Vägvisaren till lean företagsamhet - Helling

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 1 – Industriell vidareutveckling Kapitel 1 – Industriell vidareutveckling Vad var det egentligen som hände i japansk industri? Det var i början av 1980-talet som många började ana att något dramatiskt höll på att hända i en ständigt pågående industriell vidareutveckling. Konsekvenserna uppmärksammades först i Nordamerika. Små bilar från företag i Japan började invadera och ta marknadsandelar. Japanska bilar hade importerats även tidigare, men med mycket begränsade framgångar. Nu kom bilar med avsevärt bättre kvalitet och relativt låga priser, vilket gjorde dem avsevärt förmånligare att köpa och äga. Med åren kom allt större familjebilar från Japan in på marknaden. Den amerikanska bilindustrin hotades på marknaden underifrån och flera bilfabriker tvingades stänga. I Japan var redan amerikanska och europeiska bilar utkonkurrerade. De japanska konkurrenterna hade på sin hemmamarknad nått upp till en marknadsandel på 95 procent. Men det var inte bara bilar som började invadera den amerikanska marknaden. Ifrån Japan kom t ex motorcyklar, tv-apparater, radiapparater, kameror som var både billigare och hade bättre kvalitet än motsvarande som producerades av hemmamarknadens företag. Vad var det som höll på att hända? Inom fordonsindustrin förhandlade man sig fram till ett samarbete mellan företag för att utreda saken. Amerikanska och japanska bilföretag kom överens om, att tillsammans med akademiska forskare, genomföra ett projekt med namnet ”US-Japan Automotive Study”. Samtidigt startade ett annat större projekt med ett vidare internationellt perspektiv som hette Kan det ha varit en fråga om en pågående industriell vidareutveckling? Var det verkligen en fråga om skillnader i nationella kulturer? Var det inte snarare skäl att söka förklaringar till skillnader genom att studera och bättre förstå företagens olika företagskulturer? Statistik visade att det fanns stora skillnader i prestationsförmåga mellan olika företag, antingen de bedrev sin verksamhet i Japan eller i USA. Var det möjligt för ledande japanska företag att ta med sig sin framgångsrika företagskultur när de under 1980-talet började etablera dotterbolag på nya marknader i andra länder? Handlade det om verkligen om japansk kultur eller om hur 4 ”The Future och the Automobile”. Slutrapporterna kom 1984. Tyvärr fastnade båda projekten främst i frågor om nödvändigheten av att ha politiska handelshinder. Förklaringar till skillnader i prestationsförmåga ansågs främst bero på olika kulturella förutsättningar. Bilarbetarna i Japan hade minst lika höga löner som i USA. Det var således inte lägre löner som var förklaringen. Enligt studierna var det uppenbart att det var stora skillnader när det gällde företagens ledarskap och arbetsorganisation. Men var det något att bry sig om? Myter började spridas att japaner tvingades arbeta mycket hårdare och mer disciplinerat samt att de hade livstidskontrakt, men till priset av omfattande arbetsskador. Detta med livstidsanställning och fler arbetsskador i japansk bilindustri har senare inte kunnat bevisas! Dessa rykten kom ifrån USA. Där var det lättare att avskeda personal, medan det var lika svårt i Sverige som i Japan. På 1990-talet visade det sig statistiskt att vi faktiskt hade mer arbetsskador hos Saab och Volvo än hos Toyota. Det kunde svenska företagsläkare konstatera vid studiebesök hos kollegor som var företagsläkare i Japan. Deras rapport kom i en tid då det var på modet i massmedia att kritisera Japan. Det var det troliga skälet till att ingen tidning skrev om innehållet i företagsläkarnas rapport trots att massmedia fått tillgång till den. Myterna blev aldrig officiellt dementerade och kan därför fortfarande leva kvar. enskilda företag bedrev sin verksamhet, oberoende av var i världen som detta skedde? I Sverige började vi på ett tidigt stadium särskilt intressera oss för betydelsen av kvalitet och metoder för att åstadkomma kvalitetsförbättringar. Vi upptäckte bland annat det japanska begreppet ”kaizen”. Inledningsvis trodde vi att det var en japansk motsvarighet till det vi i Sverige sedan 1960-talet kände till som ”vardagsrationaliseringar”. Det tog sin tid innan vi förstod att det handlade om något mycket mer och med ett annat syfte. I de japanska företagen bedrevs arbetet med kvalitetsförbättringar mer systematiskt än som
vi var vana vid i svenska företag. Hur var det möjligt? Dessutom användes många fler metoder och tekniker för att förbättra kvalitet än de som praktiserades hos oss. Till råga på allt var det inte främst ingenjörer och kvalitetstekniker som använde sig av dessa verktyg. I japanska företag var det i minst lika stor utsträckning arbetslagen som behärskade och använde sig av kvalitetsverktyg i sitt arbete med att utveckla och tillverka produkter. Det ingick i deras arbetsuppgifter att även delta i arbete med att förbättra verksamhetens processer. De hade sina arbetsledare som utbildare och tränare i kvalitetsmetodik. Var det att utveckla metoder för att träna ledare och arbetslag i systematiskt arbete med kvalitetsförbättringar som vi hade misslyckats med? Svenska ingenjörer fick möjligheter