Inledning

More documents

Recommendations

Info

När presidentvalet äntligen är över, kan Finlands folk övergå till att i stället ägna sig åt Formel-1-tävlingarna. Ordet när inleder här en bisats och ordet att en infinitivfras. Dessutom innehåller huvudsatsen en nominalfras (Finlands folk), en verbfras (kan övergå) och en prepositionsfras (till + infinitivfras). Fraser kan alltså antingen bestå av ett enda ord (t.ex. Kalle och reparerade i exemplet ovan) eller så kan de ha en mer komplex struktur, då de förutom huvudordet även innehåller en eller flera bestämningar. Också bestämningarna består av konstituenter, som kan vara fraser, bisatser och infinitivfraser. Satser har således en hierarkisk konstituentstruktur. En substantivfras kan t.ex. innehålla en substantivfras på andra nivån, och denna kan innehålla en substantivfras på tredje nivån, o.s.v. I följande exempel ingår substantivfraser på tre nivåer: möjlighet till en veckas semester Den första nivån består av hela frasen; där är möjlighet huvudord. Frasen innehåller en bestämning, som består av en prepositionsfras (till en veckas semester). Denna innehåller i sin tur en substantivfras (en veckas semester); substantivfrasens huvudord är semester. Detta ord har en bestämning som också är en substantivfras, nämligen genitivuttrycket en veckas. Förutom substantivfraser och prepositionsfraser finns det även andra typer av fraser som kan ingå i en sats och som kan fungera antingen som primära satsdelar eller som bestämningar. De olika typerna av fraser behandlas i nästa avsnitt. 4 Olika slag av fraser En av de tre konstituenttyperna kallas som ovan har framgått för fras (fi. ”lauseke”). En fras kan bestå antingen av ett enda ord eller av en sekvens av ord. I det senare fallet består frasen av ett huvudord och en eller flera bestämningar. Bestämningarna består i sin tur av fraser, bisatser eller infinitivfraser. Följande meningar innehåller två fraser vars huvudord är ett substantiv; de kallas substantivfraser. Bestämningar till ett substantiv kallas för attribut. Substantivfraserna är understrukna och det substantiv som fungerar som frasens huvudord är skrivet med fet stil. Frasernas satsdelstillhörighet anges inom parentes. I går höll de båda presidentkandidaterna (subjekt) sin första gemensamma presskonferens (objekt). Mitt starka stöd i södra Finland (subjekt) var en överraskning (predikativ) för mig. Som framgår av exemplen ovan kan en fras innehålla bestämningar av två slag: sådana som placeras före och sådana som placeras efter huvudordet. Dessa kallas framför- 6
ställda resp. efterställda attribut. Hur vet man vilka ord eller fraser som hör ihop och bildar en gemensam fras? Varför är t.ex. i södra Finland en bestämning till stöd i det senare exemplet? Orden i en fras bildar oftast en sammanhängande sekvens, dvs. det står inga andra ord mellan orden i en fras. Normalt kan frasens olika delar alltså inte separeras från varandra (utan att betydelsen ändras). Svenskan har en ordföljdsprincip som säger att en huvudsats bara kan innehålla en satsdel som står före det finita verbet. I det senare exemplet ovan måste alltså mitt starka stöd i södra Finland vara en satsdel, eftersom det finita verbet var följer först efter denna ordsekvens. Sekvensen utgör också en konstituent. Prepositionsfrasen för mig kan vara antingen en självständig satsdel (ett adverbial) eller en bestämning till substantivet överraskning. I följande version av exemplet utgör en överraskning för mig en enda satsdel (predikativ) och en enda substantivfras: En överraskning för mig var mitt starka stöd i Södra Finland. I följande version är för mig en egen primär satsdel, ett adverbial: För mig var mitt starka stöd i södra Finland en överraskning. Fraser som innehåller bestämningar kallas här komplexa fraser. En annan typ av komplexa fraser består av två eller flera samordnade fraser. En fras kan alltså bestå av flera ord utan att innehålla bestämningar. Också två eller flera komplexa fraser kan naturligtvis samordnas. Exempel: Du och jag är som skapade för varandra. Din bror och min syster är som skapade för varandra. Varje fras har ett huvudord. Om frasen bara består av ett ord, så är detta dess huvudord. Då det gäller att avgöra vilket ord som är huvudord i en komplex fras, kan man använda följande kriterier. För det första är huvudordet både semantiskt och syntaktiskt viktigare än bestämningarna. Oftast är det grammatiskt möjligt att stryka bestämningarna men inte huvudordet (i svenskan är dock en artikel eller annat motsvarande attribut ofta obligatoriskt i substantivfraser). Jämför: Stödet var en överraskning. *Mitt starka i södra Finland var en för mig. 1 Om huvudordet stryks, måste i regel också bestämningarna strykas. För det andra är huvudordet det ord i frasen som bestämmer om dess syntaktiska egenskaper. Huvudordet bestämmer hur resten av frasen kan se ut, dvs. vilka slag av bestämningar som kan ingå i den och var dessa skall stå. T.ex. substantivfraser har en helt annan struktur än prepositionsfraser och verbfraser. Det är också huvudordet som 1 ! Ogrammatikaliska, d.v.s. felaktiga exempel markeras med en stjärna framför satsen; tveksamma fall markeras med ett frågetecken. 7
Page 1 and 2: Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR
Page 3 and 4: förekommer t.ex. på skyltar och i
Page 5: 3 Satsens och meningens konsCtuente
Page 9 and 10: Verbfrasen har ett verb som huvudor
Page 11 and 12: Exempel på interrogativa bisatser
Page 13 and 14: eferenter för fraserna Kalle resp.
Page 15 and 16: Huvudsatsschemat ser ut på följan
Page 17 and 18: Vissa adverb kan kompareras som adj
Page 19 and 20: de efter roten, varvid de kallas su
Page 21: Syntaktiska kombinationer av flera

Inledning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?