Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

I sällskapets årsberättelse för 1818 omnämndes att kyrkoherde Öberg i Ryd själv hade odlat 1 tunnland
och 5 kappland och därvid brutit upp 893 lass sten. Dessutom hade odling verkställts av greve
Lantingshausen vid Granhammar, kamrerare Lundwall vid Garpeboda skattehemman och arrendator
Carlquist vid Lennartsnäs. Vid Aspviks sätesgård hade uppförts en vacker kvarnbyggnad med ett
vattenhjul på 40 fots diameter. Landshövding Fock bidrog verksamt till nyodlingen i länet genom att
företa avsevärd grundförbättring och odling vid Krägga, som han det året hade tillträtt som ägare.
Det var ont om trä vid denna tid, och hushållningssällskapet propagerade för att hus av lera skulle
uppföras. Samtidigt ivrades för bättre skogsvård. En inventering av kronoparker och allmänningar gav vid
handen att Bro häradsallmänning omfattade 396 tunnland 3 1/2 kappland och Håbo häradsallmänning
2.066 tunnland 11 kappland. Som ett exempel på hushållningssällskapets önskan att uppmuntra olika
nyttigheter kan nämnas att sällskapet 1817 utdelade en belöning på 16 riksdaler 32 skillingar till
nämndeman Erik Johansson, Brunna i Yttergran för en tagelsamling som han gjort och ”ädelmodigt”
upplåtit till länets Invalid- och Arbetsinrättning. Inspektor Fredlund på Signhildsberg fick belöning för
god metod att uppsätta gärdesgårdar och återkom 1827, då han var inspektor vid Sätuna, med en ny
dikesplog.
Så kan man läsa i sällskapets handlingar sida efter sida, år efter år. Verksamheten kännetecknas av
odling och dikning, farlederna vid Eriksund och Stäket muddrades upp, träd planterades och kampen mot
svält och fattigdom gick vidare. Landshövding Fock efterträddes 1830 av von Kraemer som ordförande.
Därmed sattes olika åtgärder i verkligt system. Tillsammans med sällskapets sekreterare Johan Peter
Arrhenius startade von Kraemer Ultuna lantbruksinstitut och blev förste ordförande i institutets styrelse,
en sed som varat sedan dess, nämligen att landshövdingen i Uppsala län skall vara ordförande i styrelsen,
numera för lantbrukshögskolan. I olika bygder framfördes krav på ökad aktivitet från
hushållningssällskapets sida, och så kom hushållningsnämnderna till 1846.
Dessförinnan, 27-28 juli 1845, hölls lantbruksmöte vid Aske. På förslag av brukspatron Isak Gustaf
Sehmann fick inspektor Erik Lindström en silverpokal för 40 års trogen tjänst och rättaren i Skråmsta
Erik Andersson hushållningssällskapets silvermedalj för likaledes 40 års trogen tjänst.
Samma år påbörjades nya väganläggningen från Grans gästgivargård till Ullevi skog. Det var många
backar och den besvärligaste var Sjöändabacken. Hushållningsnämndens förste ordförande,
departementschefen i generalpoststyrelsen Israel Tauvon, Thoresta, gjorde ett förtjänstfullt arbete med
vägomläggningen från Tibble gästgivargård fram till Ryssgraven förbi Knekt- och Långsandsbackarna.
Även sänktes Pungpinebacken.
Vid lantbruksmötet vid Ekolsund 1846 hölls plöjningstävling för att öka kännedom om olika
järnplogar. Pris tilldelades bl a rättaren Eriksson, Aske, rättaren Lundberg, Katrinedal, Carl Erik
Svanberg, Brunnsta i Övergran socken och Gustaf Adolf Winberg, St. Hällby, Övergran.
1847 kunde Tauvon på Thoresta meddela att han på Skyttängen hade odlat 176 tunnland 22 kappland.
Denna mark avsågs att bli en särskild utgård, och därför odlades på 5 närliggande torp 162 1/2 tunnland.
Den första ordföranden i Bro och Håbo häraders hushållningsnämnd blev departementschefen Israel
Tauvon, Thoresta. Övriga ledamöter i styrelsen blev överstelöjtnant G. A. Ennes, Aspvik, greve Erik
Sparre, Brogård och nämndeman Eriksson, Kalmar. Torparsonen i Ryby under Thoresta, Jan Fredrik
Jansson, erhöll högsta priset vid en plöjningstävling vid Thoresta 1848, och denna utmärkelse bidrog till
att han kunde tillträda torpet Kurbacken i Bro socken. Till Thoresta inköptes en tjur av Durhams-ras.
Hushållningssällskapet inköpte holländskt rödklöverfrö och Furudahlsplogar för utdelning.
På rekvisition till hushållningssällskapet besökte agronom A. Johnson olika gårdar i länet, bl a
Säbyholm, Brogård, Lejondal och Nyckelby.
Brukspatron Sehmann på Aske prövade med framgång Probstejer-råg. Friherre Gustaf af Ugglas,
Lennartsnäs, och kyrkoherde Anders Norén, Skokloster, invaldes till ledamöter i hushållningssällskapet.
Torparen Anders Lindman, Väderkvarnsbacken, Skokloster, fick en silversked för odlingsflit och
trädplantering, och Israel Tauvon efterträddes av Sehmann på Aske som hushållningsnämndens
ordförande.
För 1850 rapporterade Bro och Håbo hushållningsnämnd att det kommit 5 tunnor Gotlandsråg till
utsäde. Att i ”afseende å brukningssättet förändringen till ordnadt växelbruk går långsamt, men att särskilt
uppgives, att sådant nu är infört vid Qvarnnibble gård i Håtuna socken”, och att ”användningen av
bigödningsämnen, isynnerhet Thomas-fosfat, på vissa trakter inom distriktet är ganska allmän äfven bland
de mindre jordbrukarne”, äfven som att ”betor och foderrötter odlas på några gårdar inom distriktet, men
att, då svårigheten att under växttiden anskaffa billiga dagsverken till rensning m m gjort odlingen deraf
för dyr, denna odling ej vidare bedrifves på en del gårdar, der sådant förut skett” – hvilket särskildt
nämnes vara förhållandet vid Aske -, samt att ”odling av Jättegröe på flera ställen inom distriktet blivit
98