PLUS: om att ta - Botkyrka församling

#5. 2008 

Nov - Dec 

Nyheter 

Reportage 

Aktuellt 

LIv och DÖD 

i dödens närhet 

påminns vi om livet 

PLUS: 

Botkyrka 

FÖRSAMLINGSBLAD 

farväl 

om att ta 

en tidning från SVenSKA KYrKAn, BotKYrKA förSAmling 

kyRkoGåRDeN 

en plats att minnas 

och hämta andan på 

FuNDAMeNtALISteN• ALLheLGoNAMuSIk 

kÖRGALA • på GåNG I BotkyRkA I hÖSt 

BeGRAvNING 

hur fungerar det och 

vad ska man tänka på 

tIDNING FÖR DIG I tuMBA, tuLLINGe och NoRRA BotkyRkA

Botkyrka församlingsBlad #5. 2008 oktoBer - decemBer 

redaktör: andrÉas lindström, sePtemBer, andreas@september.se 

grafisk form: andrÉas lindström, sePtemBer, andreas@september.se 

ansvarig utgivare: sven gunnarsson sven gunnarsson@svenskakyrkan.se 

redaktion i detta nummer: ann-christine Blixth, andrÉas lindström, arne hyckenBerg, inga-Britt rova 

taltidning: församlingsBladet finns som taltidning. 

ring 08-506 875 00 för info 

distribution: s-Post vid uteBliven tidning ring 08-505 525 00 

upplaga: 31 700 ex 

tryck: sörmlands grafiska 

omslagsfoto: arne hyckenBerg 

foto baksida: andrÉas lindström 

nästa nummer utkommer 16 december 2008 

utges av svenska kyrkan botkyrka, box 240, 147 01 tumba, tfn 08-506 875 00, fax: 08-506 875 99, 

besöksadress: grödingevägen 4 e-post: botkyrka.forsamling@svenskakyrkan.se, www.svenskakyrkan.se/botkyrka. 

en tidning från SVenSKA KYrKAn, BotKYrKA förSAmling


Det är viktigt att ta farväl. Särskilt viktigt är det vid livets slutliga 

avsked - döden. Seder i samband med en begravning fyller grundläggande 

mänskliga behov av trygghet och kontinuitet. 

Text: Andréas Lindström 

Att ta 

farväl 

mörker och ljus . När hösten är som mörkast, i brytningen mellan oktober och november, 

infaller Allhelgonahelgen. En helg då vi på ett särskilt sätt minns våra döda. Gravarna smyckas 

med blommor och ljusen brinner i skymning och mörker mellan alla helgons dag och alla själars 

dag. Men detta är inte bara en minneshelg över människor som dött. Helgen handlar också om 

oss själva och vår egen död. 

Kanske lever vi idag i en kultur där vi lätt skjuter tankar på döden framför oss. Allt som har med 

död att göra kan känns skrämmande, mörkt och onaturligt. Samtidigt vet vi att döden är en del 

av livet. Lika naturlig som födseln. 

Att tanken på döden kan kännas skrämmande och svår att hantera, hänger nog samman med 

det smärtsamma i att tänka sig skiljas från sina nära. Men även i ovisheten om hur det är att 

dö. I själva dödsprocessen. Och kanske också med ovissheten om vad som händer efter döden. 

I det här numret av Botkyrka församlingsblad möter du Sven-Eric Lindström som umgås med 

döden varje dag. Han är begravningsrådgivare och träffar dagligen människor som förlorat en 

nära anhörig. Människor som ska ta farväl och samtidigt ta många praktiska beslut. 

Du möter också Carina Karlsson och Karin Iversen som arbetar på Kyrkogårdsförvaltningen i 

Botkyrka och som dagligen hjälper människor med frågor som har med begravning, gravskötsel 

och kyrkogårdar att göra. 

Du har också möjlighet att ta del av en predikan av prästen Lennart Marklund kring döden, livet 

och vår tid här på jorden. Han menar att i dödens närhet påminns vi alltid om livets storhet, och 

vårt unika ansvar som människor att göra nåt bra av det. 

På www.svenskakyrkan.se/botkyrka hittar du information om de minnestunder som hålls här i 

Botkyrka under Allhelgonahelgen. I ljuset av våra bortgångna får vi chans att fundera över vårt 

eget liv.


Döden är något vi gärna skjuter ifrån oss och inte vill tänka på. Vi tänker ofta om vi dör, istäl- 

let för när vi dör. Som om livet skulle vara för evigt. Sven-Eric Lindström däremot umgås med 

döden varje dag. Han är sedan 32 år begravningsrådgivare och träffar dagligen människor som 

förlorat en nära anhörig. 

Den sista 

tjänsten 

Text: Ann-Christine Blixth 

Foto: Arne Hyckenberg 

i sin ungdom var Sven-Eric bilbyggare, men den yrkesbanan 

slutade i en återvändsgränd. Han började söka nya vägar och 

jobbade under tiden extra som kyrkvaktmästare i Södertälje. 

När man byggde nytt församlingshem började Sven-Eric jobba 

där som vaktmästare på heltid. På lediga dagar hjälpte han 

begravningsbyrån med lite transporter. Så när byrån behövde 

förstärkning erbjöds han jobb. 

Först efter att ha varit på rättsläkarstationen i Solna och häm- 

tat en liten kille på sju år som hade drunknat fattade Sven-Eric 

beslutet att ta jobbet. Pojken var jämngammal med hans egen 

son. 

- Grejar jag det, då tar jag jobbet, tänkte han. På den vägen är 

det. 

Men det var svårt erkänner Sven-Eric: 

-Ja det var tufft. Det var en finsk pojke, så jag var på finlands- 

båten för att visa upp pojken för föräldrarna för identifikation. 

Viktigt att hålla balansen 

Nu har tiden gått och Sven-Eric har hunnit bli säker i sin yrkes- 

roll som inte är helt oproblematisk. Det handlar ju både om att 


vara försäljare och att vara rådgivare. Hur ser du på den här 

dubbla rollen i förhållandet till de sörjande? 

- Ja, det är ju lite dubbelt. Vi har ju ett uppdrag att sälja en 

produkt; en kista, en urna, rena ekonomiska saker. I nästa mi- 

nut ska man vara rådgivaren som ska handleda och hjälpa. Jag 

är ute ibland och pratar om mitt yrke, bland annat på sociala 

linjen på Hagabergs folkhögskola. Då brukar jag alltid framhålla 

vikten av att hålla den här balansen. Det är inte alls säkert att 

man gör den bästa affären genom att sälja den dyraste kistan. 

Det viktigaste är att de anhöriga får det stöd och den hjälp 

de behövde ha. Om man tjänar en krona mer eller mindre är 

oväsentligt, för i det långa loppet tar man igen det på att det 

finns en stor kundkrets. 

MedMänniska och inte en affärsMan 

För att trivas med sitt arbete är det ju viktigt att vi kan känna 

att vi lyckas. Vad är det som ger en begravningsrådgivare 

tillfredsställelse i jobbet? När går du hem och tänker att det 

här gjorde jag bra. 

- Det är väl just känslan när man kan vara till hjälp och stöd. 

Någon kommer och kan nästan inte prata för de sitter och 

gråter hela tiden, men innan de går kan de sucka av lätt-

” 

Det känns bra att man får 

hjälpa någon på sista färden, 

det är en tjänst man får göra 

nad eller till och med skratta. ”Å var det inte värre att gå till 

begravningsbyrån”. Då känner man tillfredsställelse. När det är 

nöjda personer som går härifrån. Att gå till begravningsbyrån 

kan vara något fruktansvärt för många. Det som har hänt är 

fruktansvärt, men vi ska ju inte göra det värre. 

Känner folk att de är i underläge när de kontaktar er? 

