04.05.2013 Views

Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

180 | DIVERSE DIVERSE | 181<br />

finns särskilda rör. Att ta ett extra blodprov i rör utan tillsats för eventuella senare analyser<br />

kan vara en bra strategi när omständigheterna är oklara.<br />

Rättsintyg<br />

En mall för hur rättsintyg bör utformas finns på www.rmv.se. Där beskrivs vilka formalia<br />

som ska inkluderas, hur protokollet ska ställas upp, och hur utlåtandet ska utformas. Två<br />

exempel på skadebeskrivning i protokollet:<br />

1. I den högra handflatan ses en 6,3 cm lång skarpkantad rispa. Den är orienterad snett<br />

nedåt tumgreppet. På ytan ses ställvis svartaktigt, intorkat blod. Den övre begränsningen är<br />

belägen 1,5 cm till vänster om medellinjen och 1 cm nedanför handleden.<br />

2. På bröstkorgens högra sida anträffas ett ca 9,5 x 3 cm stort område med välavgränsad,<br />

röd missfärgning. Centralt ses en långsmal avblekning. Området är orienterat snett uppåtframåt<br />

och har sin bakre begränsning ca 3 cm bakom bröstkorgens högra sidolinje, 18 cm<br />

nedom axelvecket.<br />

I utlåtandet sammanfattas fynden med hänvisning till numren i protokollet, och skadornas<br />

uppkomstsätt, ålder och svårighetsgrad anges. Det är väsentligt att läsaren förstår med<br />

vilken säkerhet man uttalar sig. Därför bör uttalandena förenas med uttryck som ”talar<br />

starkt för, talar för, kan tala för, talar emot etc.”.<br />

Till exempel kan man skriva ”skadan i den vänstra flanken (nr 9) har orsakats av ett<br />

eneggat verktyg” (man är helt säker), och ”stickkanalens djup talar för att det stickande<br />

föremålet (t.ex. en kniv) haft en bladlängd på minst fem cm” (ganska säker).<br />

Den största svårigheten med rättsintyg är att väga samman de faktiska medicinska fynden<br />

med påstått händelseförlopp. Ofta finns ju olika uppfattningar, men många gånger får<br />

läkaren bara en version. Det är då viktigt att inte acceptera den okritiskt utan att faktiskt<br />

försöka låta skadebilden berätta. I många fall finns bara ospecifika skador, och då får man<br />

anpassa slutsatserna därefter.<br />

Författare: Henrik Druid, KS Solna<br />

Vårdhygieniska aspekter<br />

Indelning av patienter efter smittrisk<br />

Risken för smittspridning är stor från personer som har<br />

• hosta och feber<br />

• stora blödningar<br />

• diarré och/eller kräkningar<br />

• sårinfektioner och stora hudskador, särskilt om patienten det senaste halvåret har varit i<br />

kontakt med sjukvård där multiresistenta bakterier förekommer<br />

• smittsam barnsjukdom, blåsor och hudutslag.<br />

Vissa patienter på akutmottagningen innebär en smittorisk för de övriga, andra är särskilt<br />

infektionskänsliga. Både de som är en smittorisk och de som är särskilt infektionskänsliga<br />

måste snabbt isoleras från andra patienter för att inte smittoöverföring ska ske.<br />

Följande indelning bör göras:<br />

• Hög risk för smittspridning – hit hör alla patienter med kräkning, diarré, större<br />

hudlesioner av typ eksem, brännskada eller kronisk hudsjukdom, större kroniska sår<br />

såsom bensår eller trycksår, större blödning från sår, mag-tarmkanal, luftvägar etc.,<br />

hudutslag, symtom på luftvägsinfektion såsom hosta och snuva. Till denna grupp räknas<br />

också patienter som utlandsvårdats det senaste halvåret.<br />

• Låg risk för smittspridning – hit hör patienter som inte uppvisar något av symtomen som<br />

patienterna i grupp 1 och som inte utlandsvårdats det senaste halvåret.<br />

• Patienter som inte bör utsättas för smitta, t.ex. gravida, spädbarn och<br />

immunsuprimerade, handläggs på samma sätt som patienter i grupp 1.<br />

Patienter i grupp 1 och 3 bör så snabbt som möjligt placeras i eget rum med egen toalett.<br />

Basala hygienrutiner<br />

• Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med vårdarbete.<br />

• Alla ska använda kortärmad arbetsdräkt i det patientnära vårdarbetet.<br />

• Desinfektera händerna före patientkontakt och före rent arbete, även om du ska använda<br />

handskar.<br />

• Desinfektera händerna efter patientkontakt och efter handskanvändning, eftersom det är<br />

svårt att undvika att händerna förorenas när handskarna tas av.<br />

• Använd alkoholbaserat handdesinfektionsmedel (s.k. ”handsprit”). Ta rikligt (2–4 ml).<br />

• Tvätta händerna med flytande tvål då de är så smutsiga att det syns eller känns och torka<br />

ordentligt torrt med pappershandduk/torkpapper. Desinfektera sedan händerna.<br />

• Tvätta händerna och desinfektera händerna efter kontakt med patient med gastroenterit/<br />

magsjuka. Enbart desinfektion har inte tillräcklig effekt mot Norovirus eller Clostridium<br />

difficile.<br />

• Använd alltid handskar vid kontakt med blod, sekret, urin och avföring.<br />

• Plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med patienten eller<br />

patientens säng samt vid hantering av smutsiga föremål.<br />

• Använd visir, alternativt skyddsglasögon och munskydd, som stänkskydd vid arbete som<br />

medför risk för stänk mot ansiktet.<br />

Andra viktiga hygienregler<br />

• Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården.<br />

• Rapportera till arbetsledaren om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller<br />

liknande. Denne ska bedöma vilka åtgärder som ska vidtas.<br />

• Rapportera till arbetsledaren om du det senaste halvåret har arbetat eller sökt vård<br />

utanför Sverige, eller i annan sjukvård där multiresistenta bakterier förekommer.<br />

• Om du har diarré eller andra tecken på mag-tarminfektion ska du stanna hemma och<br />

rapportera orsaken till arbetsledaren.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!