Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Med hushållningssällskapet under 150 år.
Bro och Håbo hushållningsgille måndagen den 6 april 1964.
Göran Knutsson, Sällskapets sekreterare, dessförinnan bl a dess konsulent.
Ur Svenngårdska samlingen pärm 24.
Inskriven i datafil av Gudrun Sandén i jan år 2001.
Texten finns med fritextsökning i UKF:s databas
Vår förlaga är en maskinskriven genomslagskopia med följande kommentar skriven med kulspetspenna
längst upp: "Jag är tacksam, om rättelser blir införda i detta exemplar. Göran Knutsson". (inga rättelser
fanns markerade när vår avskrift gjordes)
Originalfilens namn: Sven9930.doc. Nuvarande namn se sidfot.
Bland hushållningssällkapets 12 stiftare fanns ärkebiskop Jacob Lindblom och bl a 9 universitetsprofessorer,
samtliga lärda män med nyttighetspräglade vetenskapliga intressen och en stark tro på jordbruket
som landets räddning ur fattigdom och nöd efter det förödande finska kriget och svåra missväxtåren 1811
– 1813. Den totala åkerarealen i länet uppgick till 42.000 ha. Fattigmagasin fanns i 16 socknar, och
utmätningarnas antal steg från att 1811 ha varit 600 till 1.500 år 1814. Samtidigt hade den i mitten av
1700-talet gynnsamma befolkningsutvecklingen ändrats. År 1805 hade således invånarantalet i länet,
uppgått till 84.000, medan 1814 års räkning endast visade 79.999 invånare, varav i Uppsala 4.300 och i
Enköping 1.200. I detta läge tillkom hushållningssällskapet med 306 medlemmar redan första året.
Hushållningssällskapets ordförande var landshövding Berndt Vilhelm Fock och sällskapets vice
ordförande överste Peter Ture Gerhard Drufva. Båda var militärer. Fock hade deltagit i kriget i Finland
1788 – 1790 och organiserade 1808 lantvärnet i Upplands skärgård och på Åland. Drufva hade gjort sin
militära karriär vid Upplands regemente och deltagit i 1808 – 1809 års finska krig med stor tapperhet och
därför besjungits i Fänrik Ståls sägner. Drufva ägde efter avskedstagande från militärtjänsten 1809
fädernegården Nyborg och Wärsta för att snart bli landshövding i Västmanlands län. Förutom dessa två
framstående ledamöter från detta hushållningsgilles område kan i sällskapets första medlemsförteckning
finnas Anders Mattsson, Frötuna i Håtuna socken, greve Albr. Lantingshausen, Granhammar, greve D.H.
Frölich, Finstaholm, brukspatron Isak Gustaf Sehmann, Aske, greve Erik Sparre, Brogård, greve Gustaf af
Ugglas, Lennartsnäs, greve M.F. Brahe, Skokloster, kyrkoherde L.J. Öberg, V. Ryd, häradshövdingen i
Trögds, Åsunda , Bro och Håbo härader Carl Johan Örbom, Segersta.
Enligt Uppsala läns folkmängdstabell för år 1825 framgår, att antalet självägande bönder inom
nuvarande hushållningsgillets område endast uppgick till 44. Antalet ”andras” bönder 164 samt
jordtorpare 294 och stattorpare 193. (Tabell över fördelningen inom de andra häraderna av egna och
andras bönder, jord- och stattorpare).
Hushållningssällskapet började sin verksamhet med att uppmana medlemmarna att i skrift lämna
anvisningar och råd rörande olika frågors vidare utveckling. I sällskapets handlingar för 1814 bidrog
hovpredikanten och kyrkoherden Öberg i Ryd och Stockholms-Näs med en uppsats om ”Biskötselns
huvudgrunder”. Han kunde stödja sin uppsats på såväl omfattande litteraturstudier som på en mycket
ingående praktisk erfarenhet i biskötsel. Öberg (död 1821) utsågs till hushållningssällskapets
korresponderande ledamot, och intog tillsammans med en av sällskapets stiftare, Linnélärjungen professor
Carl Peter Thunberg och komministern i Vendel Johan Wretblad en av de främsta platserna bland
sällskapets skribenter vid den tiden. Mest berömd torde vara Öbergs ”Försök till Beskrivning öfver Ryd
och Näs Socknars Pastorat”. I Ryd beskrives detaljerat gårdarna Granhammar 1 mantal säteri, Örnäs 1
mantal säteri, Viby 1 ½ mantal säteri-ladugård, Sundby 1 ½ mantal säteri och Örsta ½ mantal roterat
säteri, alla dessa tillhöriga greve Lantingshausen, Tranbygge 1 mantal säteri och 1 mantal frälse, Gällöfsta
½ mantal frälse, Thorsätra 2 mantal säteri, Garpebo ½ mantal skatte, Kyrkoherdebostället 1 ¼ mantal
krono och Klockarbordet, i äldre handlingar upptaget till 2 öresland. Sammanlagt uppskattades socknens
åkerareal till 425 ha.
Torpens och backstugornas antal var avsevärt, alldenstund befolkningens antal var 730. Granhammar,
Thorsätra och Prästgården hade humlegård, medan endast Thorsätra hade tobaksodling. – I Näs fanns 470
personer. Av gårdarna beskrivs Stäke och Lennartsnäs mest utförligt. I Näs fanns varken skola, fattighus
eller sockenmagasin, som däremot fanns i Ryd.
Några år senare kan läsas i hushållningssällskapets handlingar, att s k växelundervisning påbörjats vid
några skolor, sålunda i Håtuna socknars skola på initiativ av brukspatron Sehmann på Aske och vid
Yttergrans huvudskola, där pastorsadjunkten I. Dessle infört växelundervisning. Dessle hade också infört
s k gymnastikövning åt barnen.
97