Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

förstörda av blåleran. Det visar ändå att det funnits bebyggelse och boplatser i närheten. Skelettet låg i
stor oordning och många delar saknas. På kraniet och även på andra delar fanns märken efter hugg med
vasst eggverktyg. Intill fanns en pryl gjord av ett kluvet fårben, längden är 10½ cm. Ännu en pryl av
älgben med en väl bearbetad spets. Den är 14,2 cm. En tredje pryl 18,2 cm lång hittades också. Ett
käppliknande föremål i sju större fragment och 2 mindre. Ett mejselformat beslag av brons med holk och
däri sittande trärester, spetsen är 9 mm. En liten syl av brons med träskaft låg också på platsen. Den totala
längden var 6,7 cm. Ett bryne av sandsten av grå färg med plan yta, där även den smala sidan använts till
bryne. Dessutom hittades ett oregelbundet flintstycke av grå flinta, som kan ha varit en knacksten och en
skärva basalt, kanske en skrapa.
Av minnen från äldre tider kan nämnas Nyckelstenen vid Nyckeludden nedanför Torsätra kvarn. Det är
en sten vid stranden av Skarven 1,65 m bred och 2,5 m hög, där är inhugget en pil mellan två nycklar. När
sjörövare förstörde och plundrade Sigtuna 1187 tog de med sig stadsportarna och placerade dem i
Sofiakatedralen i Novgorod. Nyckeln som var av guld tappade de i vattnet utanför Nyckelstenen.
En annan sägen säger att detta är nyckeln till inloppet till Sigtunafjärden och därav namnet. En likadan
sten skall ha funnits mitt emot på Steningelandet, men tagits bort i slutet av 1600-talet eller 1700-talet av
greve Karl Gyllenstierna, när slottet Steninge byggdes. Mellan dessa skall en kedja varit spänd.
Det lär finnas 11 runstenar i socknen, men jag har inte hittat alla. En runsten skulle ha funnits vid Ryds
kyrkas dörr, enligt Hadorph 1684 och enligt Peringsköld i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet.
Båda var riksantikvarier och fornforskare. Stenen är borta nu och handlade om två bröder, som med sin
moder Åse låtit resa stenen till minne av sin far. Intill kyrkogårdsmuren står en sten med texten Igulbjörn,
Kvigulf, alla dess bröder, läto resa stenarna, Sigrids söner. Alla tyder på minst tre bröder och stenarna att
det funnits två stenar på platsen. På den andra har det troligen stått över vem minnesmärket var rest. En
sten fanns i prästgårdskammarens spisgrund och en utanför Granhammars förstudörr.
Strax norr om Mjölnarstugan på vägen förbi Lerberga står en sten vänd mot öster. Området har hetat
Tibble by på Hammarbacken. Denna sten som är omtalad i Karl XI:s rannsakningar år 1680-talet lyder:
Björn och Stenfrid lät resa stenen efter Gisle. Han föll utomlands i Frögers följe. Stenen är från 1000talet.
Ännu en sten finns på Tibble bys område. Den har bara ett kors ristat upptill. Upprestes på 1860talet
efter att ha legat omkull.
Vid Torsätra står två vackra stenar på vardera sidan av vägen västerut från gården. Den ena har texten
Una lät resa denna sten efter sin son Östen, som dog i dopkläder. Gud hjälpe hans själ. På den andra
stenen står: Skule och Folke lät resa denna stenen efter sin broder Husbjörn. Han blev sjuk ute då de togo
gäld på Gotland. Den senare texten har varit föremål för många diskussioner. Troligen var Husbjörn på
Gotland för att ta upp skatt, när han blev sjuk. Detta skulle visa att gotlänningarna var skyldiga att betala
skatt till Sveakonungen, som var antingen Erik Segersäll eller Olof Skötkonung.
Vid Tranbygge har funnits en sten, som är borta. Den är dock avritad och där har stått: Sigvid lät resa
denna sten efter Bruse sin fader, Gud hjälpe hans ande.
På avtagsvägen till Tång från landsvägen vid Hattkullabacken fanns en sten. Enligt Geologiska kartbladet
”Fånö” fanns runstenen på gårdstomten till Garpeboda år 1863. Man vet inte klart var den stått, men
restes på nuvarande plats 1945. Texten är ofullständig men talar om någon som lät resa stenen efter sin
fader Bose och sin broder, Gud hjälpe. Brodern föll i England. De många runstenarna talar för att Ryd
socken varit bebodd länge.
Anteckningar om handlingar i kammarkollegium rörande fastigheter i Stockholms-Näs församling
1727-1856.
Två blad med frågor om allmänna begrepp, kartor och var man skall söka upplysningar om olika
protokoll och akter.
89