Vägvisaren till lean företagsamhet - Helling
Vägvisaren till lean företagsamhet - Helling Vägvisaren till lean företagsamhet - Helling
frigjordes mänskliga resurser för offensiva satsningar på nya produkter. Bland annat kommer inom kort ett tiotal nya miljövänliga bilar med hybridmotorer. Dessutom skall de bli Kapitel 9 – Bortom lean produktion 70 bättre än förr att ”gå i kundernas skor” och utveckla produkter som bättre än hittills skräddarsys för olika kunders verkliga behov som kan variera på olika globala marknader. ”Genom att återgå till rötterna i vårt engagemang för att skapa ständigt förbättrade produkter och processer, och som har drivits fram inom Toyota allt sedan företagets grundande, strävar vi nu efter att skapa ett nytt paradigm för bilindustrin – ett som frikostigt kan bidra till en samhällsutveckling som hjälper till att bevara jordens miljö.” Fujio Cho, Toyotas ordförande 2009. På vägen mot en lean konsumtion Toyota har t ex konstaterat att beroendet av skalekonomi nu har brutits. Strävan efter storskalighet är ett passerat stadium i världsekonomin. Det kan vara en återvändsgränd för företag som tror att ännu mer storskalighet är en framkomlig väg. Uppgiften blir i stället att producera bilmodeller i allt mindre volymer och till allt mer rimliga priser. Produktionsanläggningars storlek kommer att minskas med bibehållen eller förbättrad lönsamhet. Komponenter kommer att konstrueras och tillverkas så att de kan integreras och användas för många fler ändamål. Kundspecificerade bilar skall kunna tillverkas inom en vecka. Företaget måste själv börja odla ”prosumers”, det vill säga ”producent-kunder”. Dessa skall stimuleras och tränas så att de bättre än förr kan medverka till och delta i vidareutveckling av både produkter och processer. Toyota använder nu själva begreppet ”lean produktion” som myntades i International Motor Vehicle Program. Toyotas representanter spelade själva aktiva roll i detta program på 1980-talet. Företaget markerar med detta begrepp för sina samarbetspartners att man bedriver en verksamhet bortom det som tidigare var typiskt under epoken med massproduktion. Det finns fortfarande nya intressanta möjligheter inom ramen för konceptet lean. Med små företag som kännetecknas av principer för hantverksproduktion kan kunden gå till hantverkaren och få sin produkt utformad helt enligt egna önskemål. Hantverkaren kan även ha attraktiva och relativt dyra produkter färdigtillverkade, antingen helt unika eller i små serier som har högt produktvärde. Med system för massproduktion kunde stora serier av produkter tryckas ut på omättade marknader. Från början klarade systemen bara få varianter. Systemen kunde vidareutvecklas till flexibel massproduktion och erbjuda många fler varianter. Men problem började uppstå när det började bli för många producenter och för få finansierande kunder. Men ur kundsynpunkt kan nuvarande situation med allt fler och allt effektiva företag vara otillfredsställande. Med ökande valfriheten i mångfaldens samhälle, där ett växande antal företagare skall tjäna pengar på just sina produkter har det bara blivit värre och värre sett ur kundsynpunkt. För varje kundbehov uppenbarar sig allt fler konkurrerande, men också allt mer specialiserade leverantörer. Företagen börjar bli allt sämre på att samverka med varandra. Det börjar bli allt fler företag som gör samma misstag som t ex GM som köpte upp sina leverantörer för att bli större, och samtidigt långsammare och fetare vilket kan leda till allt sämre kvalitet i kundomhändertagande. I förlängningen kan de tvingas sälja av delar av sin verksamhet för att rädda aktieägarnas ekonomi. Det är tvärt emot den strategi för ständigt förbättrad företagssamverkan som Toyota valt. För en kund i valfrihetens samhälle kan det bli ett rent elände med alla valmöjligheter när man skall välja elleverantör, åka tåg, resa med flyg, köpa en ny dator eller mobiltelefon. Vi kan nu se de första företagen med lateralt tänkande som börjar vända på konsumentens hela perspektiv. För dem gäller inte längre en kundorientering med ett perspektiv som kan ses inifrån företaget och ut mot kunden. De nya företagen vänder helt på kuttingen och ser hela värdeflödet ifrån kundens perspektiv och in mot alla samtidigt berörda företag som levererar var sin del av den helhet som kunden eftersträvar. Företagen kan i brist på förmåga att samverka sinsemellan totalt ha misslyckas med att på ett tillfredställande sätt lösa kundens samtidiga behov. Troligen kommer vi
