03.05.2013 Views

Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Likväl som jag i anseende till vederlagsdefekten, står i osäkerhet om, en egendom, som jag efter ett rent<br />

köp innehar, ty nödsakas jag jämte en hörsam begäran, det herr Baron och Presidenten och Kungl<br />

Kammarkollegiet denna sak till ett skyndsamt slut avhjälpa täckes även härjämte några få påminnelser<br />

lämna, uppå Baron Ulfsparres ingivna förklaring. I synnerhet som han därutinnan vill föregiva, som<br />

skulle Kammarrådet Silvercrantz och Baron Konrad Posse ha konjunctim övertalt Herr Baronens Fru<br />

Moder Moder till detta byte på det Kammarrådet således skulle komma till sin fordran, som han såväl<br />

efter fordom Riksrådet Salig Gustaf Posses obligation som efter sluten räkning, hos före Hovmästarinnan<br />

ägt bestigande tillsammans till 8557 daler 7% kopparmynt, till vilken summas betalning Kammarrådet<br />

ingen rätt skolat ha medan Salig Riksrådets stärbhus varit nödtvungen att cedera bonis. Sedan Fru<br />

Hovmästarinnan Berendes genom bytesprojekt och sin egenhändiga revers av den 13 december 1683<br />

uppgivit till Kungl Maj:t och kronan i vederlag frälsehemmanen Hässle, en utjord ibm Ubby, Hållberga<br />

och Viggeby i Uppland, och däremot fått immission och possession uti reducerade hemmanen Lerberga<br />

och Svedjesta med flera, så kan jag icke se, hur Kungl Kammarkollegium kan hålla sig till något annat än<br />

en så klar revers, intet anseende havandes varken på vad emellan Fru Hovmästarinnan och Kammarrådet<br />

Silvercrantz samt Baron Konrad Posse enskilt varit anhängigt. Icke heller huru och på vad sätt Fru<br />

Hovmästarinnan disponerat de av Kungl Maj:t och kronan igenom bytet undfångne hemman, emedan Fru<br />

Hovmästarinnan sig och dess arvingar uti reversen så kraftigt förbundit, att vara Kungl Maj:t och kronan<br />

ansvarige för det uppgivna vederlaget, i följe varav, de, sedan vederlaget Kungl Maj:t och kronan utur<br />

händerna gått, är skyldiga prestera prestanda, ty ehuru Kammarrådet Silvercrantz fordran antingen härrört<br />

av ovannämnda obligation eller sluten räkning så har likväl Fru Hovmästarinnan uti sitt honom uppgivne<br />

köpebrev, av den 20 mars 1684, emot samma fordran, utan anseende till Cessionen bonorum realiter<br />

försålt Lerberga och Svedjesta som hon således som förmält är, åter förut igenom byte kommit i<br />

possession av.<br />

Lerberga.<br />

Den tidigaste uppgiften om Lerberga torde härstamma från 1440. Namnet skymtar i samband med ett<br />

lagmansting i Sigtuna med en jordtvist med allmogen från <strong>Bro</strong> härad. Bland fastarna nämns Jöns i<br />

Lerberga. Fastar var gode män som var närvarande vid köp, skifte, förpantning och vissa juridiska<br />

handlingar. De utfärdade tillsammans med domaren fastebrev, en föregångare till våra dagars lagfart.<br />

Lerberga var ½ sätting skattehemman om 13 öresland jord och som åbo eller ägare nämns Mickill i<br />

Lerberga i skatteboken 1535. Hans namn finns t o m 1549 och efterföljs av Olof i Lerberga år 1550. Han<br />

finns med till 1555, sedan saknas uppgift till 1567. Då dyker Olof i Lerberga upp 1567 och 1578. 1599<br />

års förteckning över kyrkotionden heter skattebonden Hans i Lerberga.<br />

I Almquists ”Frälsegodsen” nämnes, att Lerberga och Svedjestas räntor den 1/8 1614 donerades till<br />

ryttmästaren för fogderyttarna i Uppland, Hans Nilsson Ikornsköld (d 1622) till Lerberga (och Dalby i<br />

Hagunda härad).<br />

Hans Nilssons arvingar ägde gårdarna i början av 1640-talet, men sedan denna ätt dött ut med Hans<br />

Nilssons sonson Lennart Ikornsköld (d 1644) återgick förläningen enligt Almquist till kronan.<br />

Den 6 februari 1645 övergick säteriet till Friherre Knut Posse av Hedensund på Norrköpings besluts<br />

villkor, vilket innebar, att förläningen icke gällde för evärdelig tid, utan vid regentbyte skulle läntagarna<br />

söka stadsfästelse på räntan av den nya regenten. Vidare fick innehavaren icke sälja eller förpanta den<br />

utan att först ha hembjudit den till regenten. Dessutom fanns det andra bestämmelser t ex beträffande<br />

arvsordningen.<br />

I juni 1646 fick Knut Posse villkoren förbättrade till allodialrätt. Han hade troligen kommit överens om<br />

rätten till jorden med förra ägaren Anna Lennartsson Bååt, som efter Elgenstiernas utsago levde. I <strong>Bro</strong><br />

härads domboksprotokoll av den 28 juni 1647 får Knut Posse av Hedensund fasta på Svedjesta och<br />

Lerberga, som han köpt av hustru Elisabet Ingelsdotter Ekorn. Hon dog 1646 och var dotter till Anna Bååt<br />

i hennes första gifte.<br />

Hans Nilsson Ikorn hade förläningsbrev på Tranbygge 1615. Den 29 juli 1619 blev han överstelöjtnant,<br />

men kallades överste. Hans son Ingel Hansson var gift med Anna Bååt. Han dog under de första åren av<br />

83

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!