04.05.2013 Views

Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

68 | KIRURGI KIRURGI | 69<br />

Gynekologi: ovulationsblödning, ektopisk graviditet, salpingit, torsion av adnexa,<br />

rupturerad ovarialcysta. HCG och anamnes viktigt, var frikostig med gyn-konsultation.<br />

Urologi: pyelit, njursten, UVI.<br />

Handläggning<br />

• Vid låg misstanke om appendicit (opåverkad patient, beskedligt bukstatus och normala<br />

prover), kan patienten observeras i hemmet och eventuellt återkomma för prover och<br />

ompalpation. Betona dock för patienten att du är osäker på diagnosen.<br />

• Vid oklar diagnos och mer påverkad patient, inläggning och följande:<br />

o Patienten ska fasta, och dropp ska ordineras (se vätskekapitel!).<br />

o Efter undersökning på akuten smärtlindring v.b. förslagsvis med opiater,<br />

börja med 2–5 mg morfin iv. Patienten ska bedömas av kirurg innan ny<br />

dos ges.<br />

o Tydliga instruktioner gällande ompalpation, och temp-kurva. Nya prover<br />

(CRP/LPK) efter förslagsvis 4–6 timmar.<br />

o Ställningstagande till radiologi. Beställning från akuten kan underlätta<br />

beslutsfattande och förkorta vårdtid.<br />

• Vid starka misstankar ska patienten läggas in fastande och planeras för operation.<br />

• Vid peritonitstatus och misstanke om perforation, tillkalla kirurg.<br />

Appendicit-abscess<br />

Vid misstanke om abscess (palpabel resistens, lång anamnes etc.) ska CT beställas. Abscess<br />

ska som regel inte opereras. Antibiotika ordineras, och abscessen punkteras med hjälp av<br />

CT eller ultraljud, varvid kateter läggs in. Kolon-utredning viktig för att utesluta Crohn’s<br />

sjukdom (yngre individer) eller malignitet (patienter äldre än 40 år).<br />

Författare: Thanos Kakoulidis, David Jaraj och Torgny Svenberg, Norrtälje<br />

Sjukhus, S:t Görans Sjukhus och KS Solna<br />

Ileus<br />

ICD-kod: K56.7<br />

Bakgrund<br />

Med ileus, tarmvred, menas tillstånd med upphävd eller försvårad passage i tunntarm eller<br />

tjocktarm. Man skiljer mellan mekanisk och paralytisk ileus. Mekanisk ileus kan orsakas<br />

av brider eller sammanväxningar, bråck, tumörer, att något fastnat i tarmen (matrester,<br />

gallsten), som sen biverkan efter strålbehandling eller vid divertikulos och inflammatorisk<br />

tarmsjukdom. Paralytisk ileus uppstår normalt under några dagar efter bukkirurgi,<br />

men kan även ha andra orsaker (efter trauma, läkemedelsbiverkan osv). Patienter med<br />

paralytisk ileus ska i allmänhet inte opereras.<br />

Observera att ileus inte är en sjukdom i sig utan symtom på patologi i buken.<br />

Det viktiga i den akuta situationen är att avgöra om patienten har mekanisk ileus, på<br />

vilken nivå hindret sitter (hög eller låg tunntarmsileus, kolonileus) och om patienten måste<br />

opereras akut. Nedanstående behandlar mekanisk ileus.<br />

Undersökning och utredning<br />

Anamnes, klinisk bild<br />

Den klassiska symtomtriaden vid ileus är intervallsmärtor, kräkningar och upphävd gas-<br />

och faecesavgång. Symtombilden varierar dock med nivån på tarmhindret och hur snabbt<br />

patienten kommer till sjukhus.<br />

Tunntarmsileus<br />

Hastigt insjuknande, intervallsmärtor, kräkningar, ”klingande” tarmljud, upphävd<br />

gasavgång. Faecesavgång eller lös avföring utesluter inte tunntarmsileus eftersom kolon<br />

inte är obstruerad.<br />

Vid kort anamnes enligt ovan, svåra smärtor och allmänpåverkan, misstänk<br />

strangulationsileus eller annan akut buksjukdom. Strangulationsileus innebär att<br />

cirkulationen till tarmen är försämrad eller upphävd (t.ex. vid bridileus eller inklämt<br />

bråck). Dessa patienter måste opereras snarast möjligt.<br />

Kolonileus<br />

Längre symtomduration (från dagar till någon vecka). Mindre uttalad smärta, men ofta<br />

ihållande. Uppdriven, tympanistisk buk. Kräkningar senare i förloppet. Upphävd gas- och<br />

faecesavgång.<br />

Patienter med ileus är alltid intorkade – hypovolemi p.g.a. kräkningar och vätskeansamling<br />

i tarmen.<br />

Status<br />

Värdera grad av intorkning och allmäntillstånd. Hjärt-lungstatus, blodtryck.<br />

Fullständigt bukstatus. Palpera bråckportar. Rektalpalpation och ev. rektoskopi, särskilt<br />

vid misstanke på kolonileus.<br />

Lab<br />

Blod- och elektrolytstatus, CRP. Blodgaser kan vara av värde vid upprepade kräkningar och<br />

vid tecken till uttalad intorkning.<br />

Röntgen<br />

Den traditionella primära utredningen är buköversikt för att verifiera tecken till ileus och<br />

bedömning av hindrets nivå, följt av tunntarmspassage eller koloningjutning. På senare år<br />

har detta mer och mer ersatts av CT-buk med peroral och intravenös kontrast. Fördelarna<br />

är att även annan patologi i buken kan upptäckas, att kärlförsörjning till tarmen kan<br />

värderas och att utbredning av inflammatoriska processer och cancer kan kartläggas.<br />

Rådgör med radiolog om lämplig utredning!<br />

Hög tunntarmsileus kan ge gastom buk vid buköversikt. Kan vilseleda oerfaren radiolog.<br />

Gör passageröntgen om kliniken talar för hög tunntarmsileus.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!