att få se ett växande antal ekonomiskt framgångsrika företag som åtar sig att för kundens Eftertankar Varje dramatisk vidareutveckling och transformation av industriella system som hittills har skapats och sedan fått global inverkan på samhällens näringsliv, har drivits fram av samhällsförändringar och nya stora konsumtionsbehov hos marknadens kunder. För att ta vara på de nya affärsmöjligheterna som företagsledare upptäckt har företag från hantverksproduktion genom framgångsrika transformationer utvecklat industrialiserat hantverk, massproduktion, flexibel massproduktion lean produktion och kan nu vara på väg in i en lean konsumtion. Som världens marknader nu ser ut finns det all anledning att vara uppmärksam på den industriella vidareutveckling som nu pågår i Kina. Nästa dramatiska transformation av världsledande industriella system kan mycket väl inträffa där. Bara för 30 år sedan var det inte många som trodde att japanska företag skulle komma att dominera industriproduktion inom så många branscher som vi kan se idag. Ren produktion Det finns en mycket djupt rotad filosofi i det kinesiska samhället som har mer än tusenåriga rötter och rotade i lärande från Konfucius (Mästaren Kong). Denna filosofi kallas ”ren” på kinesiska. Redan i hans undervisning betonades att han inte var någon nyskapare, utan en förkunnare av redan gamla mänskliga sanningar. Han trodde på en förnuftsmässigt grundad moralfilosofi och människans inneboende godhet och rättfärdighet. Särskilt betonades familjerelationers allt överskuggande betydelse samt välfungerande former för gemenskap med andra familjer. På hans tid höll det traditionella krigarsamhället att falla sönder. Under vissa perioder har Konfucius trossatser behandlats som en statsreligion. Först vid 1900-talets inledning betraktades de som dekadenta och reaktionärära. Filosofins trossatser har alltid mer eller mindre givits stöd av dem som styrt det kinesiska samhället. Så även under de perioder när buddhism och taoism växte fram som tanke- och trossystem. Under Maoismens kommunistiska kulturrevolution 1966 under tre decennier förstärktes en personkult och konfucianismen bekämpades Kapitel 9 – Bortom lean produktion 71 räkning satsa på ”lean konsumtion”. Det skulle bara klara att tillverka enkla produkter med dålig kvalitet. Nu kan vi ana att det i Kina finns starka drivkrafter för ökad industriell produktion och att nya industriella koncept mycket väl kan se solen gå upp i öster. Industriellt hantverk har långa traditioner och kan nå en hög kvalitet. Den enorma jordbruksbefolkningen som flyttar in till städernas fabriker och med tiden får ett allt bättre välstånd skapar mycket goda förutsättningar för massproduktion. Grannlandet Japan och andra långt industrialiserade länder ser möjligheter att bygga upp egna företag i Kina eller att med statens stöd ingå strategiska allianser med kinesiska företag. Dessa företag kan stimuleras att praktisera en lean företagsamhet som även kan bidra till både samhällsutveckling och företagens goda lönsamhet tack vare relativt låga lönekostnader. Finns det även förutsättningar för att en ny industriell epok skall se dagens ljus i Mittens Rike, kinesernas eget namn på sitt land? eftersom den ansågs vidmakthålla ett överdriven respekt för traditioner, feodalt tänkande och ett systematiskt familjetyranni. Detta skulle ersättas av kampen mot västerländsk imperialism, massornas överhöghet, permanent revolution och marxism-leninismens övergripande dominans. ”Maos lilla röda” innehöll vaga och oprecisa slagord utan analys och sammanhang men som omedelbart skulle hörsammas. Detta kom att leda till en personkult med oinskränkt makt och ett försök att förslava en hel nations tankar. Sedan 1980-talet har maoismen ersatts av en mer pragmatisk och kapitalistisk ledarstil. Om harmoni härskar i varje företag skulle fred råda både på arbetsmarknaden och i landet. Företagens ledare är väl bevandrade i traditioner och sedvänjor. Traditionella tankestrukturer och blind auktoritetstro är inte längre lika förhärskande. Fokus har flyttats från landsbygdsbefolkningens jordbrukskollektiv till städernas företag och industriarbetare. Konfucianismen har fått en renässans i Kina. Med officiellt stöd har många Konfucius-institut nu öppnats av Kinas regering i flera länder.
