Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Likväl som jag i anseende till vederlagsdefekten, står i osäkerhet om, en egendom, som jag efter ett rent
köp innehar, ty nödsakas jag jämte en hörsam begäran, det herr Baron och Presidenten och Kungl
Kammarkollegiet denna sak till ett skyndsamt slut avhjälpa täckes även härjämte några få påminnelser
lämna, uppå Baron Ulfsparres ingivna förklaring. I synnerhet som han därutinnan vill föregiva, som
skulle Kammarrådet Silvercrantz och Baron Konrad Posse ha konjunctim övertalt Herr Baronens Fru
Moder Moder till detta byte på det Kammarrådet således skulle komma till sin fordran, som han såväl
efter fordom Riksrådet Salig Gustaf Posses obligation som efter sluten räkning, hos före Hovmästarinnan
ägt bestigande tillsammans till 8557 daler 7% kopparmynt, till vilken summas betalning Kammarrådet
ingen rätt skolat ha medan Salig Riksrådets stärbhus varit nödtvungen att cedera bonis. Sedan Fru
Hovmästarinnan Berendes genom bytesprojekt och sin egenhändiga revers av den 13 december 1683
uppgivit till Kungl Maj:t och kronan i vederlag frälsehemmanen Hässle, en utjord ibm Ubby, Hållberga
och Viggeby i Uppland, och däremot fått immission och possession uti reducerade hemmanen Lerberga
och Svedjesta med flera, så kan jag icke se, hur Kungl Kammarkollegium kan hålla sig till något annat än
en så klar revers, intet anseende havandes varken på vad emellan Fru Hovmästarinnan och Kammarrådet
Silvercrantz samt Baron Konrad Posse enskilt varit anhängigt. Icke heller huru och på vad sätt Fru
Hovmästarinnan disponerat de av Kungl Maj:t och kronan igenom bytet undfångne hemman, emedan Fru
Hovmästarinnan sig och dess arvingar uti reversen så kraftigt förbundit, att vara Kungl Maj:t och kronan
ansvarige för det uppgivna vederlaget, i följe varav, de, sedan vederlaget Kungl Maj:t och kronan utur
händerna gått, är skyldiga prestera prestanda, ty ehuru Kammarrådet Silvercrantz fordran antingen härrört
av ovannämnda obligation eller sluten räkning så har likväl Fru Hovmästarinnan uti sitt honom uppgivne
köpebrev, av den 20 mars 1684, emot samma fordran, utan anseende till Cessionen bonorum realiter
försålt Lerberga och Svedjesta som hon således som förmält är, åter förut igenom byte kommit i
possession av.
Lerberga.
Den tidigaste uppgiften om Lerberga torde härstamma från 1440. Namnet skymtar i samband med ett
lagmansting i Sigtuna med en jordtvist med allmogen från Bro härad. Bland fastarna nämns Jöns i
Lerberga. Fastar var gode män som var närvarande vid köp, skifte, förpantning och vissa juridiska
handlingar. De utfärdade tillsammans med domaren fastebrev, en föregångare till våra dagars lagfart.
Lerberga var ½ sätting skattehemman om 13 öresland jord och som åbo eller ägare nämns Mickill i
Lerberga i skatteboken 1535. Hans namn finns t o m 1549 och efterföljs av Olof i Lerberga år 1550. Han
finns med till 1555, sedan saknas uppgift till 1567. Då dyker Olof i Lerberga upp 1567 och 1578. 1599
års förteckning över kyrkotionden heter skattebonden Hans i Lerberga.
I Almquists ”Frälsegodsen” nämnes, att Lerberga och Svedjestas räntor den 1/8 1614 donerades till
ryttmästaren för fogderyttarna i Uppland, Hans Nilsson Ikornsköld (d 1622) till Lerberga (och Dalby i
Hagunda härad).
Hans Nilssons arvingar ägde gårdarna i början av 1640-talet, men sedan denna ätt dött ut med Hans
Nilssons sonson Lennart Ikornsköld (d 1644) återgick förläningen enligt Almquist till kronan.
Den 6 februari 1645 övergick säteriet till Friherre Knut Posse av Hedensund på Norrköpings besluts
villkor, vilket innebar, att förläningen icke gällde för evärdelig tid, utan vid regentbyte skulle läntagarna
söka stadsfästelse på räntan av den nya regenten. Vidare fick innehavaren icke sälja eller förpanta den
utan att först ha hembjudit den till regenten. Dessutom fanns det andra bestämmelser t ex beträffande
arvsordningen.
I juni 1646 fick Knut Posse villkoren förbättrade till allodialrätt. Han hade troligen kommit överens om
rätten till jorden med förra ägaren Anna Lennartsson Bååt, som efter Elgenstiernas utsago levde. I Bro
härads domboksprotokoll av den 28 juni 1647 får Knut Posse av Hedensund fasta på Svedjesta och
Lerberga, som han köpt av hustru Elisabet Ingelsdotter Ekorn. Hon dog 1646 och var dotter till Anna Bååt
i hennes första gifte.
Hans Nilsson Ikorn hade förläningsbrev på Tranbygge 1615. Den 29 juli 1619 blev han överstelöjtnant,
men kallades överste. Hans son Ingel Hansson var gift med Anna Bååt. Han dog under de första åren av
83