- Ja ofta. Man vet att det kommer att bli dyrt, men vad 

ska man göra? Man känner sig utelämnad och ser det som 

den enda möjligheten att vända sig till oss. Så är det ju inte 

egentligen, man kan ordna mycket själv. Det finns också 

valfrihet när det gäller kista och jag kan propagera för att 

det är onödigt att ta den allra dyraste. Ibland brukar jag lite 

skämtsamt säga ”att med lite tårar i ögonen så ser man inte 

så stor skillnad”. Det är här det gäller att det känns bra för de 

anhöriga. Att man inte har snålat men heller inte vräkt på. De 

anhöriga ska känna att det är en medmänniska de har kontakt 

med inte en affärsman. Då släpper ofta spänningarna. 

Min kristna tro ger styrka 

I vårt samhälle undviker man döden så länge det går. Vi har 

normalt sett ett rätt stort avstånd till döden, men du 


detta får du göra själv 

ordna med svepning/svepdräkt 

använda eget bårtäcke, dekorera kistan 

bära och transportera kistan 

hjälpa till i kyrka, kapell eller ceremonilokal 

ta med egen jord till mullpåkastning vid 

begravningsgudstjänst 

ordna med en borgerlig begravning 

ordna med minnesstunden/samkvämet 

formulera dödsannonsen 

detta får du också göra själv 

– men tala först med församlingen eller 

kyrkogårdsförvaltningen 

tillverka och välja kista och urna 

lägga saker i kistan eller urnan 

välja musik och sång, musiker och sångare 

spela själv i kyrka, kapell eller ceremonilokal 

gravsätta, själv strö askan i hav eller natur 

gravsätta, själv sänka kistan eller urnan 

tillverka och välja gravsten, gravanordning 

Ur Svenska församlingsförbundets folder Vem bestämmer? Vad får man göra själv? Beställs hos Församlingsförbundet, tfn 08-737 70 00 


Sven-Eric umgås med döden hela dagarna, hur orkar man 

det? 

- Personligen tror jag att det är min kristna tro som gör att 

det känns bra. Det känns bra att man får hjälpa någon på 

sista färden, det är en tjänst man får göra. Det är positivt 

och det finns inget negativt i att dö. Det är sorgligt för oss 

efterlevande men för den som avlider är det ett steg framåt. 

Det är det som ger styrka. Jag tror att det skulle vara mycket 

jobbigare om jag hade inställningen att nu är det slut, nu är 

det över. Då tror jag inte att jag skulle orka jobba med detta. 

Jag har tagit hand om mina föräldrar och jag har tagit hand 

om min dotter. 

Det är ett fint uttryck ”den sista färden”, det anger en rikt- 

ning. 

– Ja, det är ju det vi ska leva på. Hoppet, säger Sven-Eric och 

ser lycklig ut. 

Hur brukar det vara när du är på fest och träffar okända män- 

niskor. Den första frågan man brukar få är ju vad jobbar du 

med? Hur reagerar de då? 

- Det beror på tillståndet och sammanhanget. Ofta hajar de 

till lite grand, sen kommer det antingen frågor eller också 

övergår man till att prata om något annat. Återigen, det här 

med döden skjuter man ifrån sig. 

Prata Med Varandra 

Till sist, du som möter människor i så utsatta situationer, har 

du några tips eller goda råd till oss levande människor att tänka 

på? Något som kan underlätta för oss och våra anhöriga? 

-Prata med varandra om hur man vill ha det i tid. Det kan ju 

vara svårt att tänka på sin begravning när man just fått be- 

sked om att man har cancer i ett långtgående stadium. Upp- 

rätta gärna ett livsarkiv. Där har man möjlighet att gå in och 

ändra när förhållanden ändras eller man får nya erfarenheter. 

Det händer ju mycket under ett liv. Man bör tänka på att det 

många gånger är mer vägledande att skriva hur man inte vill 

ha det. Tänk ett steg till. Ibland kan det bli tokigt och en käns- 

lomässigt ärlig anhörig känner sig bunden av det som står där. 

Tyvärr är det väldigt få som skriver upp sina önskemål och 

talar om hur man har det med till exempel försäkringar. Det är 

tufft för många att bena upp det här efteråt. 

utfärdsbön 

förekommer i direkt anslutning till dödsfallet. Den innebär 

att de närmast berörda samlas till en stilla stund i samma 

rum som den avlidne. Finns personal, som har vårdat den 

avlidne, och har lärt känna honom eller henne, förekom- 

mer det att de deltar vid detta tillfälle. I Psalmbokens 

bönbok finns särskilda böner och ordningar för utfärds- 

bön, bisättning och gravsättning. 

bisättning 

Med bisättning avses inom Svenska kyrkan att kistan 

placeras i kyrkans bårhus eller annan lokal i anslutning till 

kyrkan. Ibland avses med bisättningen visning dvs. när 

närmast anhöriga samlas för att ta avsked av avlidne 

och för att hålla en stilla stund. När kistan är öppen kan 

anhöriga lägga ner minnen i kistan. 

Begravningsbyrån använder begreppet bisättning för 

momentet svepning, att den avlidne läggs i sin kista. 

Den avlidne kläds då i den svepningsdräkt som medföljer 

kistan eller, om anhöriga så önskar, de särskilda kläder 

man vill att den avlidne skall ha på sig när han eller hon 

vilar i kistan. Anhöriga kan både närvara och själva göra i 

ordning den avlidne och lägga i kistan. 

själaringning 

I vissa församlingar har man kvar seden att ringa i kyrk- 

klockorna samma dag eller första vardagen efter det att 

dödsfallet inträffade, s.k. själaringning. I Botkyrka försam- 

ling är själaringningen avskaffad helt. 

tacksägelse i kyrkan 

Tacksägelsen är en offentlig kungörelse av dödsfallet 

av den som varit medlem av Svenska kyrkan. Anhöriga 

inbjuds att delta vid den gudstjänst då tacksägelsen 

hålls. Den avlidnes namn läses upp och man ber en bön 

varefter klockorna ringer en stund. Om man inte har 

andra önskemål hålls tacksägelsen i den avlidnes hemför- 

samling. Tacksägelsen äger i regel rum vid gudstjänsten 

söndagen efter dödsfallet. För anhöriga kan det på olika 

sätt vara värdefullt att delta vid detta tillfälle. 

livsarkiv – vita arkivet 

Livsarkivet och Vita arkivet är dokument som innehåller 

en juridisk del och en del som handlar om vilka önskemål 

man har rörande sin egen begravning. Livsarkivet är sam- 

manställt av Sveriges Begravningsbyråers Förbund och 

Vita arkivet har tagits fram av Fonus. Båda finns tillgäng- 

liga på nätet: www.fonus.se eller www.begravningar. 

se/livsarkivet. 


Text: Ann-Christine Blixth 

Foto: Arne Hyckenberg, Ann-Christine Blixth 

kyrkogården 

– en viloplats 

En kyrkogård är en plats avskild från den vanliga vardagens larm. En viloplats, inte 

bara för de avlidna utan även för dem som besöker gravarna. Här ska finnas ro för 

att kunna låta tankarna fara som de vill. Minnen, funderingar över livet och allt 

annat som annars inte riktigt får plats i det brusande vardagslivet. Här kan man 

hämta andan och få minnas dem som inte längre finns med oss i livet. 


För att hålla Botkyrkas kyrkogårdar i gott skick sköter kyr- 

kogårdsförvaltningen om träd, häckar, rabatter, gångar och 

grönytor. Gravplatserna är däremot varje gravrättsinnehavares 

ansvar. I Botkyrka kan man välja att sköta dem själv eller teck- 

na ett serviceavtal som innebär att kyrkogårdsförvaltningen i 

varierad utsträckning sköter skötseln och utsmyckningen av 

graven. 