- Page 19 and 20: kontinenter samt kunder och samhäl
- Page 21 and 22: synliga, finns rätten att stanna p
- Page 23 and 24: Hellre förkovrad än förkorvad Ty
- Page 25 and 26: länges för att fastställa vid vi
- Page 27 and 28: tenta han kan finna. Han sätter sa
- Page 29 and 30: an med hjälp av en erfaren mentor,
- Page 31 and 32: Kapitel 4 - Verksamhetens processer
- Page 33 and 34: Kapitel 4 - Verksamhetens processer
- Page 35 and 36: educeras eller elimineras. Dessa sj
- Page 37 and 38: Kapitel 4 - Verksamhetens processer
- Page 39 and 40: Observera att produktutveckling beh
- Page 41 and 42: egreppet ”medlem” använts i st
- Page 43 and 44: att genomföra organisations- eller
- Page 45 and 46: Kapitel 5 - Ledarskap och lagarbete
- Page 47 and 48: Kapitel 6 - Utvärdering av ekonomi
- Page 49 and 50: Kapitel 6 - Utvärdering av ekonomi
- Page 51 and 52: Kapitel 6 - Utvärdering av ekonomi
- Page 53 and 54: ande verksamhetsformer kommer ni at
- Page 55 and 56: utveckling enligt lean-principer ä
- Page 57 and 58: Kapitel 8 - Lean transformation Sto
- Page 59 and 60: (i huvudsak P-kriterier) till brans
- Page 61 and 62: epresentanter i ledningsgruppen äv
- Page 63 and 64: örjat hävda sina traditionella å
- Page 65 and 66: princip eftersträvas att varje dag
- Page 67 and 68: kamrater. Det handlar inte om någo
- Page 69: perioder när vinster genereras kan
frigjordes mänskliga resurser för offensiva<br />
satsningar på nya produkter. Bland annat kommer<br />
inom kort ett tiotal nya miljövänliga bilar<br />
med hybridmotorer. Dessutom skall de bli<br />
Kapitel 9 – Bortom <strong>lean</strong> produktion<br />
70<br />
bättre än förr att ”gå i kundernas skor” och utveckla<br />
produkter som bättre än hit<strong>till</strong>s skräddarsys<br />
för olika kunders verkliga behov som<br />
kan variera på olika globala marknader.<br />
”Genom att återgå <strong>till</strong> rötterna i vårt engagemang för att skapa ständigt förbättrade produkter och<br />
processer, och som har drivits fram inom Toyota allt sedan företagets grundande, strävar vi nu efter<br />
att skapa ett nytt paradigm för bilindustrin – ett som frikostigt kan bidra <strong>till</strong> en samhällsutveckling<br />
som hjälper <strong>till</strong> att bevara jordens miljö.” Fujio Cho, Toyotas ordförande 2009.<br />
På vägen mot en <strong>lean</strong> konsumtion<br />
Toyota har t ex konstaterat att beroendet av<br />
skalekonomi nu har brutits. Strävan efter storskalighet<br />
är ett passerat stadium i världsekonomin.<br />
Det kan vara en återvändsgränd för<br />
företag som tror att ännu mer storskalighet är<br />
en framkomlig väg. Uppgiften blir i stället att<br />
producera bilmodeller i allt mindre volymer<br />
och <strong>till</strong> allt mer rimliga priser. Produktionsanläggningars<br />
storlek kommer att minskas med<br />
bibehållen eller förbättrad lönsamhet. Komponenter<br />
kommer att konstrueras och <strong>till</strong>verkas så<br />
att de kan integreras och användas för många<br />
fler ändamål. Kundspecificerade bilar skall<br />
kunna <strong>till</strong>verkas inom en vecka. Företaget<br />
måste själv börja odla ”prosumers”, det vill<br />
säga ”producent-kunder”. Dessa skall stimuleras<br />
och tränas så att de bättre än förr kan<br />
