunna ta in c. 1.500
löpare i må!. Flere kunde man bereda mat och dryck, men flere än så kan
man inte garantera varm basru eIler dusch efter slutfört lopp - tillsvidare.
Och det är narurligtvis en riktig princip att inte medge prutmån
på en så väsentlig del av servicen.
Eva Hög och Oskar Back, två dominerande namn inom finlandssvensk
skidsport en lång följd av år hade äran att bli krönta som segrare i damresp.
herrklassen i det första Bornialoppet, och värdigare segrare kunde
vårt förbund inte ha uppbringat.
* * *
Christer Boucht kallar sig söndagsskidare, men i så fall vill jag tillägga
"en söndagsskidare av kärnfriskt virke, en söndagsskidare som skidar
Grönland tvärs". Det är han som angett signaturmelodin till BOtnialoppet.
För de rationellt tränade tävlingsåkarna är det en värdg kraftmärning, men
även för oss andra beryder det tävling, även för den som tävlar endast
med sig själv. Det är uppfriskande med denna form av tävling just i vår
svårdefinierbara tid, då idrottsrörelsen har så svårt att finna sig själv,
och då självförsakelsen så ofta blir ställd på undantag. Bornialoppet är
ett friskt skott på idrottsträdet och det är att hoppas att den månghundrahövdade
arrangörsskaran som offrar tid och krafter på dess ans och vård
skall erfara något av den tacksamhet deltagaren känner mot dem som
gjort det möjligt för honom att genomföra ett sådant lopp och att få
känna tillfredsställelsen över att uppnå målet på Korsholms vallar.
34
IK Ömens lag som 1970 tog den avgörande /emte inteckningen i Bertil
Lönnqvists minnespris. Fr. v. Armo Pasonen, Kåre Lagerblom och Aarno
Sello
Ett minnespris har slutat vandra
av Torsten Smedslund
IK Örn en hemförde i årets FSO-mästerskap Bertil Lönnqvists minnespris
för alltid. Därmed slutade ett värdefullt pris sin vandring. Prisets
anor går tillbaka tilI 1930-talet.
Det kan vara fascinerande för dagens unga orienterare att gå bakåt i tiden
och få en inblick i hur orienteringen utvecklats. Det får man då
man följer den väg, som Bertil Lönnqvists minnespris vandrat ..
Bertil Lönnqvist föddes 1910. Han var hemma från Lillhemt utanför
Grankulla. Tidigt intresserad av idrott och friluftsliv kom han med i skyddskåren
och Grankulla IFK. Lönnqvist var en mycket god skidlöpare och
orienterare. Det var Sven-Eric Fagerholm, bosatt i Grankulla, som fick
Lönnqvist intresserad av orienteringen. Martin Lönnqvist, Bertils bror,
var även han en god idrottsman och stod inte brodern efter i fråga
om orienteringskunnandet.
35