Kyrkogårdsförvaltningens expedition finns på församlings- 

expeditionen på Grödingevägen 4 i Tumba. Där finns Carina 

Karlsson och Karin Iversen, som svarar på de frågor som har 

med begravning, gravskötsel och kyrkogårdar att göra. Peri- 

odvis går telefonen varm. 

- Oftast handlar samtalen om begravningsfrågor. Det kan ock- 

så röra sig om en redan befintlig gravplats, säger Carina Karls- 

son. När vi sätter upp kontaktskylt på gravplatsen handlar det 

ofta om att vi saknar en aktuell gravrättsinnehavare. Frågorna 

kan också beröra när man får sätta upp stenen efter gravsätt- 

ningen eller hur lång tid det tar innan vi sår gräs på graven. När 

det gäller skötselavtal vill man ibland få hjälp att välja blommor. 

Vi har ett stort växtsortiment men också olika färdiga kombi- 

nationer att välja på. Vi svarar också på frågor om riktning av 

gravstenar som lutar, hur man får texten på gravstenen ifylld 

och mycket mer. 

0 

kortfakta om begravningar 

Tre begravningsplatser 

Botkyrka församling ansvarar 

för tre begravningsplatser; 

Botkyrka kyrkogård, Tullinge 

parkkyrkogård och Lilla Da- 

lens begravningsplats. Kyr- 

kogårdsförvaltningen har sitt 

kontor på församlingsexpe- 

ditionen Grödingevägen 4 i 

Tumba, tfn 08-506 875 75 

Jord eller eld 

Kremering eller eldbegäng- 

else, innebär förbränning av 

stoftet och kistan. Kremering 

får endast ske i krematorium 

sedan dödsbeviset uppvi- 

sats. Askan efter en avliden 

är det som blir kvar efter 

kremeringen. En mindre del 

av askan kommer från kistan. 

Askan kan läggas i urna eller 

gravsättas på annat sätt. 

Inom ett år efter kremering- 

en ska askan gravsättas. De 

flesta botkyrkabor föredrar 

att kremeras efter sin död. 

Hela 76% av dem som grav- 

satts 1998-2007 i Botkyrka 

församling valde kremering. 

Minneslunden vanligast 

Minneslunden är ett ano- 

nymt begravningssätt.Många 

tycker att det förenklar för 

de efterlevande då det inte 

medför någon skötsel av 

gravplats. 54% av dem som 

valde kremering valde också 

minneslund. 

Religionsneutral 

begravningsplats 

Lilla Dalen är en religions- 

neutral begravningsplats. 

Området innehåller inga reli- 

giösa symboler med respekt 

för att även personer tillhö- 

graVstenar Moderniseras 

Apropå gravstenar, när man går på kyrkogårdar ser de flesta 

gravstenar ungefär likadana ut. Hur kommer det sig? 

- Det finns anvisningar om hur stora gravstenarna får vara, 

men jag håller med om att det ger ett tråkigt intryck med den 

här likformigheten. Kyrkogårdsnämnden kommer att se över 

de här bestämmelserna. På Lilla Dalens begravningsplats an- 

vänder vi ett annat mått som även reglerar stenarnas framsi- 

desyta, så där kan stenarna variera i höjd och bredd. Där finns 

också många invandrade svenskar som ibland beställer stenar 

från sitt hemland, då får man också lite variation, men framför 

allt ett annat språk på stenarna. 

Carina ser också en viss modernisering av gravstenar. 

- Nu förekommer polerade marmorstenar i nya former, hjärtan 

eller välvda konvexa former. Några hämtar natursten från en kär 

plats som sedan lämnas in för gravering. Det börjar också bli allt 

mer vedertaget att göra tillägg på stenen. Något som säger nå- 

got om den avlidne, t ex ett foto eller en yrkestitel. Titel är ju en 

gammal tradition som vi hoppas ska komma tillbaka. 

religionsneutral begraVningsPlats 

Lilla Dalens begravningsplats är religionsneutral, vilket innebär att 

även människor med olika religioner eller utan tro kan begravas där. 

riga annan religion och icke- 

religiösa ska kunna begravas 

här. Under 2007 gravsattes 

cirka 300 personer i Bot- 

kyrka församling. Inom ett 

särskilt anlagt begravnings- 

kvarter vid S:t Botvid i Hud- 

dinge sker församlingens 

muslimska begravningar. 

Bårtäcken 

Vid utsmyckningen av kistan 

kan den som så önskar låna 

vackra bårtäcken från Bot- 

kyrka församling. Använder 

man bårtäcke behöver man 

inte använda någon kistde- 

koration. 

Alla betalar begravningsavgift 

Alla invånare med inkomst 

betalar enligt lag begrav- 

ningsavgift.Begravningsav- giften i Botkyrka är 24 öre 

per skattekrona. 

Gravrätt 

Gravrätt är den rätt som 

uppkommer när en bestämd 

gravplats upplåts för grav- 

sättning och gäller för 25 år. 

Varje grav som upplåtits med 

gravrätt måste ha en aktuell 

gravrättsinnehavare. Inneha- 

varen kan av olika skäl, ålder, 

sjukdom eller avlägset boen- 

de, önska överlåta gravrätten 

till någon annan person. I alla 

sådana fall måste kontakt tas 

med kyrkogårdsförvaltningen. 

Även i de fall gravrättsinne- 

havaren avlider, måste grav- 

rätten överlåtas till annan 

person eller återlämnas till 

kyrkogårdsförvaltningen. 

Gravsättning 

Gravsättning innebär att kis- 

tan/urnan sänks ner i jorden 

eller att man strör/gräver ned 

askan i minneslunden 



Carinas och Karins goda råd 

Skriv ner hur du vill ha det efter din död medan 

du fortfarande är i livet. Detta besparar dina 

efterlevande mycket bekymmer. Mycket osämja 

mellan barn och bonusbarn skulle kunna undvi- 

kas om det redan från början står klart var den 

avlidne själv vill bli begravd och hur.

Mer plats i Lilla Dalens ceremonibyggnad 

Lilla Dalens ceremonibyggnad är en omtyckt plats för 

begravningsakter. Här finns inga fasta religiösa sym- 

boler, så lokalen passar för alla typer av ceremonier. 

Under hösten/vintern kommer lokalen vara stängd på 

grund av ombyggnad. 

En ny entré kommer att byggas till och själva salen 

utvidgas så att den nu ska rymma runt 70 personer. I 

slutet av januari 2009 förväntas bygget vara klart. 

Buss till Lilla Dalen 

Varje dag avgår buss 708Y från Kvarnhagsvägen 

13.26. Anslutande linje 708 avgår från Tumba kl 13.17 

respektive från Hallunda C måndag-fredag kl 13.18 

och lördag, söndag och helgdag kl 13.19. Bussen kom- 

mer till Lilla Dalen 13.33. 

Återresa 14.20 från Lilla Dalen. Anslutande linje 708 

ankommer till Tumba måndag-fredag kl 14.43 och 

lördag, söndag och helgdag kl 14.42 respektive till 

Hallunda C måndag-fredag kl 14.42 och lördag, sön- 

dag och helgdag kl 14.39. 

Mer information finns på www.sl.se 

- Vi har skapat ett speciellt område för bahaier och syrianer, be- 

rättar Carina Karlsson. Där får de bestämma lite mer själva över 

vilka regler som ska gälla. För en del religioner har siffror ofta 

en stor betydelse, vilket medför att man inte vill ha gravplatser 

med ett visst nummer eller ha begravning på särskilda datum. 

Hur den avlidne placeras liksom i vilken riktning den avlidne lig- 

ger är också viktigt. Det kan vara svårt att tillgodose det ibland, 

men vi har gravplatser i nästan alla väderstreck. Muslimer som 

vill begravas i en speciell riktning har ett särskilt kvarter på S:t 

Botvid i Huddinge. 

