Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Utdrag ur domböcker 1759-1760- talet<br />
1759-01-26 ur domboken vid vintertinget. Nämnden bestod av 8 personer.<br />
Nämndeman Johan Andersson i Näs Kyrkby begärde avsked på grund av ålderdom och avtagande krafter.<br />
Fick avsked med lovord att han sig väl och skickligen förhållit. Länsman föreslog bonden Karl Andersson<br />
i Tuna, Näs socken, som blev vald och avlade domareden.<br />
1758 Svea Hovrätts angående fjärdingsman Johan Johansson och bonden Lars Johansson i Asker, som<br />
släppt en fånge lös.<br />
1756-12-21<br />
Landshövdingens brev till Kongl Maj:t den 21 december 1756 angående förbudet att bränna brännvin och<br />
vad man skulle göra med pannorna.<br />
1755-07-30 skrivelse till Kungl Maj:t att bl a <strong>Bro</strong> härad, Ryd och Näs socknar gått med på ett gemensamt<br />
spannmålsmagasin.<br />
1760 uppträder ordet landsfiskal för första gången i <strong>Bro</strong> härads Dombok den 23 juni 1760. Han hette Pehr<br />
Frizel (Grizell?). Samma år ägdes Örnäs Säteri av hovrättsrådet Johan Gabriel Bergenstråhle.<br />
1600-talet korta notiser ur tingsprotokollen.<br />
Instämda inställde sig inte till tinget. Olof Eriksson och Kerstin Olofsdotter i Berga vill köpa Erik<br />
Bengtsson i Tuna ur hans hemman i Berga om 2 öres 2 penningland jord. Erik svarade att han inte ville<br />
sälja, utan hans barn skulle behålla. Rätten fann skäligt att Erik Bengtsson i Tuna skulle begära 50 daler<br />
kopparmynt för varje öresland och som vängåva 20 daler. Hur det går framgår inte.<br />
De försökte med allehanda knep och ränker komma varandra till livs, när det gällde ägor och att stänga<br />
varandra från ägorna.<br />
Stöld och annat otyg ökar mot slutet av 1600-talet.<br />
Dråp i hastigt mod vid ordväxling förekom då och då, men ledde ofta till förlikning.<br />
Herr David begärde att sockenborna skulle ge sitt vittnesbörd så att han kunde söka hjälp hos överheten.<br />
De vittnade villigt därom. Vid detta tillfälle var Herr David en åldrig och sjuklig präst som inte kan klara<br />
sig om han inte blir undsatt av överheten.<br />
Silverskedar föreföll att nästan vara betalningsmedel på 1600-talet.<br />
Det var också vanligt med snatteri eller tjuveri. En piga hade stulit diverse klädespersedlar från sin<br />
husbonde och sålt i Stockholm. Kunde hon inte skaffa tillbaka tjuvgodset fick hon plikta med kroppen d v<br />
s slita ris.<br />
1649 hade Anders Rasmusson i Sylta blivit slagen av Per Olofsson i Skälby. Ett blåmärke kostade 3 mark.<br />
Man lånade av varandra och hade sedan svårt att komma överens om vad som skulle betalas tillbaka.<br />
Problem kunde också uppstå, när man inte var överens om städjan. Arvstvister var mycket vanliga. Det<br />
vanligaste brottet tycks dock ha varit lägersmålen, som förekommer på nästan vartenda ting. När man<br />
spred rykten om varandra eller kom i ordbyte skyndade man till tinget för att klaga. Många glömde då att<br />
man måste ha vittnen.<br />
1647 fick Lennart Torstensson attest på att få bygga en sätesgård av Hamra, Kölsvik och Tuna.<br />
Utdrag ur Peringskölds och Hadorphs anteckningar från <strong>Bro</strong> Härad.<br />
1359 Mattias Curotus i <strong>Bro</strong> och Sueno Diäkne emottager en kista med K Magni saker uti, givande där på<br />
sin revers.<br />
Steket. Förbemälte Almarestek har ifrån långliga tider varit ett namnkunnigt gods, på vilket de Catholiske<br />
Erchiebiskoparna låtit uppbygga sig ett slott.<br />
90