04.05.2013 Views

Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

108 | UROLOGI UROLOGI | 109<br />

• Allmänpåverkade patienter, signifikanta blödningar eller patienter med riskfaktorer<br />

såsom blodförtunnande medicinering eller bakomliggande sjukdom ska läggas in.<br />

• Kontakta urologjour vid inläggning. Blodgruppera. Vid stor blödning bör BAS-test och<br />

blod beställas.<br />

• Vid pågående signifikant blödning ska patienten läggas in med spoldropp via en 3-vägs<br />

hematurikateter, allmäntillstånd och Hb ska följas på avdelning.<br />

• Kraftig smärta över en palpabel resistens på blåsans plats vid spolning talar för<br />

blåstamponad. Dessa patienter ska opereras snarast. Kontakta urologjour.<br />

Vid hemgång<br />

Patient får inte sändas hem med hematurikateter. Vid behov av kateter måste sedvanlig<br />

sådan sättas. Informera om rikligt med dryck för att lösa upp, spola ut och förhindra<br />

obstruerande koagelbildning. Överväg alltid antibiotika, särskilt efter ingrepp i<br />

urinvägarna. Patienter utan pågående signifikant blödning, allmänpåverkan eller<br />

riskfaktorer kan utredas i primärvården. Skriv remiss för detta.<br />

Författare: Lars Henningsohn, KS Huddinge<br />

Urinretention<br />

ICD-kod: R33.9<br />

Bakgrund<br />

Urinretention indelas i akut och kronisk.<br />

• Akut urinretention kommer plötsligt och kan vara orsakad av obstruktion<br />

(prostatacancer, benign prostatahyperplasi, uretrastriktur, förstoppning), neurogen<br />

påverkan (t.ex. akut diskbråck med cauda equina-syndrom eller MS), farmakologisk<br />

biverkan (antikolinerga läkemedel, smärtstillande, psykofarmaka, hostmedicin,<br />

slemhinneavsvällande), etyl, urogenital prolaps, eller könsstympning.<br />

• Kronisk urinretention kommer smygande och behöver inte ha uppmärksammats av<br />

patienten. Orsaken kan vara obstruktion, svag muskulatur i urinblåsan eller neurogen<br />

blåspåverkan t.ex. diabetesneuropati med en allt sämre tömningsförmåga.<br />

Undersökning och utredning<br />

Anamnes, klinisk bild<br />

• Akut: oförmåga att tömma blåsan, kraftig smärta över blåsan och stor stress p.g.a.<br />

trängningar. Ofta har patienten besvärats av långsamt progredierande LUTS sedan flera<br />

år.<br />

• Kronisk: långsamt progredierande svaghet i urinblåsan resulterande i<br />

överflödesinkontinens – ischuria paradoxa. Kortare eller längre period av frekventa<br />

miktioner med små urinmängder och ibland läckage. Blåsatoni. Det höga trycket i<br />

urinblåsan kan orsaka försämrad njurfunktion.<br />

Status<br />

Prostatapalpation. Vid misstanke om bakomliggande neurologisk orsak konsultera<br />

neurolog. Eventuellt smärta över en palpabel blåsa. Dunkömhet över njurarna?<br />

Differentialdiagnoser<br />

Andra akuta tillstånd i buken.<br />

Lab, rtg etc.<br />

Bladderscan. Urinsticka. Kontrollera Na, K och kreatinin.<br />

Handläggning<br />

Sätt Foleykateter storlek Ch14 (män) eller Ch12 (kvinnor). Notera hur stor mängd som<br />

tappas.<br />

Eliminera ev. utlösande faktorer.<br />

Inläggning<br />

Vid njurpåverkan riskerar patienten att drabbas av en polyurisk fas efter tappning.<br />

Urinmängderna kan då bli så stora (4–10 l/dygn) att patienten behöver läggas in med<br />

kvarvarande kateter för övervakning av vätskebalans och elektrolyter. Risken för detta ökar<br />

vid stora urinmängder (> 1 000 ml) eller påverkan på kreatinin (> 200–300 mmol/l) eller<br />

elektrolyter. Konsultera urologjour i dessa fall.<br />

Utskrivning<br />

Patienter med tappad urinmängd < 1 000 ml, utan kreatinin- eller elektrolytpåverkan,<br />

kan skickas hem för uppföljning i primärvård. Det saknas evidens för vilka patienter som<br />

bör ha kvarsittande kateter vid hemgång. Kortare stopp ökar chansen för att klara sig<br />

utan kvarsittande kateter. I praktiken kan man låta alla patienter med urinretention ha<br />

kvar sin kateter till återbesöket hos distriktssköterska inom en vecka eftersom risken för<br />

ny urinretention är stor. Risken kan minskas genom att på akutmottagningen sätta in<br />

patienten på T. Xatral OD 10 mg x 1 eller T. Alfadil BPH 4 mg x 1 som relaxerar blåshals<br />

och proximala uretra och underlättar blåstömning. Skriv remiss för kateterdragning hos<br />

distriktsköterska samt för uppföljning och utredning hos husläkare.<br />

För könsstympade kvinnor se spec. vårdprogram på nätet (www.hsn.sll.se/MPA) och<br />

kontakta gynekolog.<br />

Författare: Lars Henningsohn, Daniel Schain, KS Huddinge och Solna

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!