I Sverige har vi traditionellt sett inte haft någon brådska med 

att begrava våra avlidna. Genomsnittstiden från dödsfall till be- 

gravning i Botkyrka är idag ungefär tre veckor. I andra kulturer 

vill man ha begravningen betydligt snabbare, helst bara någon 

dag efter dödsfallet. Hur fungerar det på Lilla Dalen? 

- Vi har alltid en gravplats öppen både på det syrianska kvarte- 

ret och ute på den stora gravplatsen. Vi kan ha en grav öppen på 

ett par dagar även på vintern. Finns det möjlighet att ordna med 

präst och kyrksal så kan vi hålla med gravplats. 

Minneslund ökar i PoPularitet 

Under de senare åren har traditionen att begrava sina anhöriga i 

minneslund ökat. Detta är en helt anonym begravningsform där 

de anhöriga inte är med vid själva nedsättandet av askan och 

kan heller inte sätta upp gravanordningar eller plantera växter. 

Däremot får man sätta lösa blommor och tända ljus på därför 

avsedd smyckningsplats. Lilla Dalens minneslund kommer under 

2009 delvis planeras om. Planer finns också på att anlägga en 

Vanliga frågor om begravningar och kyrkogårdar 

Jag ska flytta till Skåne. Får jag ta med mig min mam- 

mas stoft och begrava henne där istället? 

Nej, man får inte flytta en begravd person om inte synner- 

liga skäl t ex misstag vid gravsättningen föreligger. Det är 

länsstyrelsen som fattar beslut. 

Jag orkar inte längre sköta mina föräldrars grav. Går det 

att gräva upp urnan och strö askan i minneslunden istället? 

Nej, det råder gravfrid. Den får inte grävas upp och flyttas. 

Min mans favoritplats var vassruggen i sjön där vår 

sommarstuga ligger. Får jag strö min mans aska där? 

Länsstryelsen fattar beslut om på vilka platser man får strö 

aska. Det handlar bara om ca 1300 beviljade ärenden per år i 

hela landet. Nio av tio askor strös över vatten. 

Finns det gravrätt ”för all framtid”? 

Nej, inte numera. Gravrätt kan man bara teckna i samband med att 

någon avlider. Gravrätten tecknas för 25 år. Då ytterligare gravsätt- 

ningar sker på platsen förlängs tiden med ytterligare 25 år. Så länge 

det finns en gravrättsinnehavare kan man förlänga gravrätten. 


så ställdes frågan i vårens Uppdrag 

granskning i SVT. Det tittarna fick se 

var två återfyllningar av gravar på 

en kyrkogård i Vännäs. Innan jorden 

återfylldes, tryckte man till kistlocket 

med en grävskopa. I det efterföljande 

reportaget gavs förklaringen till denna 

uppseendeväckande åtgärd att man 

ville förebygga sättningar i graven. 

- Vi som arbetar med detta på Bot- 

kyrka församlings kyrkogårdar tar helt 

avstånd från det vi sett och hört i detta 

tv-program och tycker att det inslaget 

var minst sagt motbjudande, säger 

Lennart Sjöström, kyrkogårdschef 

På Botkyrka församlings kyrkogårdar 

arbetar man helt annorlunda. Vanligast 

är att man hämtar jord från ett jord- 

förråd med en hjullastare och tippar 

ner jorden från skopan. Det sker från 

marknivå och med försiktighet. Eller så 

använder man en släpvagn med jord, 

som man backar intill graven. På Lilla 

Dalens begravningsplats använder man 

även en jordlåda, som ställs bredvid 


askgravplats. 

. 

vad händer när de sörjande 

lämnar kyrkogården? 

graven vid gravgrävning. När det är 

dags för återfyllning kopplas den till 

hjullastaren så att den hydrauliskt tippar 

ner jorden i graven. Denna jordlåda är 

av den allra senaste tekniken på mark- 

naden och man har använt den sedan 

två år tillbaka. 

ibland faller det sig så att man 

gräver en grav intill en öppen grav och 

då återfyller man den öppna graven när 

man gräver den nya. Det är det mest 

rationella och ger minst åverkan på 

gräsytorna. Metoden fungerar på en ny 

begravningsplats som Lilla Dalen. 

- Vi går aldrig ner i en grav, vilket också 

innebär att vi aldrig går med smutsiga 

stövlar på kistan. Allt arbete sker med 

maskiner. I undantagsfall händer det 

att anhöriga vill skyffla igen jorden, 

i vart fall så pass mycket att kistan 

täcks. Därefter får vi ta över arbetet, 

det handlar ändå om ca åtta ton jord 

och det är inget arbete som passar att 

utföra i finkostymen, säger Lennart och 

fortsätter: 

- Det som upprört allra mest i tv- 

inslaget är att kistan krossats av en 

grävskopa, innan man återfyllt. Detta 

sker inte hos oss. Hjullastaren som vi 

tippar ner jorden med har visserligen en 

skopa, men dess konstruktion är sådan 

att den inte kan nå ner. Ytterligare ett 

belägg för att vi utför återfyllningen av 

gravar på ett etiskt korrekt sätt är att 

varje kyrkogårdsbesökare med egna 

ögon kan se hur nya gravar sjunker 

efter en tid. Det beror på två saker, 

jorden packas med tiden och förr eller 

senare kollapsar kistan. Det kan handla 

om att jorden sjunker ca 10-30 cm. Det 

ser inte trevligt ut och vi gör vad vi kan 

för att återfylla så snabbt som möjligt. 

Av den anledningen sår vi först efter 

ett halvår gräs på en ny grav. Sedan två 

år tillbaka rullar vi ut färdigt gräs på en 

sådan grav för att den äntligen ska se 

fin ut. Det uppskattas av de anhöriga. 

Det är trist att andras bristande om- 

döme förstör för en hel yrkeskår.

Död och liv 

Följ med prästen Lennart Marklund i en predikan om död och liv. Om 

dopet, Jonatan i Bröderna Lejonhjärta och om att dela smärta och 

saknad också innebär att man får vara med att dela livet. 


vi lever i en kultur då vi lätt skjuter 

tankar på döden framför oss. Allt som 

har med död att göra känns skräm- 

mande, mörkt och onaturligt. Samti- 

digt vet vi att döden är en del av livet. 

Lika naturlig som födseln. 

Att tanken på döden likväl är skräm- 

mande och svår att hantera, hänger 

väl naturligt samman med det smärt- 

samma i att tänka sig skiljas från sina 

kära – och i ovisheten om hur det är 

att dö – själva dödsprocessen. Och 

kanske också ovissheten om vad som 

kommer efter döden. 

Men det vi vet, det vi kan hålla fast 

vid och som kan hjälpa oss i att han- 

tera känslorna kring döden, är att före 

oss har Kristus gått! 

Han har visat vägen. Inte bara visat 

den – han har gett oss en väg från 

död till liv. Konsekvenserna av Jesu 

död och uppståndelse , visas den här 

söndan. Han är Herre över liv och död! 

Han som t.o.m uppväckte döda. 

”Födas, leva, dö och uppstå – 

före oss har Kristus gått!” 

De orden är hämtade ur en doppsalm 

(386:2). Dopet kan hjälpa oss att han- 

tera våra känslor kring döden. Dopet 

utgår ju från det som hände med 

Jesus i hans död och uppståndelse. 

När vi ska beskriva innebörden i 

vad dopet ger oss, brukar vi ibland 

använda fyra bilder för att uttrycka 

gåvor som Gud ger oss i dopet: 

PASSET. Beviset att vi tillhör Guds 

rike. I dopet får vi ett outplånligt 

märke – en vattenstämpel – som är 

omöjlig at förfalska eller ta bort. Ett 

osynligt märke, som en del av min 

identitet – jag är Guds barn och jag 

tillhör hans rike. En gång döpt, alltid 

döpt! – garanterat äkta! 

