Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

I samma flygel där kyrkan låg fanns också den stora fyrkantiga salen. Kungen fick idén att göra taket av
koppar, som förgylldes och försilvrades. Arbetet påbörjades 1586 av Vilhelm Boy, som troligen gjort
skisserna efter konungens anvisningar. Han anlitade samma kopparslagare som gjort kungens badkar.
1587 är arbetet inte klart och koppartillverkarna och guldsmederna i Uppsala uppmanas att fortsätta
arbetet under Philippe Kern, som nu var styresman för Uppsala slott. Arbetet skred långsamt fram. Taket
blev mycket dyrt. Bara kostnaderna för förgyllningen av takfrisen kostade kunden värdet av 100
skeppspund (17000 kg) koppar den 11 juni 1588. Detta räckte inte och den 6 juni 1589 skickade han 30
ungerska guldfloriner med vilka den stora takknappen skulle förgyllas. Den 20 april 1588 fick Vilhelm
Boy ett brev från kungen, där han uppmanades att hitta ett sätt att pryda lansarna och kartuscherna mellan
taket och fönstren. Dessutom ville kungen ha en steneldstad i fint arbetat snitt. Korridoren mellan kyrkan
och stora salen var målad i grönt, Nu ville kungen att mäster Vilhelm skulle dekorera den. Intill den stora
salen låg en mindre och där beordrare kunden Vilhelm att sätta upp en stjärna med åtta spetsar i taket.
Han ville också ha dekorationer i hörnen av taket.
Under de sista åren av Vilhelms liv gjorde han skisser till förgyllda taklister i matsalen. Fälten mellan
listerna målades i grönt och över fönstren sattes vapensköldar och andra ornament. Han klädde också
väggen i sommarsalen med kvadersten liksom de två tornen som krönte östra portalen. Över porten satte
han en vapensköld, huggen i sten, innehållande de kungliga vapnen, stödda av lejon, 7 fot höga.
Utförandet av vapensköldarna anförtroddes Arent Palardin. Spirorna på tornet Tre Kronor höjdes, den ena
med 20 fot och den andra med 30 fot.
Byggnadsarbetet synes helt upptagit tiden för den till tämligen framskriden ålder komna arkitekten.
Kungen hade hela tiden nya projekt för sin favoritarkitekt. Vilhelm Boys arbetsbörda genom
ombyggnaden av Stockholms slott var betydande. Till det gamla franciskanerklostrets kyrka i Stockholm,
som genomgått en fullständig ombyggnad åren 1568-1576, beordrade kungen 1581 borgmästaren att där
låta bygga en hög och vacker spira. Ritningen behagade inte kungen. Den 24 mars 1584 skrev han till
Vilhelm Boy och beordrade honom att göra ändringar. Utförandet av Vilhelm Boys förslag blev fördröjt
till 1589. Genom en skrivelse den 6 januari detta år tillsades borgmästare Olof Gregersson att låta bygga
tornspiran efter Boys förslag och klä den med koppar. Tornspiran var enkel, smal och 291½ fot höjd. Den
förstördes 1835 av ett blixtnedslag.
I det inre av Stockholm grundade Johan 2 kyrkor. Den ena tillägnad S:t Henrik, biskop och apostel i
Finland och den andra S:te Trinitè (den heliga treenigheten). Av Eric Lassota, som besökte Stockholm i
april 1593 vet vi att den förstnämnda kyrkan köptes och användes av finska samfundet och även av det
tyska. Då hade grunden till den andra bara nått en höjd av 6 fot.
Byggandet av S:t Henrik nämns redan i ett brev 1584 och att Vilhelm Boy leder arbetet. Den 10 januari
1588 beordrar kunden Boy att dekorera den västra gaveln och bygga en tornspira så hög som möjligt utan
att borttaga spiran som redan var ornerad. Boys förslag förkastades av kungen, som ansåg dem vara för
simpla. Kungen föredrog att låta anbringa spiror och annan grannlåt.
Kyrkan S:te Trinité grundades 1589. Vilhelm Boy gjorde ritningarna men arbetet anförtroddes
slottsintendent Anders Larsson. Det kom en hel grupp stenhuggare från Öland för att preparera stenarna.
Vid kungens död var kyrkan långt ifrån färdig och blev det heller aldrig.
S:t Henrik ombyggdes och utvidgades i början av 1600-talet. Karl IX gav den till tyska församlingen, som
ändrade namnet till S:te Gertrud.
På en ö i Mälaren byggdes på 1400-talet ett kloster kallat Svartsjö. Gustaf Vasa gjorde det till kunglig
domän och kungarna Erik och Johan byggde ett slott. Arbetet leddes av samma arkitekter som arbetade på
Stockholms slott. I "Suecia antiqua et hodierna" av greve Dahlberg finns en bild, som visar en stor fyrkant
krönt med en kupol och små torn. Framför slottet var en rund gård omgiven av 2 våningar arkader. Det är
omöjligt att ange vilken del av slottet som Vilhelm Boy deltog i, men 1579 var han sysselsatt med
kupolen och tornet. 1580 korresponderar han med kungen om taktäckningen. 1586 iordningställer han de
kungliga våningarna och ett kapell nära slottet. Två år senare blir omgivningarna ordnade efter en plan
han ritat. Arbetet främst på kapellet fortsatte, men arbetet på Stockholms slott gav honom inte tillräcklig
9