Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

50 | KIRURGI KIRURGI | 51
akutmottagningen. Tveka inte att kontakta anestesiläkare om patienten har tecken till
sviktande vitalfunktioner. Snabb uppvätskning, elektrolyt-korrigering, andnings- och
cirkulationsunderstöd, sepsisdiagnostik och -behandling görs initialt bäst på CIVA.
• Vissa patienter (rupturerat aortaaneurysm, peritonit) ska gå direkt till operation utan
onödig fördröjning med röntgen och väntan på provsvar.
• Invärtesmedicinska åkommor (hjärtinfarkt, pneumoni, keto-acidos, porfyri, herpes
zoster) kan simulera akut buk. Tänk brett och rådgör gärna med kollega på medicin- eller
infektionsklinik.
Sammanfattning
• Patientens omhändertagande på akutmottagningen är den första viktiga länken i en
vårdkedja. Ett optimalt omhändertagande akut är en förutsättning för ett lyckosamt
vårdförlopp.
• Försök förkorta patientens vistelse på akuten, försök inte få en diagnos till varje pris,
initiera behandling om nödvändigt och tveka inte att rådgöra med kollegor på andra
kliniker.
• Om du bedömer att patienten inte behöver läggas in är det mycket viktigt att betona för
vederbörande att du är osäker på diagnosen, ”det kan vara det eller det men också t.ex.
blindtarmsinflammation”. Betona vidare att patienten ska komma tillbaka om symtomen
förvärras. Skicka bara med analgetika om du är säker på diagnosen (t.ex. om patienten
har recidiverande gallstens- eller njurstensanfall som diagnostiserats tidigare).
Författare: Torbjörn Holm, KS Solna
Postoperativ sårinfektion
ICD-kod: T81.4
Bakgrund
Postoperativ sårinfektion definieras som infektion i operationssåret inom 30 dagar efter
operation. Rena ingrepp (t.ex. hals, bröst, bråck) drabbas i omkring 1 procent, renakontaminerade
(t.ex. elektiv kolonkirurgi) i 5–10 procent och kontaminerade (t.ex.
perforerad appendicit eller divertikulit) i 20–40 procent. Indelas i ytliga (hud-underhud)
och djupa.
Infektionen orsakas av hud- eller tarmbakterier. Har patienten opererats med implantat
vid kärl- thorax eller ledkirurgi är postoperativ sårinfektion potentiellt mycket allvarlig.
Undersökning och utredning
Anamnes, klinisk bild
Tillkomst av rodnad, svullnad, ömhet i operationssåret, vanligen inom 5–10 dagar
efter operation. Vid ytlig infektion har patienten som regel inte feber eller påverkat
allmäntillstånd som oftast förekommer vid djup infektion.
Status
Operationssåret är rodnat, ev. med rodnad längre ut i omgivningen, ömmande. Ev.
fluktation, sekretion av var/sårvätska/möjligt tarminnehåll eller galla beroende på tidigare
operation.
Lab, rtg etc.
Vid okomplicerad ytlig sårinfektion räcker den kliniska bilden.
Differentialdiagnoser
Serom eller hematom i såret ger mindre eller ingen rodnad. Ärrbråck vanligast i
meddellinje-snitt, ger ej rodnad/ömhet men kan ge sekretion av vätska från bukhålan i
såret.
Handläggning
Avlägsna hudsuturerna, debridera såret försiktigt med peang, töm ut innehållet, odla
från abscesskanten. Bedövning behövs oftast inte. Lämna såret öppet, lägg om med t.ex.
Aquacel, dagliga omläggningar, återbesök till ansvarig kliniks mottagning. Antibiotika
behövs som regel inte. Undantag: ge antibiotika vid diabetes mellitus, immunosuppresion,
mekanisk hjärtklaff etc.
Observera att dessa anvisningar bara gäller vid postoperativ sårinfektion med beskedliga
kliniska symtom. Vid allvarligare symtom ska patienten läggas in, rådgör med jour/bakjour
på ansvarig klinik om hur fallet ska handläggas, vilka prover och ev. undersökningar som
ska beställas från akutmottagningen.
Författare: David Jaraj, Andreas Pettersson, Daniel Schain och Torgny
Svenberg, S:t Görans sjukhus och KS Solna