Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Peter Carling 1668. Till sist måste han förpanta även Granhammars huvudgård, där han dock bodde kvar
någon tid. Sedan begav han sig utomlands och dog där 1672. I Dresden upprättade han ett testamente till
förmån för sin syster. Panträtten innehades av Gustaf Soop, som 1674 fick fastebrev på hela egendomen,
sedan han inlöst Carlings pant och betalt Rosencrantz arvingar.
Egendomen beskrevs på Soops tid som välbyggd. Ännu 1681 innehades gården av sterbhuset, men ärvdes
av sonen Mattias Soop, som överlät jordbruket åt bönder. Han pantsatte gården i banken 1684 och då
panten inte inlöstes i tid såldes godset på auktion. Det inropades av Soops svåger, fältmarskalken greve
Axel Wachtmeister (d 1699) vars änka Anna Maria Soop (d 1735) gifte om sig med Carl Gyllenstierna (d
1723).
Granhammar ärvdes av Wachtmeisters dotter, Eleonora Margareta, som 1713 gifte sig med Hans von
Fersen d 1736). Genom deras dotter övergick det till överståthållare friherre J A von Lantingshausen.
Genom arv vidare 1856 till friherre Erik Rålamb.
Slottet av sten i tre våningar med nedre våningen från mitten av 1400-talet; de två övre påbyggdes på
1700-talet.
Lerberga och Svedjesta.
Hans Nilsson Ikorn hade Lerberga och Svedjesta i början av 1600-talet. Gården beboddes av bonden
Simon, men betecknades som ödehemman.
1609 brukades egendomarna av Augustin de Bois, som var fogde på Venngarn 1600-1630.
Ikorn hade genom donation fått både Lerbergas och Svedjestas räntor, vilket finns Kungligt Brev på från
1614. Arvingarna hade gården till början av 1640-talet. Då dog släkten ut i och med sonsonen Lennart
Ikornsköld (d1644) och egendomen gick tillbaka till kronan. Den bortskänktes 1645 till friherre Knut
Posse enligt Norrköpings besluts villkor. Redan året därpå fick han allodialrätt. Vid Bro härads
sommarting 1647 fick Posse lagfart på hemmanen. Troligen fanns också en överenskommelse om jorden
med hustrun Elisabet Ingelsdotter. Friherre Knut Posse dog 1664 och ärvdes av sonen Gustaf Posse (d
1676). På hans tid ansågs säteriet försvarligt byggt. Stärbhuset utarrenderade gården och inventarierna till
assessorn Johan Hylten (f 1645). Han adlades Silvercrantz 1682. Hans förfäder härstammade från Hylta i
Småland. 1705 blev han kammarråd i kammarrevisionen och dog 1717 och slöt därmed sin adliga ätt.
Han är begravd i Klara kyrka. Under hans tid var Svedjesta avhyst och inlagt under Lerberga. Även Tång
hade rönt samma öde.
Posses änka, Märta Berendes, hade fått egendomen indragen till kronan. Reduktionen verkställdes aldrig
eftersom man bytte till sig 1½ hemman Lerberga och Svedjesta mot några hemman i sin gamla
hemsocken Dalby i Hagunda härad. Det finns många skriverier om detta byte, som inte tycks ha blivit
klart förrän 1686-1700.
Johan Hylten Silvercrantz var född 26 juni 1645 i Hylta i Småland. Föräldrarna var kyrkoherde Jonae
Hyltenius och Anna Jönsdotter Gahm. 1660 blev han student i Åbo och den 23 december 1669 auskultant
i kommerskollegiet. Den 27 juli 1670 vice fiskal i kammarkollegium. 12 november 1674 advokatfiskal
och 14 februari 1677 tillika e o assessor i kammarrevisionen. 1 mars 1682 blev han adlad och 14
september 1685 ledamot av likvidationskommissionen. 15 september samma år ordinarie assessor i
kammarrevisionen. 14 april 1690 direktor där och 6 april 1705 kammarråd. Han dog i Stockholm 1
februari 1717 och begravdes i Klara kyrka. Hans hustru var Maria Hammarin, dotter till kyrkoherde
Samuel Benedicit Hammarinus och Maria Katarina Karckman.
I jordeboken 1685 står Svedjesta 1 mantal skatte, och Lerberga ½ mantal skatte, Märta Berendes tillbytt
sig och innehar till sätesgård. Enligt brev den 23 oktober 1729 sålde hon den 20 mars 1684 till
kammarrådet Johan Silvercrantz Lerberga gård med Svedjesta, 1½ mantal och ½ frälsehemman Tång i V
Ryds socken mot en köpeskilling av 8557 daler kopparmynt.
I vederlag gav hon Hässla ½, Hållberga ¼ och Viggeby ¼ hemman m fl i Dalby socken, Hagunda härad.
79