Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

180 | DIVERSE DIVERSE | 181
finns särskilda rör. Att ta ett extra blodprov i rör utan tillsats för eventuella senare analyser
kan vara en bra strategi när omständigheterna är oklara.
Rättsintyg
En mall för hur rättsintyg bör utformas finns på www.rmv.se. Där beskrivs vilka formalia
som ska inkluderas, hur protokollet ska ställas upp, och hur utlåtandet ska utformas. Två
exempel på skadebeskrivning i protokollet:
1. I den högra handflatan ses en 6,3 cm lång skarpkantad rispa. Den är orienterad snett
nedåt tumgreppet. På ytan ses ställvis svartaktigt, intorkat blod. Den övre begränsningen är
belägen 1,5 cm till vänster om medellinjen och 1 cm nedanför handleden.
2. På bröstkorgens högra sida anträffas ett ca 9,5 x 3 cm stort område med välavgränsad,
röd missfärgning. Centralt ses en långsmal avblekning. Området är orienterat snett uppåtframåt
och har sin bakre begränsning ca 3 cm bakom bröstkorgens högra sidolinje, 18 cm
nedom axelvecket.
I utlåtandet sammanfattas fynden med hänvisning till numren i protokollet, och skadornas
uppkomstsätt, ålder och svårighetsgrad anges. Det är väsentligt att läsaren förstår med
vilken säkerhet man uttalar sig. Därför bör uttalandena förenas med uttryck som ”talar
starkt för, talar för, kan tala för, talar emot etc.”.
Till exempel kan man skriva ”skadan i den vänstra flanken (nr 9) har orsakats av ett
eneggat verktyg” (man är helt säker), och ”stickkanalens djup talar för att det stickande
föremålet (t.ex. en kniv) haft en bladlängd på minst fem cm” (ganska säker).
Den största svårigheten med rättsintyg är att väga samman de faktiska medicinska fynden
med påstått händelseförlopp. Ofta finns ju olika uppfattningar, men många gånger får
läkaren bara en version. Det är då viktigt att inte acceptera den okritiskt utan att faktiskt
försöka låta skadebilden berätta. I många fall finns bara ospecifika skador, och då får man
anpassa slutsatserna därefter.
Författare: Henrik Druid, KS Solna
Vårdhygieniska aspekter
Indelning av patienter efter smittrisk
Risken för smittspridning är stor från personer som har
• hosta och feber
• stora blödningar
• diarré och/eller kräkningar
• sårinfektioner och stora hudskador, särskilt om patienten det senaste halvåret har varit i
kontakt med sjukvård där multiresistenta bakterier förekommer
• smittsam barnsjukdom, blåsor och hudutslag.
Vissa patienter på akutmottagningen innebär en smittorisk för de övriga, andra är särskilt
infektionskänsliga. Både de som är en smittorisk och de som är särskilt infektionskänsliga
måste snabbt isoleras från andra patienter för att inte smittoöverföring ska ske.
Följande indelning bör göras:
• Hög risk för smittspridning – hit hör alla patienter med kräkning, diarré, större
hudlesioner av typ eksem, brännskada eller kronisk hudsjukdom, större kroniska sår
såsom bensår eller trycksår, större blödning från sår, mag-tarmkanal, luftvägar etc.,
hudutslag, symtom på luftvägsinfektion såsom hosta och snuva. Till denna grupp räknas
också patienter som utlandsvårdats det senaste halvåret.
• Låg risk för smittspridning – hit hör patienter som inte uppvisar något av symtomen som
patienterna i grupp 1 och som inte utlandsvårdats det senaste halvåret.
• Patienter som inte bör utsättas för smitta, t.ex. gravida, spädbarn och
immunsuprimerade, handläggs på samma sätt som patienter i grupp 1.
Patienter i grupp 1 och 3 bör så snabbt som möjligt placeras i eget rum med egen toalett.
Basala hygienrutiner
• Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med vårdarbete.
• Alla ska använda kortärmad arbetsdräkt i det patientnära vårdarbetet.
• Desinfektera händerna före patientkontakt och före rent arbete, även om du ska använda
handskar.
• Desinfektera händerna efter patientkontakt och efter handskanvändning, eftersom det är
svårt att undvika att händerna förorenas när handskarna tas av.
• Använd alkoholbaserat handdesinfektionsmedel (s.k. ”handsprit”). Ta rikligt (2–4 ml).
• Tvätta händerna med flytande tvål då de är så smutsiga att det syns eller känns och torka
ordentligt torrt med pappershandduk/torkpapper. Desinfektera sedan händerna.
• Tvätta händerna och desinfektera händerna efter kontakt med patient med gastroenterit/
magsjuka. Enbart desinfektion har inte tillräcklig effekt mot Norovirus eller Clostridium
difficile.
• Använd alltid handskar vid kontakt med blod, sekret, urin och avföring.
• Plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med patienten eller
patientens säng samt vid hantering av smutsiga föremål.
• Använd visir, alternativt skyddsglasögon och munskydd, som stänkskydd vid arbete som
medför risk för stänk mot ansiktet.
Andra viktiga hygienregler
• Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården.
• Rapportera till arbetsledaren om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller
liknande. Denne ska bedöma vilka åtgärder som ska vidtas.
• Rapportera till arbetsledaren om du det senaste halvåret har arbetat eller sökt vård
utanför Sverige, eller i annan sjukvård där multiresistenta bakterier förekommer.
• Om du har diarré eller andra tecken på mag-tarminfektion ska du stanna hemma och
rapportera orsaken till arbetsledaren.