04.05.2013 Views

Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

158 | HANDKIRURGI HANDKIRURGI | 159<br />

Sluten skada på sagittalband<br />

Spontanruptur av sagittalband kan ske vid kraftfull flektion eller extension av finger och<br />

ger ulnar subluxation eller dislokation av extensorsenan i MCP-ledsnivå. Ska remitteras<br />

akut till handkirurg.<br />

Zon 6–7 (handrygg, handled)<br />

• Slutna senskador, vanligtvis ruptur av EPL efter en distal radiusfraktur, handläggs av<br />

ortoped eller handkirurg.<br />

• Öppna senskador bör sutureras akut. Enstaka senskador handläggs av ortoped,<br />

vid multipla senskador och/eller associerad mjukdels/skelettskada, akut remiss till<br />

handkirurg.<br />

Zon 8–9 (underarm)<br />

Ofta avvärjningsskador, omfattar övergång sena-muskel eller rena muskelskador. Ofta<br />

associerad kärl-nervskada. Bör exploreras akut.<br />

Flexorsenskador (böjsenskador)<br />

ICD-kod: S66.0–1, S66.6, S66.8–9<br />

Bakgrund<br />

Till handen finns följande böjsenor:<br />

• FCR flexor carpi radialis, radial handledsböjare<br />

• FCU flexor carpi ulnaris, ulnar handledsböjare<br />

• FDP 2–5 flexor digitorum profundus, fingrarnas djupa böjsenor, böjer i PIP- och<br />

DIP-leder<br />

• FDS 2–5 flexor digitorum superficialis, fingrarnas ytliga böjsenor, böjer i PIP-leder<br />

• FPL flexor pollicis longus, tummens långa böjsena, böjer i IP-leden<br />

Vid öppna skador föreligger ofta associerad nervskada. Slutna skador är mindre<br />

vanliga, men kan uppstå då senan slits av vid ett plötsligt kraftigt drag, t.ex. vid<br />

fingerkroksdragning.<br />

Undersökning och utredning<br />

Klinisk bild<br />

Gemensamt för öppna och slutna skador (dig 2–dig 5) är oförmåga att aktivt böja på<br />

fingrets PIP-led (skada på ytliga böjsenan, FDS) och/eller DIP-led (skada på den djupa<br />

böjsenan). Skada på tummens långa flexorsena resulterar i oförmåga att aktivt böja i IPleden.<br />

Status<br />

Diagnosen ställs främst med ledning av funktionsbortfallet.<br />

Fingrarnas tonus i viloställning (lätt böjda fingrar) ger värdefull information, liksom<br />

tenodeseffekten, dvs. passiv flexion/extension av handleden med samtidig observation av<br />

rörelsen i PIP- och DIP-led.<br />

Flexor digitorum profundus-senan (FDP) respektive flexor pollicis longussenan<br />

(FPL)<br />

Testa aktiv rörlighet i ytterleden genom att stabilisera mellanfalangen och be patienten att<br />

böja i DIP/IP-leden.<br />

Flexor digitorum superficialissenan (FDS)<br />

Testa genom att först inaktivera profundussenorna på ”grannfingrarna”: Lägg handryggen<br />

mot ett fast och plant underlag, därefter fixeras grannfingrarna mot underlaget varpå man<br />

ber patienten böja det skadade fingret.<br />

En partiell senskada bör misstänkas vid intakt senfunktion men smärta eller nedsatt<br />

kraft vid undersökning mot motstånd, jämför med andra sidan.<br />

Glöm inte att undersöka känsel!<br />

Se figur 11.<br />

Röntgen<br />

Vid slutna flexorsenskador syns ofta ett benfragment volart från ändfalangen på röntgen.<br />

Differentialdiagnoser<br />

PIP-ledsluxation. Vissa former av kompressionstillstånd/skada på motorisk nerv.<br />

Handläggning<br />

Rengör och spola ur såret noggrant, suturera luckert.<br />

Skador på flexorsenor i hand eller på finger ska remitteras akut till handkirurgisk klinik,<br />

reparation av öppna flexorsenskador bör ske helst inom 24 timmar.<br />

Ta alltid kontakt med jourhavande handkirurg för att diskutera handläggningen i varje<br />

enskilt fall.<br />

Amputationsskador<br />

ICD-kod: S48.0–9, S58.0–9, S68.0–9<br />

Bakgrund<br />

Replantation innebär att man sätter tillbaka en kroppsdel som är helt avskild och<br />

återställer blodcirkulationen genom att reparera artärer och vener med mikrokirurgisk<br />

teknik under mikroskop. Samtidigt repareras förstås alla andra delade strukturer; skelett,<br />

senor och nerver, för att återställa funktionen i den avkapade kroppsdelen.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!