Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

192 | DIVERSE DIVERSE | 193
7.
Låt patienten ta en klunk vatten i munnen och be vederbörande svälja när sonden nått
15–20 cm från näsborren. Patienten bör böja huvudet något framåt. Vid sväljning,
gärna upprepade gånger, matas V-sonden ner.
Vid kraftig hostattack eller då andningsljud hörs ur sonden måste man misstänka att
den kommit ner i luftvägarna och den ska då dras ut för ett nytt försök. Mata annars ned
sonden till andra markeringen. Kontrollera med inblåsning av luft och med stetoskop över
ventrikeln under vänster arcus att luftinblåsningen hörs med ett kluckande ljud. Aspirera
med sondspruta och fixera med tejp vid adekvat läge.
Vid kraftig blödning eller retention av fast föda kan grövre sonder (Ch, 20–36) som förs
ned genom munnen vara ett temporärt alternativ.
OBS! Försiktighet med V-sond på traumapatienter med ansiktsfrakturer.
Som grundregel ska V-sonden vara öppen för att avlasta ventrikeln. V-sonden kan stängas
om man gett kontrast i den för passageundersökning.
Författare: Mikael Wirén, KS Huddinge
Katetersättning
ICD-kod: TKC20
Bakgrund
Kateterstorlek
Storleken anges i Charriere (Ch). Standardkatetrar är nummer 12 för kvinnor och nummer
14 för män.
Katetertyper
• Tappningskateter (1-kanalig) används bara för att tappa urinblåsan, t.ex. vid ren
intermittent katetrisering. Därefter avlägsnas katetern.
• Foley-kateter/kvarkateter/KAD (2-kanlig) har en kanal för tömning och en kanal
till kuffen som håller katetern på plats under en längre tid. Finns med böjd spets, s.k.
Tiemann.
• Spolningskateter (3-kanalig) har en kuffkanal och två spolkanaler. Den mittersta av
spolkanalerna har den största diametern och används för dränage ut från blåsan och
sidokanalen används för inflöde av spolvätska.
• Hematurikateter (2–3-kanalig) är hårdare i konsistensen än övriga katetrar för att
kunna tillåta aspiration av koagel. Finns med både 2 (för handspolning) och 3 (för
spoldropp) kanaler.
Kateterlängd
Kortare kateter används med fördel till kvinnor och längre till män.
Indikationen för kateterbehandling ska omprövas kontinuerligt så att behandlingstiden blir
så kort som möjligt. Bytesintervall är individuellt. Första kateterbytet bör göras efter cirka
en månad, varefter nästa byte planeras. Om patienten skickas hem med kateter bör remiss
för borttagning eller byte skrivas till primärvård.
Suprapubisk kateter (SPK)
• Patienten ligger på rygg. Försäkra dig om att det är blåsan du palperar i medellinjen, 2–3
tvärfingrar ovan symfysen. Använd gärna bladderscan för detta. Om du är osäker ska
inläggningen av SPK göras på röntgenavdelning med hjälp av ultraljud.
• Markera området.
• Använd en lång nål och bedöva med 5–10 ml Xylocain. För nålen lodrätt mot britsen
medan du först bedövar huden och därefter vägen in till blåsan från vilken du till
slut ska kunna aspirera urin. Om detta inte lyckas, avbryt och kontakta röntgen för
ultraljudsassistans.
• Tvätta sterilt och klä med dukar.
• Gör ett litet snitt i huden med rak spetsig skalpell.
• Tryck troakaren och katetern lodrätt mot britsen tills du kommer in i urinblåsan (dvs.
inte snett caudalt in under symfysen).
• I detta läge förs katetern in ytterligare en bit samtidigt som troakaren dras ut och delas.
• Kuffa med den mängd som står på kuff-kanalen (vanligen 5 ml). Använd gärna glycerin.
• Suturera vid behov snittet du gjorde från början. Annars räcker det med bara
omläggning. Katetern hålls på plats av kuffen.
Kateter-problem
Svårighet att sätta uretral kateter
• Använd mer gel! Detta kan inte nog poängteras.
• Använd en storlek större kateter som är styvare.
• Spruta gel genom katetern vid stoppet. Gelen kommer då att vidga det trånga området
och vid nästa försök glider katetern lättare in.
• Använd en Tiemann-kateter (böjd tipp). Kom ihåg att spetsen ska peka kraniellt vid
införandet. Detta gör att katetern smidigt följer uretra förbi prostata.
• Guida katetern uppåt med ett finger i rektum. Observera att detta kräver två personer.
• Byt strategi och använd suprapubisk kateter i stället.
• Metall-ledare bör endast användas av kunniga läkare eller urologer.
Katetern åker ut
Ballong av helsilikon krymper om den är fylld med sterilt vatten. Stenar i urinblåsan kan
skära sönder kateterballongen. En kraftig sammandragning av urinblåsan kan ”skjuta ut”
katetern.
• Kontrollera silikonkateterns ballong med tätare intervall alternativt fyll med steril
glycerin avsedd för kateterballong.
• Inspektera katetern – är det hål i ballongen eller fattas delar av den?