Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Avskrift av ett brev.
Högvälborne, Herr Baron, Överkammarherre, Generalmajor och Landshövding. Höggunstige Herre.
För höggunstig kommunikation genom skrivelse daterad Nyköpings slott den 3 augusti förlidet år av
Högvärdige Kungl Kammarkollegii brev och gjord observation över tvenne med Kungl Maj:t och Kronan
i underdånighet ingångne byten, som framlidne Kungl Hovmästarinnan Högvälborna fru Märta Berendes,
min Salig Fru Moders Moder, åren 1682 och 1683 skola henne allernådigast blivit beviljade uppå
åtskilliga hemman och lägenheter både i Upp- och Södermanland, hembäres såväl ödmjuk tacksägelse
som ock för höggunstig sedermera lämnad dilation att med förklaring få inkomma.
Nu skulle väl denna mångåriga gamla bytessaken, som är mer än för 46 år sedan begynt har allt härintill
varit mig alldeles obekant, under vilken tid, Kontoret med de skrifter och dokumenter, man till
upplysning bort haft är tvenne gånger under salig kamrer Wattmans tid avbrunnit, som uti Höglovliga
Kungl Hovrätten vid min Salig Moder Faders Riksrådet Högvälborne Herr Gustaf Posses cessionsakt är
bevisat, varandes jämväl alla de mina kära anhöriga, som om allt detta ägt någon kunskap, genom döden
avgångne och nu allrasist kamrer Norberg, som fullkomligen haft kunskap om dessa sakers sammanhang,
men för sin långsamma sjukdoms skull, jag icke kunnat erhålla den utlovade upplysningen, som
mestadels härflyta skall ifrån Kungl Reduktionskommissionen.
Så att för den skull icke heller detta för någon så fullkomlig förklaring kan anses, som den borde vara att
nu insinueras. Icke dess mindre, bör jag ej underlåta i all ödmjukhet vid handen giva, vad jag genom
åtskilliga mödosamt förskaffade efterrättelser och muntliga berättelser inhämta kunnat. Såsom följer:
Skulle det väl så synas, som hade min Salig Fru Moder Hovmästarinnan Högvälborna Fru Märta
Berendes genom att hennes utgivet köpebrev Anno 1684, den 20 mars, försålt till framlidne Kammarrådet
Välborna Herr Johan Silvercrantz, Lerberga sätesgård med Svedjesta 1½ hemman samt ½ frälsehemman
Tång i Uppland, Bro härad och Ryd socken, emot en köpeskilling av 8557 daler kopparmynt, och däremot
genom eget bedrivande förskaffa till vederlag, Hässle 1½, Hållberga ¼ och Viggeby ¼ hemman m fl i
Hagunda härad och Dalby socken, vilka två senare hemman Hållberga och Viggeby, som voro till
vederlag projekterade, alls inte varit min Moder tillhöriga utan hennes kusin Herr Baron och
Landshövdingen Axel Lejonhufwud, dem han också åter bekommit, likmätigt Kungl
Reduktionskommissionens brev, men genom en resolution besynnerligen av den 1 februari 1706 befunnit
dem böra uteslutas ur detta projekterade byte och Hässle hemman ½ varit av styvsonen Baron Leonard
Posse pantsatt tillika med åtskilliga andra hemman, under en obligation av den 20 augusti 1677 till
häradshövding Gudmund Krok emot ett undfånget lån av 12.000 daler kopparmynt och således långt förr
än detta bytet är upptänkt eller fingerat lagståndet, varigenom också Wallströms köpeskilling är till en del
nyligen vorden sekvestrerad och jag med de Krokska arvingarna invecklad i en svår och vidlyftig process.
Vad åter de begärde hemmanen Lerberga och Svedjesta angår, så hava de varit ifrån min Moder Fader,
fordom Riksrådet och Presidenten Gustaf Posse, såsom en pur donation under Norrköpings besluts
villkor, med 1683 års ränta indragne, men hurulunda framledes Kammarråder Silvercrantz och
Kammarherren Salig Leonard Posse hava konjunktion övertalat min Salig Fru Moder, som var änka och
inget begrepp hade om sådana saker, genom blott föreställning därmedelst att bägge de fått betjäna sig av
hennes namn, då skulle dess stärbhus konserveras kunna, till barnens gagn och nytta, dock alldenstund
bemälte stärbhus redan häftade för stora och ansenliga kronogravationer och skuldposter, som
oumgängligen betalas skulle och Kammarrådet Silvercrantz intet kunde påfinna någon utväg, som en
privat fordran, den han ägde efter fordom Kungl Rådet och Presidenten Gustaf Posses obligation av den 1
augusti 1684, vilken fordran kammarrådet intet såg sig direkte då mera få, eftersom Salig Riksrådets och
Presidentens Stärbhus varit nödtvungna att cedera bonis och således all egendom avträtt, än uppå ett
sådant eftertänkligt sätt.
För den skull är ett sådant besynnerligt bytesprojekt upprättat men aldrig gått eller kunnat gå för sig,
mindre sammanblandas med Södermanlands bytet, som är ett annat byte och ingen gemenskap haft eller
hava kan med Upplands bytet, vilket kan utförligen läsas av Kungl Maj:ts nådiga avgångne brev till dess
Kammarkollegium av den 20 juni 1683 och Kungl Kammarkollegiums där på följde immissions brev av
den 1 december 1683 till Salig Landshövdingen Falkenberg, utan tvärt om, har kronobefallningsman vid
berörde köpebrevs intecknande vid häradstinget den 22 maj 1685 protesterat emot det första uppbudet:
80