Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

186 | DIVERSE DIVERSE | 187
Vid njursvikt bör morfin ges med försiktighet eftersom det har aktiva metaboliter som kan
ansamlas med risk för biverkningar. Man kan i stället ge ketobemidon eller oxykodon.
Preparatöversikt
Paracetamol (Alvedon m.fl.)
Kan i princip ges till alla med normal leverfunktion och utan känd överkänslighet mot
paracetamol.
Dos: Maximalt 4000 mg/dygn, vanligtvis 500 mg 2 x 4.
NSAID (Diklofenak/Voltaren, Brufen/Ipren m.fl.)
OBS! Försiktighet till patienter med ulcussjukdom i anamnesen, njursvikt,
blödningsrubbningar, hypertoni och hjärtsvikt samt under graviditet. Patienter som
tidigare haft överkänslighetsreaktion efter intag av ASA/NSAID ska ej ges dessa preparat.
Det är dock bara cirka 20 procent som uppvisar denna typ av korsreaktion.
Diklofenak
Finns i två olika perorala beredningar, dels som kaliumsalt (t.ex. Diclofenac T) med snabbt
insättande men kortvarig effekt, dels som natriumsalt med långsamt insättande men mer
långvarig effekt (t.ex. Diklofenak). Den förstnämna beredningen är att föredra vid akut
smärta. Dos: Maximalt 150 mg/dygn, vanligtvis 50 mg 1 x 3. Vid stenanfall kan upp till tre
stolpiller ges inom loppet av 1 timme.
Ibuprofen
200 mg ibuprofen motsvaras av cirka 1000 mg paracetamol vad gäller analgetisk effekt.
Dos: Maximalt 1200 mg/dygn. Kan doseras 3–4 gånger per dygn. Engångsdos på mer än
400 mg ger oftast ingen ytterligare analgetisk effekt.
Medelstarka opioider
Har ingen eller ringa plats vid behandling av akut smärta. Stark opioid (framförallt morfin)
i låg dos är att föredra. Medelstarka opioider har alla en ”takeffekt”, dvs. doser över vad
som är maximalt rekommenderat ger ökad risk för biverkningar men ej ökad analgetisk
effekt.
Kodein
Finns som kombinationspreparat tillsammans med paracetamol (t.ex. Citodon). OBS!
5–10 procent av populationen kan inte omvandla kodein till morfin (som är den aktiva
substansen).
Dos: Maximal dos 240 mg/dygn, dvs. Citodon 2 x 4.
Tramadol
Stor risk för illamående och andra biverkningar om man trappar upp dosen för snabbt, bör
alltså ej användas vid akut smärta!
Dos: Maximalt 400 mg/dygn.
Dextropropoxifen
Stor risk för allvarliga biverkningar vid överdosering, speciellt i kombination med alkohol
och benzodiazepiner. Lång halveringstid, framförallt hos äldre patienter, varför det inte bör
användas vid akut smärta.
Dos: Maximalt 400 mg/dygn.
Starka opioider
Inget övre tak för hur mycket man kan ge, dvs. korrekt dos är den dos som ger
adekvat smärtlindring utan intolerabla sidoeffekter. OBS! Beakta risk för sedering och
andningsdepression. Överdosering kan hävas med inj naloxon (Narcanti) 0,4 mg/ml, 1 ml
iv.
Morfin
Förstahandspreparat vid svår smärta. Finns peroralt både i kortverkande (Morfin) och
långverkande (Dolcontin) beredningsform. Dos: startdos till opioidnaiv patient på 5–10 mg
po eller iv. Kan upprepas.
Ketobemidon (Ketogan)
Har inga kända aktiva metaboliter, kan alltså användas vid njursvikt.
Stor beroendepotential! Finns som stolpiller och kan därför användas som
andrahandspreparat vid t.ex. njurstenssmärta.
Dos: startdos till opioidnaiv patient på 5–10 mg po eller iv. Kan upprepas.
Oxykodon
Finns peroralt både i kortverkande (Oxynorm) och långverkande (Oxycontin)
beredningsform. Har inga kända aktiva metaboliter, kan alltså användas vid njursvikt.
Avsevärt dyrare än morfin och ej säkert bättre eller sämre
Dos: startdos till opioidnaiv patient på 5 mg po eller 1–10 mg iv. Kan upprepas.
Hydromorfon
Används i huvudsak i kombination med atropin (Palladon Comp) vid njurstensanfall.
Dos: startdos 1 ampull (2 mg hydromorfon samt 0,3 mg Atropin) sc. Kan upprepas.
Tabell 4. Ekvipotenstabell
Opioid Parenteral dos
(mg) som ger
samma analgetiska
effekt
Enteral dos (mg)
som ger samma
analgetiska
effekt
Morfin 10 20–30 1
Ketobemidon 10 20–30 1
Hydromorfon 2 4 5
Oxykodon 10* 20* 1–2*
Ekvipotens
Kodein Finns ej > 100 0,15
*Vid parenteral dosering är oxykodon lika potent som morfin, dvs. 10 mg oxykodon
motsvaras av 10 mg morfin. Vid enteral dosering däremot är oxykodon ungefär dubbelt så