medverka <strong>till</strong> och delta i vidareutveckling av<br />
både produkter och processer.<br />
Toyota använder nu själva begreppet ”<strong>lean</strong><br />
produktion” som myntades i International<br />
Motor Vehicle Program. Toyotas representanter<br />
spelade själva aktiva roll i detta program på<br />
1980-talet. Företaget markerar med detta begrepp<br />
för sina samarbetspartners att man<br />
bedriver en verksamhet bortom det som tidigare<br />
var typiskt under epoken med massproduktion.<br />
Det finns fortfarande nya intressanta möjligheter<br />
inom ramen för konceptet <strong>lean</strong>. Med små<br />
företag som kännetecknas av principer för<br />
hantverksproduktion kan kunden gå <strong>till</strong> hantverkaren<br />
och få sin produkt utformad helt<br />
enligt egna önskemål. Hantverkaren kan även<br />
ha attraktiva och relativt dyra produkter färdig<strong>till</strong>verkade,<br />
antingen helt unika eller i små<br />
serier som har högt produktvärde. Med system<br />
för massproduktion kunde stora serier av produkter<br />
tryckas ut på omättade marknader. Från<br />
början klarade systemen bara få varianter.<br />
Systemen kunde vidareutvecklas <strong>till</strong> flexibel<br />
massproduktion och erbjuda många fler<br />
varianter. Men problem började uppstå när det<br />
började bli för många producenter och för få<br />
finansierande kunder.<br />
Men ur kundsynpunkt kan nuvarande situation<br />
med allt fler och allt effektiva företag vara<br />
o<strong>till</strong>fredsställande. Med ökande valfriheten i<br />
mångfaldens samhälle, där ett växande antal<br />
företagare skall tjäna pengar på just sina produkter<br />
har det bara blivit värre och värre sett ur<br />
kundsynpunkt. För varje kundbehov uppenbarar<br />
sig allt fler konkurrerande, men också allt<br />
mer specialiserade leverantörer. Företagen<br />
börjar bli allt sämre på att samverka med<br />
varandra. Det börjar bli allt fler företag som<br />
gör samma misstag som t ex GM som köpte<br />
upp sina leverantörer för att bli större, och<br />
samtidigt långsammare och fetare vilket kan<br />
leda <strong>till</strong> allt sämre kvalitet i kundomhändertagande.<br />
I förlängningen kan de tvingas sälja<br />
av delar av sin verksamhet för att rädda<br />
aktieägarnas ekonomi. Det är tvärt emot den<br />
strategi för ständigt förbättrad företagssamverkan<br />
som Toyota valt. För en kund i<br />
valfrihetens samhälle kan det bli ett rent elände<br />
med alla valmöjligheter när man skall välja<br />
elleverantör, åka tåg, resa med flyg, köpa en ny<br />
dator eller mobiltelefon.<br />
Vi kan nu se de första företagen med lateralt<br />
tänkande som börjar vända på konsumentens<br />
hela perspektiv. För dem gäller inte längre en<br />
kundorientering med ett perspektiv som kan<br />
ses inifrån företaget och ut mot kunden. De<br />
nya företagen vänder helt på kuttingen och ser<br />
hela värdeflödet ifrån kundens perspektiv och<br />
in mot alla samtidigt berörda företag som<br />
levererar var sin del av den helhet som kunden<br />
eftersträvar. Företagen kan i brist på förmåga<br />
att samverka sinsemellan totalt ha misslyckas<br />
med att på ett <strong>till</strong>fredställande sätt lösa<br />
kundens samtidiga behov. Troligen kommer vi
Change language