att besöka och studera bilfabriker i Japan. De kom Kapitel 1 – Industriell vidareutveckling Svar kom från International Motor Vehicle Program (IMVP) Det var inte bara i USA som bilföretag började få ekonomiska svårigheter beroende på att konkurrenskraftiga företag allt snabbare började erbjuda kunder motsvarande produkter både billigare och med bättre kvalitet. Regeringar i länder med bilindustri började oroa sig för ökande arbetslöshet. I företagen levde fortfarande föreställningen kvar att en högre kvalitet innebar högre kostnader, i ställer för tvärtom. Detta blev en grogrund för att med förenade kommersiella och politiska intressen starta ett ändå större och mer omfattande internationellt forskningsprogram. Det fick namnet ”International Motor Vehicle Program” (IMVP). Programmet kom att få en mycket stor betydelse för förståelsen för vad som höll på att hända i den industriella världen, och inte bara inom fordonsindustrin. IMVP fick sin bas på universitetet Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Boston. MIT var en av 35 sponsorer till IMVP. De internationella intressenterna var regeringar i länder med bilindustri, ländernas universitet, bilindustriföreningar och företag i nio länder som tillverkande bilar. Tillsammans bidrog de ekonomiskt till programmet med fem millioner dollar. Bland sponsorerna från Sverige fanns John Krafcik myntade begreppet ”Lean Production” Vi som var med vid John Krafciks presentation i ett Forum för företagsrepresentanter och forskare i Boston 1988 glömmer det aldrig. 5 hem och berättade att vi inte hade något att lära där. Deras fordon var tekniskt underlägsna våra egna och i fabrikerna använde de maskiner och utrustningar som inte alls var lika sofistikerade som de vi hade. Men enligt jämförande statistik var det något som inte stämde. Förbättringstakten i produkter och i utvecklings- och tillverkningsprocesser var påtagligt högre än i våra företag. Hur var detta möjligt? Japanska företags tekniska och administrativa system samt ekonomiska förutsättningar ansågs vara avsevärt sämre än de vi hade tillgång till. Var det verkligen sant? Kan det ha funnits några andra faktorer som förklarade företagens industriella framgångar som vi inte kände till eller kanske inte klarade av att behärska lika bra? förutom Saab och Volvo även Swedish National Board for Technical Development (STU). Under fem år arbetade 55 forskare från 9 länder, varav 4 var från Sverige. De hade som rådgivare och samtalspartners 110 representanter från bilindustrin och därutöver 85 forskningsmedarbetare från industrin (Jag var en av dessa IMVP Associates.) vilka bidrog med faktaunderlag och analyser. Det var i International Motor Vehicle Program som en ny bild av industriell utveckling började växa fram tack vare skickligt samarbete mellan representanter för biltillverkande företag och forskare specialiserade på bilindustri. Jämförande studier gjordes ifrån många olika perspektiv som t ex produktutveckling, tillverkning, företagsamverkan, distribution, försäljning, kundservice, personalutveckling och facklig verksamhet. Under åren 1985 - 1990 producerades inom IMVP 69 forskningsrapporter med olika fokus på företagens sätt att bedriva sin verksamhet. En särskilt skickligt genomförd studie, som fick stor uppmärksamhet, var jämförande studier av ca 80 bilfabriker runt om i världen. En av forskarna i detta team hette John Krafcik. Inför våra ögon vände han ett blad i den industrihistoriska läroboken. Med Krafciks hjälp fick vi en förklaring till händelseutveck-
Page 1 and 2: Vägvisaren till lean företagsamhe
Page 3: Förord Det här är en vägvisare
Page 7 and 8: Det var ett Joint Venture mellan GM
Page 9 and 10: The Lean Enterprise Samma kväll so
Page 11 and 12: Rekommenderade kunskapskällor Böc
Page 13 and 14: mer effektiva och företag i USA va
Page 15 and 16: Kapitel 2 - Utveckling av The Toyot
Page 17 and 18: hörde att beslutsprocessen kunde t
Page 19 and 20: kontinenter samt kunder och samhäl
Page 21 and 22: synliga, finns rätten att stanna p
Page 23 and 24: Hellre förkovrad än förkorvad Ty
Page 25 and 26: länges för att fastställa vid vi
Page 27 and 28: tenta han kan finna. Han sätter sa
Page 29 and 30: an med hjälp av en erfaren mentor,
Page 31 and 32: Kapitel 4 - Verksamhetens processer
Page 35 and 36: educeras eller elimineras. Dessa sj
Page 39 and 40: Observera att produktutveckling beh
Page 41 and 42: egreppet ”medlem” använts i st
Page 43 and 44: att genomföra organisations- eller
Page 45 and 46: Kapitel 5 - Ledarskap och lagarbete
Page 47 and 48: Kapitel 6 - Utvärdering av ekonomi
Page 53 and 54: ande verksamhetsformer kommer ni at
Page 55 and 56:
utveckling enligt lean-principer ä
Page 57 and 58:
Kapitel 8 - Lean transformation Sto
Page 59 and 60:
(i huvudsak P-kriterier) till brans
Page 61 and 62:
epresentanter i ledningsgruppen äv
Page 63 and 64:
örjat hävda sina traditionella å
Page 65 and 66:
princip eftersträvas att varje dag
Page 67 and 68:
kamrater. Det handlar inte om någo
Page 69 and 70:
perioder när vinster genereras kan
Page 71 and 72:
att få se ett växande antal ekono
show all

Vägvisaren till lean företagsamhet - Helling

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?