Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting
Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting
Handbokens redaktion - Stockholms läns landsting
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
108 | UROLOGI UROLOGI | 109<br />
• Allmänpåverkade patienter, signifikanta blödningar eller patienter med riskfaktorer<br />
såsom blodförtunnande medicinering eller bakomliggande sjukdom ska läggas in.<br />
• Kontakta urologjour vid inläggning. Blodgruppera. Vid stor blödning bör BAS-test och<br />
blod beställas.<br />
• Vid pågående signifikant blödning ska patienten läggas in med spoldropp via en 3-vägs<br />
hematurikateter, allmäntillstånd och Hb ska följas på avdelning.<br />
• Kraftig smärta över en palpabel resistens på blåsans plats vid spolning talar för<br />
blåstamponad. Dessa patienter ska opereras snarast. Kontakta urologjour.<br />
Vid hemgång<br />
Patient får inte sändas hem med hematurikateter. Vid behov av kateter måste sedvanlig<br />
sådan sättas. Informera om rikligt med dryck för att lösa upp, spola ut och förhindra<br />
obstruerande koagelbildning. Överväg alltid antibiotika, särskilt efter ingrepp i<br />
urinvägarna. Patienter utan pågående signifikant blödning, allmänpåverkan eller<br />
riskfaktorer kan utredas i primärvården. Skriv remiss för detta.<br />
Författare: Lars Henningsohn, KS Huddinge<br />
Urinretention<br />
ICD-kod: R33.9<br />
Bakgrund<br />
Urinretention indelas i akut och kronisk.<br />
• Akut urinretention kommer plötsligt och kan vara orsakad av obstruktion<br />
(prostatacancer, benign prostatahyperplasi, uretrastriktur, förstoppning), neurogen<br />
påverkan (t.ex. akut diskbråck med cauda equina-syndrom eller MS), farmakologisk<br />
biverkan (antikolinerga läkemedel, smärtstillande, psykofarmaka, hostmedicin,<br />
slemhinneavsvällande), etyl, urogenital prolaps, eller könsstympning.<br />
• Kronisk urinretention kommer smygande och behöver inte ha uppmärksammats av<br />
patienten. Orsaken kan vara obstruktion, svag muskulatur i urinblåsan eller neurogen<br />
blåspåverkan t.ex. diabetesneuropati med en allt sämre tömningsförmåga.<br />
Undersökning och utredning<br />
Anamnes, klinisk bild<br />
• Akut: oförmåga att tömma blåsan, kraftig smärta över blåsan och stor stress p.g.a.<br />
trängningar. Ofta har patienten besvärats av långsamt progredierande LUTS sedan flera<br />
år.<br />
• Kronisk: långsamt progredierande svaghet i urinblåsan resulterande i<br />
överflödesinkontinens – ischuria paradoxa. Kortare eller längre period av frekventa<br />
miktioner med små urinmängder och ibland läckage. Blåsatoni. Det höga trycket i<br />
urinblåsan kan orsaka försämrad njurfunktion.<br />
Status<br />
Prostatapalpation. Vid misstanke om bakomliggande neurologisk orsak konsultera<br />
neurolog. Eventuellt smärta över en palpabel blåsa. Dunkömhet över njurarna?<br />
Differentialdiagnoser<br />
Andra akuta tillstånd i buken.<br />
Lab, rtg etc.<br />
Bladderscan. Urinsticka. Kontrollera Na, K och kreatinin.<br />
Handläggning<br />
Sätt Foleykateter storlek Ch14 (män) eller Ch12 (kvinnor). Notera hur stor mängd som<br />
tappas.<br />
Eliminera ev. utlösande faktorer.<br />
Inläggning<br />
Vid njurpåverkan riskerar patienten att drabbas av en polyurisk fas efter tappning.<br />
Urinmängderna kan då bli så stora (4–10 l/dygn) att patienten behöver läggas in med<br />
kvarvarande kateter för övervakning av vätskebalans och elektrolyter. Risken för detta ökar<br />
vid stora urinmängder (> 1 000 ml) eller påverkan på kreatinin (> 200–300 mmol/l) eller<br />
elektrolyter. Konsultera urologjour i dessa fall.<br />
Utskrivning<br />
Patienter med tappad urinmängd < 1 000 ml, utan kreatinin- eller elektrolytpåverkan,<br />
kan skickas hem för uppföljning i primärvård. Det saknas evidens för vilka patienter som<br />
bör ha kvarsittande kateter vid hemgång. Kortare stopp ökar chansen för att klara sig<br />
utan kvarsittande kateter. I praktiken kan man låta alla patienter med urinretention ha<br />
kvar sin kateter till återbesöket hos distriktssköterska inom en vecka eftersom risken för<br />
ny urinretention är stor. Risken kan minskas genom att på akutmottagningen sätta in<br />
patienten på T. Xatral OD 10 mg x 1 eller T. Alfadil BPH 4 mg x 1 som relaxerar blåshals<br />
och proximala uretra och underlättar blåstömning. Skriv remiss för kateterdragning hos<br />
distriktsköterska samt för uppföljning och utredning hos husläkare.<br />
För könsstympade kvinnor se spec. vårdprogram på nätet (www.hsn.sll.se/MPA) och<br />
kontakta gynekolog.<br />
Författare: Lars Henningsohn, Daniel Schain, KS Huddinge och Solna