Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

14 | TRAUMA TRAUMA | 15
Thoraxdrän
Thoraxdrän bör i första hand läggas i fjärde eller femte revbensinterstitiet i främre
axillarlinjen, precis lateralt om m. pectoralis major. Thoraxdrän kan även läggas i
medioclavicularlinjen mellan andra och tredje revbenet.
Vid pneumothorax utan hemothorax kan tunt dränage (Ch20) användas men vid
hemothorax bör dränage med Ch 28–30 användas för bättre dränering av blod och vätska.
Dränaget kopplas till Pleuravac eller liknande kanister med ett undertryck på 10–15 cm
H2O.
Författare: Magnus Falkén, KS Solna
Pneumothorax
ICD-kod: S27.0
Undersökning och utredning
Klinisk bild och status
Andningspåverkan i varierande grad, ofta med andningskorrelerad smärta. I status noteras
nedsatt andningsljud och ibland subkutant emfysem. Hypersonor perkussionston.
Lab, rtg etc
Misstänkt pneumothorax utan ventilmekanism ska verifieras med lungröntgen innan man
lägger dränage.
Handläggning
Pneumothorax med luftspalt lateralt eller basalt ska i princip alltid dräneras. Endast vid
apikal spalt som är < 3–4 cm kan man avvakta med dränage. Patienten ska alltid läggas in
och kontrollröntgas inom 24 timmar eller tidigare vid klinisk försämring. Kontrollröntgen
ska också göras efter dränageinläggning för att kontrollera läget. Vid osäkerhet om hur
thoraxdrän sätts, ta kontakt med erfaren kollega.
Författare: Magnus Falkén, KS Solna
Revbensfraktur
ICD-kod: S22.3–41
Bakgrund
Revbensfrakturer uppstår ofta efter trubbigt våld mot bröstkorgen, men kan även
uppkomma vid hård träning eller efter mycket litet våld (exempelvis hostningar) hos
patienter med t.ex. benskörhet. Fraktur på första revbenet är ofta tecken på högenergitrauma.
Smärta från revbensfrakturer kan leda till hypoventilering, atelektaser, sekretstagnation
och senare till pneumoni. Felställda revbensfrakturer kan leda till hemo-pneumothorax,
och multipla frakturer kan leda till instabil bröstkorg (flailed chest). Vid mer allvarligt
trauma mot bröstkorgen kan patienten även utveckla lungkontusioner/lacerationer.
Undersökning och utredning
Anamnes, klinisk bild
Smärta lokaliserad till skadeområdet. Smärtan tilltar ofta vid djupandning eller vid rörelse
av bröstkorgen. Dyspné kan förekomma. Smärtan tilltar ofta under de första dagarna och
kan vara som värst upp till veckor efter frakturen. Vid hemo-pneumothorax eller instabil
bröstkorg kan patienten vara påtagligt andningspåverkad.
Status
Ibland ses svullnader och hematom över skadeområdet. Subkutant emfysem kan
förekomma. Lyssna på hela lungfälten noggrant apikalt (pneumothorax) och dorsalt
bilateralt. Jämför andningsljuden på de båda sidorna. Vid misstanke om multipla frakturer
och instabil bröstkorg, titta efter paradoxala bröstkorgsrörelser vid andning.
Lab, rtg etc.
Pulsoximeter. Lungrtg vid misstanke om multipla frakturer, pneumothorax, hemothorax
eller lungkontusion. Vid allvarligare revbensfrakturer är CT ett bra alternativ.
Revbensfrakturer som inte är felställda är svåra att se på röntgen och patienter med
isolerade revbensfrakturer utan tecken till komplikationer behöver normalt ej utredas med
lungrtg.
Handläggning
Den grundläggande behandlingen vid revbensfrakturer är smärtlindring och djupandning
då och då så att adekvat ventilation av lungorna uppehålls. Observera att bröstkorgen ej
ska cirkulärlindas eftersom detta kan leda till sämre ventilation.
Isolerade revbensfrakturer
Hos yngre personer med isolerade revbensfrakturer räcker det i de flesta fall med god
smärtlindring (exempelvis fulldos NSAID, första veckan kan tillägg av Citodon behövas)