KORSET. Ett tecken för att det som 


hände när Jesus dog och uppstod, det 

gäller oss. Korset är en försäkran från 

Gud om förlåtelse – om försoning för 

allt som gått fel. Genom Jesu död och 

uppståndelse lever jag i den förso- 

ningen. 

DUVAN. I dopet lovar Gud att alltid 

vara med oss. Den Helige Ande får vi 

som gåva i dopet. Anden är HJÄL- 

PAREN från Gud som alltid finns i vår 

närhet som ett stöd och hjälp. 

EVIGHETSMÄRKET. En påminnelse 

om att dopet inte bara är en engångs- 

händelse utan nått som sträcker sig 

genom hela livet och även in i det som 

kommer efter. Dopet ger oss ett löfte 

om ett liv efter döden. 

De här fyra gåvorna som jag får av 

Gud i dopet hjälper mig i livet, och att 

förhålla mig till det som kommer efter. 

Jag får leva i förvissningen om att 

ingen ting kan skilja mig från Gud och 

de gåvor han gett mig i dopet. Inte 

ens döden. 

Dopet har gett mig ett outplånligt 

märke – som inte ens döden rår på. 

ibland kan jag få frågan om det 

inte är tungt och svårt att vara präst 

– med tanke på alla begravningar, att 

möta så mycket död och sorg. 

Visst kan det vara svårt och tungt ib- 

land – men där finns också något som 

är så otroligt fint och meningsfullt. Nåt 

som med råge överväger det som kan 

vara smärtsamt. 

Att få vara med och dela smärtan 

och saknaden, innebär också att man 

får vara med att dela livet. Ex.vis kan 

det mitt i det svåra dyka upp många 

ljusa minnen som ibland kan utmynna 

i härliga, förlösande skratt. Glädje 

och tacksamhet över det liv man fått 

tillsammans kan bli så stark och tydlig 

i samband med sorgen. 

I mötet med sorgen blir livet så 

otroligt värdefullt. Och som präst fylls 

jag av tacksamhet över det liv jag 

har, och får alltid i de sammanhangen 

anledning att omvärdera mitt eget liv. 

Vad är det mest värdefulla för mig? 

Får det plats i mitt liv, och min varda? 

Livet – och vikten av att ta ansvar 

för det liv som är mitt blir så tydligt i 

mötet med människor som drabbats 

av sorg. 

i astrid lindgrens bok ”Bröderna 

Lejonhjärta” berörs ju temat döden 

och livet ganska konkret. I en scen 

ska Jonatan utföra ett mycket svårt 

uppdrag. Skorpan försöker hindra 

honom. Detta kan ju vara livsfarligt. 

Men Jonatan förklarar tålmodigt att 

det finns saker som man bara måste 

göra, även om det är farligt. 

”Annars är man bara en liten lort!” 

Den främsta uppgiften i livet är inte 

att undvika alla faror och till varje pris 

bevara livet, utan göra nåt bra av det. 

Använda det liv man har till något fint 

och meningsfullt. 

Det var lite av det här som Paulus 

uttryckte i episteltexten från fil. 1. 

Han hade en meningsfull uppgift som 

gjorde att han ville hålla fast vid livet 

även om döden inte var nåt främ- 

mande för honom. Han skulle stanna 

kvar hos filipperna för ”att hjälpa dem 

till framsteg och glädje i tron”, som 

han skriver. Livets ansvar gav honom 

glädje och värde – med döden som 

relief. 

Kyrkan består av, och bärs upp av alla 

oss som tillhör kyrkan. Och det finns 

olika uppgifter och uppdrag som ger 

våra liv och vår insats ett oerhört 

värde och innehåll. 

I dödens närhet påminns vi alltid om 

livets storhet, och vårt unika ansvar 

som människor att göra nåt bra av 

det.

utemiljön 

runt tumba 

kyrka 

Vad är det som pågår utanför Tumba kyrka 

egentligen? Marken är uppriven och ett 

flertal stora gropar förekommer här och var. 

Text: Inga-Britt Rova 

Foto: Ann-Christine Blixth 

tumba kyrka invigdes i december 1973 och några större för- 

ändringar har inte gjorts sedan dess. Men kyrkans skönhetsråd 

och senare även verksamhetsrådet har länge känt behov av re- 

novering av miljön kring kyrkan och många idéer har bollats ge- 

nom åren. Enligt Kerstin Ogenstam, ordförande i verksamhetsrå- 

det i Tumba kyrka, vill man framför allt ha en mer välkomnande 

och grönare omgivning. 

Dessutom har man i rådet kommit fram till att den gård som finns 

mellan flyglarna, bakom kyrkorummet, skulle kunna användas 

mycket mer om det fanns en ordentlig öppning direkt från kyrko- 

rummet. Därför har man anlitat en arkitekt som har tagit fram en 

skiss på hur det skulle kunna se ut. 

nu håller planerna på att förverkligas. I groparna öster om 

kyrkobygganden kommer det att planteras lågväxande träd, och 

en fontän som legat glömd och gömd får liv igen, omgiven av 

grönska. Vid klockstapeln skapas ett keltiskt kors bestående av 

blommor. 

Öppningen mot parkeringen utökas, och en ny gångväg mot buss- 

hållplatsen skapas. Men samtidigt minskas grönytan vid parkeringen 

för att fler bilar ska få plats där. På södra sidan mot Prästgårdsvägen 

planeras ett par parkeringsplatser för handikappfordon, och till den 

södra ingången kan också taxibilar köra fram. 

Från kyrkorummets bakre del kommer det att bli en utgång di- 

rekt ut mot gården. En altan ska byggas i anslutning till den, vil- 

ket innebär ett utvidgat kyrkorum. Avsikten är att man t.ex. ska 

kunna hålla en gudstjänst utomhus när vädret så tillåter. Givetvis 

kommer detta uterum att kunna användas i många andra sam- 

manhang. 

Även i övrigt får innergården en ordentlig uppfräschning genom 

att fler buskar och blommor planteras. För att även handikap- 

pade ska kunna ta sig ut byggs en ramp. En fråga som också har 

diskuterats är kyrkans yttre belysning, och ett förslag kommer 

att tas fram. 

Fotnot: I skrivande stund är det osäkert om arbetet kommer att 

vara slutfört före årets slut. Förmodligen får vissa arbeten skju- 

tas fram till våren. Den som vill se veta mer kan besöka Tumba 

kyrka, där man hittar en utförlig skiss på anslagstavlan. 


vad är rätt och fel? Fundamentalisten är en intelligent och avslöjande berättelse om två 

människors sökande efter en djupare sanning i livet 

Fundamentalisten 

söndagen den 30 november spelas före- 

ställningen Fundamentalisten på Rikstea- 

tern i Hallunda. Fundamentalisten av Juha 

Jokela är ett gästspel från Tammerfors 

Arbetarteater. Föreställningen tilldelades 

tidigare i år Nordiska Dramatikerpriset för 

årets bästa föreställning och har i Finland 

blivit en riktig succé. Föreställningen spe- 

las på finska med svensk text. 

SåNGGLÄDJe. Körgalan blandar körsång 

med insamling till de glömda barnen. 


Pjäsen handlar om teologen Markus Hau- 

tala har börjat tvivla på sin tro och sagt 

upp sig från sin prästtjänst. Den mycket 

yngre Heidi läser om Markus avhopp i tid- 

ningen och minns honom från en spirande 

romans på ett konfirmationsläger tjugo år 

tillbaka i tiden. Hon är idag frälst och be- 

stämmer sig för att söka upp Markus för 

att hjälpa honom att hitta tillbaka till sin 

för tredje året i rad arrangeras Körga- 

lan. En musikfest där sångintresserad som 

övat tillsammans uppträder med band 

och solister. I år hålls körgalan lördagen 

den 15 november kl 18.00 i Ängskyrkan. 

