Inledning

6 InfiniCvfraser
En infinitivfras har ovan beskrivits som en infinit ”sats” vars verbfras står i infinitiv
och som saknar subjekt. Med undantag av subjekt kan infinitivfrasen innehålla vilka
satsdelar som helst, också satsadverbial (bl.a. negation). Infinitivfraser inleds med subjunktionen
att. De har nominal funktion, dvs. de har samma satsdelsfunktioner som
substantivfraser och nominala bisatser. Exempel på meningar där infinitivfraser står i
olika syntaktiska funktioner:
Att skriva om Israel är problematiskt av flera skäl. (subjekt)
Att bara ta fram de negativa aspekterna innebär att deras relativa betydelse
förstoras.(subjekt)
Det är få förunnat att bli riktigt folkkära. (postponerat subjekt)
Ingenting går upp mot att lyckas i en stor tävling. (rektion till mot)
Analysen skall användas för att utveckla vårt hälsosystem. (rektion till för)
Vi ser goda möjligheter att fortsätta att öka på marknadsandelen. (attribut till
möjligheter)
7 Satsdelar, roller och aktanter
De olika konstituenterna i satsen fungerar som satsdelar, som också kallas ”satsled”. I
sin enklaste form kan en sats bestå av en enkel nominalfras som fungerar som subjekt
och ett finit verb som fungerar som predikat, t.ex. Babyn sover. Dessutom kan satsen
innehålla ett optionellt satsadverbial (eller flera), som bestämmer hela satsen, t.ex.
Babyn sover inte, Lyckligtvis sover babyn. Oftast innehåller satsen dock en eller ett par
satsdelar utöver subjekt och predikat.
I den svenska grammatiken räknar man vanligen med följande primära satsdelar:
subjekt, predikat, objekt, indirekt objekt, egentligt subjekt, predikativ, adverbial. Till
predikatet räknas de ord som ingår i verbfrasen i snäv bemärkelse, dvs. förutom det
finita verbet och eventuella infinita former som ingår i den s.k. verbkedjan också
partikeladverbial (verbpartiklar) och reflexiva pronomen (i s.k. reflexiva verb). Satsdelarna
är syntaktiska funktioner, ett slags roller som konstituenterna innehar i själva
satsen. Nominalfrasens syntaktiska funktion har en avgörande betydelse för hur den
tolkas. Kalle hjälpte Lisa med städningen betyder alltså något annat än Lisa hjälpte
Kalle med städningen; i den första satsen är Kalle subjekt, i den andra är Kalle objekt;
med Lisa förhåller det sig tvärtom.
En sats beskriver vanligen en händelse, en process, ett tillstånd el.likn. I varje
sådan aktion figurerar vanligen en eller flera personer, föremål eller abstrakta
omständigheter. som förhåller sig på olika sätt till själva aktionen och till varandra. I
exemplet ovan hänför sig nominalfraserna Kalle och Lisa till två olika personer, som
deltar på olika sätt i den aktion som verbet hjälpa betecknar. De aktuella personerna är
12