Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Stadgandet i andra punkten, rörande förbud för allmogen att nu biträda med flyttningar inom
huvudstaden, är även gällande för Näs församling. A Wijkander Sundhetsnämndens ordförande.
1834-09-20 Sedan Kungl Maj:ts befallningshavande uti skrivelse den 8 dennes prövat nödigt att
ytterligare fästa Sundhetsnämndens i Näs uppmärksamhet på vådan av koleraliks begravande i den
vanliga kyrkogården, så har bemälte Sundhetsnämnd, vid ett nyligen hållet sammanträde omsider låtit sig
övertalas att för besagde ändamål utse 3:ne begravningsplatser inom församlingen under förutsättning att
frånvarande Herrar jordägare därtill lämna sitt bifall.
1834-10-23 inrapporterade kyrkoherde Anders Wijkander att alla försiktighetsmått gentemot koleran
numera upphävts, även förbudet emot samröre med huvudstaden.
I Enköping hade ett fall av kolera inträffat men hon var fullt återställd enligt rapport den 25 november
1834. Det var soldat Långs hustru. Rapport av den 15 november meddelar att Enköping hade 19
kolerasjuka 7 män och 12 kvinnor. 5 män och 5 kvinnor dog.
I Håtuna hade en person smittas, efter hon besökt Enköping. Näs och Ryd hade karantän vid Stäket.
Allmogen uppbådades för att hålla vakt där.
Sundhetsnämndens ledamöter var: I Ryd, kapten greve Lantingshausen på Granhammar, kammarherre
Rålamb på Sundby, ryttmästare Riben på Tranbygge, ingenjör Ljunglöf på Gällöfsta och inspektor
Marelin på Garpeboda och Grönvall i Tång. I Näs kvartermästare Soling vid Aspvik, bokhållare Boveng
vid Skälby, inspektor Unge på Tibble och Ekberg på Stäket samt tolvman Jan Jansson i Frölunda .Den 12
september 1834 A Wijkman (Wijkander ?)
Krögare och gästgiveriordningen av den 29 augusti 1664 gällde 13 december 1718 enligt Ulrika
Eleonoras brev av detta datum till landshövding Per Ribbing. Marche route vid Karl XII:s likfärd: Den 21
januari 1719 till Ekholmssund. Den 22 låg man stilla. Den 23 till Tibble(?). Den 24 till Karlberg. Det
erfordrades 88 hästar, 8 vagnar en släde. 30 vagnar. Inga detaljer finns i Ulrika Eleonoras brev.
Småprotokoll 1703-1712.
1703-02-09 anhöll tolvman Jakob Staffansson i Tuna å sina barns, Staffan och Margareta, vägnar om
inteckning på de 4 öres jord som de ärft efter sin salig moder, hustru Kajsa Ersdotter i Skälsta
skattaugments hemman. Hon hade ärvt efter sin fader, Erik Bengtsson. Inspektor Litz påminde att
hemmanet Skälsta stod i stor skuld till rusthållaren för resterande utlagor. Skulden är så stor att hela
hemmanet bör häfta. Inteckningen beviljades med villkor att en riktig likvidation av kronobetjänter
underskriven skall uppvisas nästa ting.
S d uppvisade kyrkoherde Olof Örn i Ryd och Näs en skrift av den 1 juni 1699. Där stod att hans salig
måg kaplan Petrus Lund efter sin salig hustru Catharina Olofsdotter, som lämnat efter sig två pupiller,
Olaus och Maria Hedman, såsom arvingar till all hennes kvarlåtenskap avyttrat bemälte sina styvbarn,
som morfar Olof Örn, som sörjer för barnen, har givit dem 200 daler var och lovar att årligen giva dem
100 daler till dess arvet är betalt.
1706-05-21 intecknade kamrer Engelbrekt Rebens här i häradet befintlig egendom till grevinnan Fru
Christina Stenbocks trygg- och säkerhet för innestående arrendeskilling á 300 daler kopparmynt.
Arrendekontraktet gällde Lennartsnäs och var av den 4 november 1703. Befallningsman Petter Stening
protesterade, då all kamrerens egendom är tagen i beslag med förbehåll av Konungens och vars och ens
bättre rätt.
1706-02-12 blev 1 1/8 dels öresland i Berga hemman i Näs socken, vilket häradsdomaren Hans
Staffansson sig av tolvmannen avlidne Olof Ericksson tillhandlat, för 54 daler kopparmynt efter
köpebrevets lydelse. Där Hans Staffansson intecknad och till fasta uppbjudit första gången.
1711-02-20 är hälftenbrukarnas Olof Pehrssons och Jan Larssons i Frölunda här i häradet befintliga
egendom till så mycket som deras skuld på 90 daler häftar till bokhållare Anders Höök. Bokhållare Hööks
säkerhet är intecknad i häradsprotokollet.
93