Musikaliskt spänner Körgalan från jazz till 

visa men tonvikten ligger på gospel. 

Förutom att vara en musikfest så är syftet 

med Körgalan att samla in pengar till Bot- 

kyrka och Salems glömda barn. Det hand- 

lar om barn som lever i familjer med miss- 

tro. När de träffas kommer attraktionen 

de en gång kände för varandra tillbaka 

och Heidi blir förälskad i Markus, trots 

att hon är gift med sin församlingspräst. 

Mötet förändrar ödesdigert riktningen i 

bådas liv. 

Fundamentalisten är en intelligent och 

avslöjande berättelse om två människors 

sökande efter en djupare sanning i livet. 

Vad är rätt och fel och vems sanning är 

egentligen den riktiga? 

Det är en stark, smart och uppskakande 

föreställning om vilket ansvar vi har för 

vårt eget och andras liv. 

Botkyrka församling är värd för ett ef- 

tersamtalet med Yrsa Stenius, Sveriges 

pressombudsman. Som medlem i Bot- 

kyrka församling köper du biljetter till ra- 

batterat pris. 

Fotnot: 30 november kl. 18 på Riksteatern 

i Hallunda Biljettpris: 110 kr för medlem- 

mar i Botkyrka församling (ordinarie pris 

130 kr, ungdom 50 kr). 

Biljetter köps hos Tumba bokhandel, on- 

line på www.riksteatern.se/fundamen- 

talisten och på spelplatsen 1 timme innan 

föreställningen. Ange att du är medlem i 

Botkyrka församling 

körgala för barnen 

bruksproblematik. Intäkterna från Körgalan 

gör så att fler barn som lever i familjer med 

missbruksproblem kan få hjälp via Hela 

Människans anhörigprogram Brytpunkten. 

Genom Brytpunkten får de kunskaper och 

verktyg för att hantera sin vardag. 

Fotnot: Läs mer om Körgalan och Bryt- 

punkten på www.se-manniskan.se.

ANNA I 

NDoLAGe 

del 2 

efter drygt två veckors tjatande på 

immigrationsmyndigheten i Dar-es- 

Salaam har jag nu äntligen fått mitt 

uppehålls- och arbetstillstånd! Detta 

innebär att jag nu helt kan ägna mig åt 

mitt arbete vid sjuksköterskeskolan, 

utan oro för att kontrollanter från im- 

migrationsbyrån här ska dyka upp (man 

får ju inte jobba utan tillstånd!). 

Jag började med en rivstart (pga 

lärarbrist) och fick snabbt förbereda 

ett antal lektioner i ”grundläggande 

omvårdnad” för de nya studenterna. 

Den klassen har utökats successivt och 

består nu av 53 studenter! 

Det har blivit en hel del intressanta 

diskussioner kring etik, empati och 

människors lika värde …för inte kan väl 

en fattig tiggare vara lika mycket värd 

som en biskop…eller?....visst är bisko- 

pen värd mycket mera än tiggaren? 

…visst ska man behandla en sjuk biskop 

bättre, med bättre omvårdnad än en 

sjuk tiggare? 

I en kultur där respekten för ”överhe- 

ten” och ”titlar” är så påtalad, är det 

långt ifrån självklart att båda bör be- 

handlas lika och få samma goda vård. 

Här i Ndolage har regntiden börjat 

så smått, vilket i praktiken innebär: 

regn som vräker ner vissa dagar, åska 

(för ofta och för nära!), strömavbrott 

– julstämning med levande ljus i inom- 

husdunklet och tyvärr, fotogenkök som 

osar, iskalla duschar mulna dagar pga 

solpanel som värmer vattnet (ingen 

sol - iskallt vatten), jordvägarna (ingen 

Anna Berg från Botkyrka ska under fyra år arbeta som klinisk 

instruktör för sjuksköterkseeleverna i Ndolage i Tanzania. 

Ndolage Hospital ligger i det vackra höglandet väster om 

Victoriasjön. Sjukhuset ägs av Lutherska kyrkans i Tanzanias 

nordvästra stift och har 240 bäddar. Följ med Anna här i församlingsbladet 

när hon skriver om vardag och fest, om glädje 

och sorg, och om livet långt hemifrån. 

asfalt här inte!) i området förvandlas 

snabbt till en hal, röd gegga. 

Trots detta är regnet en välsignelse! 

Innevånarna här i byn har börjat så på 

sina åkrar och hoppas på en god skörd, 

att regnet fortsätter i ”lagom” mängd. 

Skörden är deras mat för nästa år och 

blir det en god skörd kan de sälja en del 

och få lite pengar till skolavgifter och 

annat. Slår skörden fel blir det kata- 

strof. De flesta har inga marginaler alls, 

ingen buffert. 

Tyvärr fungerar det lilla internetcafeét 

dåligt sedan han som var ansvarig 

åkte till Uganda för att studera. Den 

nuvarande ansvarige jobbar heltid på 

sjukhuset, vilket innebär mkt oregel- 

bundna öppettider. Man vet aldrig när 

det är öppet, och är det öppet vet man 

inte om datorerna fungerar. Så det är 

”snigelpost” som gäller. 

Många kramar från Anna. 

Ps. Jag ser fram emot att få höra hur 

ni har det där hemma. Jag vet att ni 

tycker att ni inte har något att skriva 

om, att allt är som vanligt…men kom 

då ihåg postens gamla slogan ”Ett brev 

betyder så mycket”…. Man inser inte 

hur sann den är förrän man själv befinner 

sig mitt ute bland bananerna! 

Anna Berg, Ndolage School of Nursing 

P.O Box 34, KAMACHUMU, Kagera 

region, TANZANIA 

e-post:ndolage@hotmail.com 


Dags att rösta. Nästa år är det dags för kyrkoval då medlemmarna 

i Svenska kyrkan är med och påverkar hur kyrkan ska styras. 

Foto: Jim Elfström/IKON 

kyrkoval 

nästa år 

den 20 september 2009 är det kyrkoval. Genom valet har 

alla som tillhör Svenska kyrkan möjlighet att vara med och 

forma framtidens kyrka. Det är medlemmarna som väljer 

ledamöter till de styrande organen i Svenska kyrkan. 

Det är stort att få ett förtroende, att vara delaktig, att ta 

ansvar, att samarbeta och att få vara med och utveckla hel- 

heten i Svenska kyrkan. Ett sådant uppdrag får de människor 

vi väljer i kyrkovalet. Några ska ta ansvar lokalt i församlingen 

andra regionalt i stiftet eller på nationell nivå i Kyrkomötet. 

De som väljs kallas för förtroendevalda. Totalt sett är det 

cirka 40 000 personer som är förtroendevalda i Svenska 

kyrkan. 


...i korthet 

JulinsaMling till barn drabbade aV 

kliMatförändringarna 

Barn i utvecklingsländer drabbas hårdast av klimat- 

förändringarna, trots att det är den rika världen som 

orsakat de största utsläppen. I världens fattigaste län- 

der är mer än 40 procent av befolkningen under 15 år. 

Extremare väder med fler naturkatastrofer slår hårdast 

mot barnen. Värst drabbas barn som redan lever un- 

der svåra förhållanden i Afrika och Asien. Svenska kyr- 

kan arbetar genom ett stor världsvitt nätverk för att 

hjälpa dessa drabbade barn. 1 advent startar Svenska 

kyrkans julinsamling till förmån för barn som drabbats 

av klimatförändringarna. Vill du stödja arbetet sänd en 

gåva till Hela världen, Svenska kyrkans internationella 

arbete, Bg 900-1223, Pg 90 0122-3. Du kan läsa mer 

om Svenska kyrkans internationella arbete på www. 

svenskakyrkan.se 

Fotnot: ”Hela världen” är samlingsnamnet på Svenska 

kyrkan internationella arbetet som syftar till att utsatta 

människor ska få bättre och värdigare liv, överallt på 

jorden. Arbetet sker genom långsiktigt utvecklings- 

samarbete, katastrofhjälp och påverkansarbete till- 

sammans med partner i cirka 50 länder. 

kliMat och fred 

teMa under globala 

Veckan 

Kyrkornas globala vecka 

som arrangeras varje år 

syftar till att lyfta fram 

rättvisefrågor. Under 

årets vecka, 16-23 no- 

vember, står klimatets konsekvenser för konflikter i 

världen i fokus. Två tredjedelar av världens befolkning 

lever i länder som löper hög risk för väpnad konflikt el- 

ler politisk instabilitet i spåren av ett förändrat klimat. 

