Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

124 | UROLOGI UROLOGI | 125
Hydrocele
ICD-kod: N43.3
Bakgrund
Ökad mängd vätska vanligen inom tunica vaginalis. Finns i 3 former:
• Vanligt hydrocele: runt testikeln inom tunica vanginalis.
• Hydrocele funiculi: avgränsad genomlysbar svullnad inom funikeln.
• Kommunicerande hydrocele: kvarstående processus vaginalis där vätska från buken
”rinner ner i pungen” och orsakar svullnad.
Undersökning och utredning
Anamnes, klinisk bild
Tyngdkänsla.
Status
Genomlysbar svullnad i pungen.
Lab, rtg etc.
Använd ficklampa för att konstatera om förändringen är genomlysbar. Palpera testikeln för
att utesluta bakomliggande testikeltumör. Ultraljud vid diagnostisk osäkerhet.
Differentialdiagnoser
Ljumskbråck. Testikeltumör. Hematocele. Spermatocele. Epididymit.
Handläggning
• Ordinera symtomatisk behandling och suspensoar. Vid smärta eller andra störande
symtom kan hydrocelet tömmas med en venflon. Risken för recidiv är dock stor.
• Remiss till urolog vid grava besvär för sklerosering alternativt operation. Även efter
operation är recidivrisken hög.
Författare: Lars Henningsohn, Daniel Schain, KS Huddinge och Solna
Prostatit
ICD-kod: N41.0
Bakgrund
Infektion eller inflammation i prostata. 35–55 procent av alla män drabbas någon gång i
livet. Finns i olika former. Kronisk icke bakteriell prostatit är vanligast (90–95 procent) och
bakteriell prostatit ovanlig. Orsaken är ofta okänd men kan vara STD, prostatapunktion,
TUR-P, KAD eller avflödeshinder.
Undersökning och utredning
Klinisk bild
Kronisk icke-bakteriell prostatit ger diffusa symtom med smärta i lilla bäckenet, ofta
med utstrålning till ländrygg, korsrygg, ljumskar och pung. LUTS-besvär är vanliga. Ofta
finns en betydande psykogen pålagring. Akut bakteriell prostatit kan ge svåra besvär
med hög feber, lågt sittande buksmärtor, dysuri, svårigheter att tömma blåsan eller flytning
från urinröret.
Status
Ömhet över prostata. Vid kronisk prostatit kan körteln ha allt ifrån normal till mjuk och
degig konsistens. En svullen och extremt öm prostata talar för bakteriell prostatit och den
bör då palperas försiktigt p.g.a. risken för att utlösa sepsis.
Lab, rtg etc.
CRP och LPK vid misstänkt akut bakteriell prostatit. Urinsticka och urinodling.
Bladderscan. PSA, som kan vara falskt förhöjt i akutskedet, bör undvikas och kontrolleras i
stället vid uppföljning. Vid inläggning tas blodstatus samt Na, K och kreatinin.
Differentialdiagnoser
Cystit (förekommer ofta tillsammans med prostatit). Uretrit. Analfissur. Lumbago.
Divertikulit. Appendicit. Blåscancer. Neurogen blåsrubbning.
Handläggning
Antibiotikabehandling är nödvändig vid akut bakteriell prostatit, rekommenderad vid
kronisk bakteriell prostatit och kan provas vid kronisk prostatit.
• Allmänpåverkade patienter är inläggningsfall och behandlas med samma antibiotika
som vid pyelonefrit efter urinodling och blododling x 2 (se pyelonefrit). All
antibiotikabehandling vid prostatit bör pågå under minst 3–4 veckor. Perorala
behandlingsalternativ är T. Doxyferm 100 mg x 2, T. Bactrim 1 x 2 eller T.
Ciprofloxacin 500 mg x 2.
• Vid icke bakteriell prostatit kan glattmuskelrelaxerande läkemedel som minskar trycket i
prostata provas, t.ex. alfareceptorblockerare: T. Xatral OD 10 mg x 2 eller T. Alfadil
BPH 4 mg x 1.
• Ordinera analgetika och antiflogistika samt skicka remiss till VC för
behandlingsuppföljning.
Författare: Lars Henningsohn, KS Huddinge