Det visar en rapport som nyligen presenterats av Sida. 

Det tydligaste exemplet i dag är Sudan. Där har bristen 

på vatten lett till stridigheter och en av världens vär- 

sta humanitära katastrofer. Anders Wejryd, ärkebiskop 

och ordförande för Sveriges Kristna Råd som arrang- 

erar globala veckan, framhåller att kyrkorna i Sverige 

genom att verka både lokalt och globalt utgör en stark 

kraft för förändring. 

Läs mer på www.skr.org/globalaveckan

0 

Reikä taivaanka 

Olen huomannut, että vuodenajat herättävät ihmisissä erilaisia 

tunnetiloja. Syksy saa toiset hyvin aktiivisiksi ja toivorikkaiksi. 

Jotkut taas masentuvat, muistelevat mennyttä kesää suurena 

menetyksenä ja huokailevat lyhenevien päivien, pitenevien 

öiden ja kylmenevien ilmojen edessä. Mieleen saattaa hiipiä 

myös ajatus kuolemasta ja hautajaisista varsinkin, jos on itse 

menettänyt läheisensä syyskaudella. 

Mutta luonto ei suinkaan kuole syksyllä, vaan asettuu talvil- 

epoon odottamaan uutta kevättä. Jään ja lumen alle kätkeytyy 

toivo ja lupaus uudesta keväästä ja kesästä. 

Mutta jos kuolema sisältää elämän siemenen, voi myös syk- 

syssä ja talvessa nähdä iloa ja toivoa ylläpitäviä asioita. Iltojen 

pimeneminen tuo eteemme kauniin näytelmän, tähtitaivaan. 

Jos kirkkaina iltoina pysähdymme ihailemaan tuota näytelmää, 

joudumme väistämättä ajattelemaan maailman suuruutta ja ih- 

meellisyyttä. Emme voi ymmärtää sitä kovinkaan hyvin omien 

ajatustemme varassa. Entisinä aikoina ihmiset ajattelivat, että 

tähdet ovat tyhjiä reikiä taivaankannessa. Niiden kautta ylhäällä 

oleva kirkkaus pääsee valaisemaan maailmaa. Ensi kuulemalta 

voi tuntua oudolta, että Raamattu kehottaa myös kristittyjä 

olemaan tähtinä. Apostoli Paavali kirjoittaa filippiläisille: ”Tehkää 

kaikki nurisematta ja empimättä, jotta olisitte moitteettomia 

ja puhtaita, nuhteettomia Jumalan lapsia tämän kieroutuneen 

ja turmeltuneen sukukunnan keskellä. Te loistatte kuin tähdet 

taivaalla, kun pidätte esillä elämän sanaa.” Kesän valoisina öinä 

ei tähtiä voi nähdä, koska maailma on valoisa. Mutta Raama- 


nnessa 

suomenkieliset messut ljusets kirkolla loka- marraskuussa: 

sunnuntaina 12.10 Päämessu klo 9.30 

lauantaina 1.11. klo 16 Pyhäinpäivän jumalan palvelus, mukana kirkkokuoro ja kanteleryhmä 

sunnuntaina 9.11. klo 9.30 Päämessu 

sunnuntaina 16.11. klo 11 kaksikielinen päämessu, sakari marttinen, eva odhner ja suomal.kirkkokuoro 

sunnuntaina 30.11. klo 9.30 Päämessu, mukana kirkkokuoro 

Joulumyyjäiset ljusets kirkolla lauantaina 29.11.klo 11-12 

myytävänä joululeivonnaisia ja laatikoita ym, lisäksi jouluaskartelua ja arpajaiset. 

tervetuloa! 

lisätietoja voit kysyä: sakari marttinen 50687518, Pauliina rydman 50687588 tai inga simola 50687583 

tun mukaan maailmassa on paljon pahuuden pimeyttä. Olisi 

helppoa vastata Suomessa viime aikoina tapahtuneisiin joukkosurmiin 

vihalla ja kostolla. Mutta jokaisen tulisi ymmärtää, 

ettei siitä seuraa mitään hyvää. Pimeydessä tarvitaan suunnan 

näyttäjiä. Apostolin tarkoittamat tähdet on kutsuttu pitämään 

tarjolla elämän sanaa. Tehtävä on annettu ihmisille. Sen tähden 

jokainen kristitty ihminen, joka sydämessään haluaa seurata 

Jeesuksen julistamaa totuutta, voi olla pieni tähti, jonka kautta 

Jumalan hyvyys loistaa maailmaan. 

Sakari Marttinen 


SVENSK ÖVERSÄTTNING 

Hål på Himmelen 

I höstmörkret kan man även se spår 

av glädje och hopp. Stjärnhimmelen, 

ett vackert bildspel där uppe på klara 

höstkvällarna påminner oss, vad apostel 

Paulus skriver i Fil. 2: 14-15. Det lönar 

sig inte, att svara på våldet med 

våld, hur smärtsamt de senare tidernas 

massaker i Finland än känns. I stället 

behövs vägledning i evangeliumernas 

anda. Det är människans uppgift.

HÖSTKONSERT 

Botkyrka kyrka 26 oktober 18:00 

”Att komma närmare”. Botkyrka 

TonTräff, Rune Karlsson, orgel, 

piano, Elisabeth Haag, flöjt, mu- 

sikalisk ledning, Sara Jacobsson 

Grip, andakt 

MUSIKCAFé 

Ängskyrkan 

8 november 18:00 

Sånggrupp från Alby fejm. 

”Tjejer sjunger tjejer” Ett pro- 

gram med gammalt och nytt, 

eget och andras. 

HÖSTKONSERT 

Tumba kyrka 16 november 18:00 

Botkyrka kammarkör under led- 

ning av Kristina Åkesson. Elisa- 

neth Edström. Musik av Byrd, 

tallis, Barber och F Sixten. 

Musik- och Minnesgudstjänster 

Tumba kyrka 1 november 16:00 

Hanna Lönneborg 

Tullinge kyrka 1 november 18:00 

Caroline Green 

Kyrkan öppen från 12.00 för 

ljuständning och bön. 

GLORIAKONSERT 

Botkyrka kyrka 

16 november kl 18:00 

... MuSIk 

Verk av A. Vivaldi och J. D. Ze- 

lenka, Botkyrka Motettkör, Kam- 

marorkester; Rune Karlsson, con- 

tinuo, Elisabeth Haag, dirigent, 

Eva Ellnemyr andakt. 

ÖPPET FORUM 

På öppet forum är frågan fri. 

Välkommen med synpunkter 

och åsikter. I november nomine- 

ras även de nya ledamöterna till 

verksamhetsråden. 

Tumba kyrka 

söndag 9 november 12.30 

Änskyrkan 

söndag 9 november ca 12.30 

Ljusets kyrka 

söndag 16 november 12.30 

Tullinge gård 

Botkyrka kyrka 1 november 18:00 

Botkyrka Motettkör. Rune Karlsson, 

orgel. Elisabeth Haag, dirigent 

Eva Odhner 

...FoRuM 

tisdag 18 november 18.30 

TEMACAFé I ÄNGSKYRKAN 

14 oktober kl 19:30 

Sorgen är randig. Sorgegrup- 

per för barn. Gäst: Åsa Nilsson, 

diakon arbetar med dessa grup- 

per. Hon berättar i kväll om det 

som är svårt och ofattbart. Hur 

kan jag som barn få fram det jag 

känner inombords när jag förlo- 

rat mina föräldrar eller syskon? 

28 oktober kl 19.30 

Ängskyrkan är känd för både de 

omfattande insatserna av frivil- 

liga och för sina duktiga anställda 

medarbetare. I kväll möter du 

Emma Stjernberg, Maria Mark- 

lund och Sara Stråhlin och får höra 

mer om deras uppgifter. 

11 november kl 19.30 

Kristen djupmeditation - med- 

veten närvaro. Lennart Mark- 

lund ger oss en bakgrund till den 

kristna djupmeditationens rika 

rotsystem och delar med sig sina 

erfarenheter av hur den hjälpt 

honom till ett rikare liv. 

SOPPLUNCH I TULLINGE 

CENTRUMLOKAL 

28 okober kl 12:00 

En resa i Indien; Christina Qvist 

visar bilder och berättar 

11 november kl 12:00 

Musik i Allhelgona tid; Emmy Algefors 

piano och eventuellt en hemlig gäst. 

SOPPLUNCH I TUMBA KYRKA 

29 oktober kl 12.00 




TUMBA, TULLINGE OCH NORRA BOTKYRKA 

OKTOBER - DECEMBER 

...SAMtAL 

STILLA DAG I TYSTNAD 

Tumba kyrka 8 november 

kl 09.00-14.00 

Anmälan senast 3 november till 

exp. 506 875 00 

JULBASAR OCH LOPPMARKNAD 

lördag 22 november kl 11-15 

Ljusets kyrka 

Handarbeten, lotterier, julpynt. 

Servering med kaffe, risgrynsgröt 

och skinksmörgås. 

Arr. Sy- och hobbygruppen 

...MÄSSoR 

MÄSSA 

Ängskyrkan, 19 oktober kl 11.00 

Musikalen ‘Moder Jord, Mr Fnatt 

and the living Stones’ framförs av 

Barn- och mellankören under ledning 

av Maria Wilsson. Christina 

Odhner, präst. Anna-Carin Fachs. 

FOLKDANSMÄSSA 

Tumba kyrka 19 oktober kl 11:00 

Träd in i dansen av Per Harling. 

Slagsta Gille med musiker och 

dansare. AllaKanSjunga-kören under 

ledning av Elisabeth Edström. 

Ulrika Carlström Nordkvist, präst 

GUDSTJÄNST ANPASSAD FÖR 

ELALLERGIKER 

Lida Idrottskyrka, 19 oktober kl 13:30 

Per Unsgaard 

GUDSTJÄNST PÅ ALLA SPRÅK 

Botkyrka kyrka, 19 oktober kl 17.00 

I Botkyrka ryms hela världen 

med människor med rötter från 

andra länder. I mässan som firas 

samlas vi som en mänsklighet in- 


...MÄSSoR 

för Guds ansikte. En gudstjänst 

där vi får lyssna till bibelläsningar 

på bland annat engelska, tamil och 

urdu, sjunga svenska psalmer och 

stämma in i refränger på swahili! 

Flera körer kommer att sjunga i en 

blandning av visor, gospel och lovsånger 

på urdu. Möjlighet till personlig 

förbön och ljuständning och 

efter gudstjänsten – kyrkkaffe! 

FAMILJEMÄSSA 

Ljusets kyrka, 26 oktober kl 11.00 

Andreas Holmberg, präst. Barnkören. 

Öppet forum vid kyrkkaffet 

efter gudstjänsten. 

...GuDStJÄNSteR 

GUDSTJÄNST 

Se www.botkyrkaforsamling.se eller 

annons i Mitti Botkyrka/Salem för 

aktulla tider. 

Under vardagsveckan är du välkommen 

till veckomässa; 

- tisdagar kl 19.00 i Ängskyrkan 

- onsdagar kl 18.30 i Ljusets kyrka 

... BÖN 

BÖN 

Att be tillsammans eller för sig själv 

är ett sätt att hålla relationen till Gud 

levande. I Botkyrka församling finns 

tillfällen för bön bl a 

Ljusets kyrka, förbönstund, onsdag 17.30 

Ängskyrkan må-fre 08.30, to 11.45 

på gång 

FÖRSAMLINGSExPEDITION 

Grödingevägen 4, Tumba. 

Postadress: Box 240, 147 01 Tumba. 

www.svenskakyrkan.se/botkyrka 

e-post: botkyrkaforsamling@svenskakyrkan.se 

Frågor om dop, vigsel m.m besvaras 

vardagar 09.00-11.30, 13.30-16.00 

Tfn 506 875 00 Fax 506 875 99 

KYRKOHERDE 

Sven Gunnarsson...........................................506 875 10 

INFORMATÖR 

Ann-Christine Blixth......................................506 875 07 

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN 

Expedition.........................................................506 875 75 

PSYKOTERAPI 

Helena Enoksson, präst, terapeut................506 875 23 

KYRKAN I VÅRD OCH OMSORG 

Elisabeth Gustafsson, diakon...................506 875 31 

BOTKYRKA KYRKA 

S:t Botvids väg 27, Norsborg,................531 803 82 

Sara Jacobsson Grip, präst.................. ..506 875 71 

Eva Ellnemyr, präst.....................................506 875 91 

Elisabeth Haag, organist............................506 875 78 

Rune Karlsson, organist..............................506 875 82 

LIDA KYRKA 

Per Unsgaard, präst.....................................506 875 97 

LJUSETS KYRKA HALLUNDA 

Tomtbergavägen 16......................................506 875 58 

Andreas Holmberg, präst, distr.ledare...506 875 95 

Sakari Marttinen, finskspr. präst .........506 875 18 

Eva Odhner, präst........................................506 875 94 

Lena Jerrewing, diakon..............................506 875 76 

Pauliina Rydman, finskspr. diakon...........506 875 88 

Jesper Tylöskog, organist.........................506 875 92 

TULLINGE KYRKA 

Ulvbergsvägen 1, vaktm.......................... 506 875 41 

Caroline Green, präst..................................506 875 39 

Fredrik Lidé, präst, distr.ledare.............. 506 875 45 

Christina Hofgren, präst.........................506 875 36 

Berith Westvall-Nyström, diakon..........506 875 47 

Barbro Larsson, organist............................506 875 35 

Emmy Algefors, musiker.............................506 875 37 

Kyrkstugan, Banslättsv. 12 Tullinge......778 30 03 

Tullinge Gård, Adler Salvius v. 2.....778 29 21 

TUMBA KYRKA 

Prästgårdsvägen 1.........................................506 875 20 

Britta Hoas, musiker, distr.ledare .........506 875 12 

Hanna Lönneborg, präst..........................................506 875 14 

Ulrica Carlström Nordkvist, präst........... 506 875 85 

Solveig Andersson, diakon.........................506 875 21 

Thomas Bengtsson, diakon........................506 875 09 

Elisabeth Edström, organist....................506 875 11 

ÄNGSKYRKAN 

Storvretsvägen 41 ........................................506 875 30 

Lennart Marklund, präst, distr.ledare 506 875 24 

Christina Odhner, präst............................506 875 25 

Åsa Nilsson, diakon......................................506 875 42 

Maria Wilsson, musiker..............................506 875 33 

Ängskyrkan är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och 

EFS. Botkyrka församling ansvarar för verksamheten. Ängskyrkans 

missionsförening ansvarar för utförandet. Kontaktperson 

Lennart Pålsson 530 379 53

www.svenskakyrkan.se/botkyrka 

24 timmar om dygnet. hela året.

PLUS: om att ta - Botkyrka församling

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?