Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Huvudbyggnaden är av sten, uppförd 1843, moderniserad 1937.
Thorsätra i V Ryds socken byttes från kronan 1623 av Gabriel Bengtsson Oxenstierna (d 1656). Han
bytte i sin tur bort hemmanen 1624 mot Norsa i Norrsunda socken till Erik Alfsson Ikorn (d 1627). Hans
änka, Ingeborg Tott (död efter 1661) hade Thorsätra mot säterifrihet åtminstone från 1636. Dit hörde
också Tranbygge och Fiskeby. Efter hennes död delades godset och de underlydande gårdarna såldes av
olika stärbhusmedlemmar.
Själva säteriet tillföll Erik Ikorns dotterdotter Ebba Christina de la Chapelle, som i sitt första äktenskap
var gift med Carl Skunk (d 1680). Han nödgades 1677 pantsätta egendomen till Axel Lillie. Familjen
bodde kvar och drev egendomen med egen avel, även sedan Skunk rymt ur riket. Ebba gifte om sig med
Christoffer Adolf Grubbe (d 1741), som sålde Thorsätra 1698 till Per Kalling (d 1705).
Reduktionsmyndigheterna hade varit intresserade av egendomen, varvid en konflikt uppstod, som fick en
märklig upplösning. Kalling var assessor både i Svea hovrätt och reduktionsdeputationen, varför man
måste tro att han hade ett visst inflytande. Deputerade avstod sin tidigare ståndpunkt och förklarade att
Thorsätra skulle anses vara frälsegods och förbehållas Kalling och hans arvingar som deras ograverade
egendom fritt för reduktion.
Efter Kallings död 1705 är Olof Hermelin (d 1712) antecknad som ägare. Hans änka Margareta
Åkerhielm (d 1717) hade i ett tidigare äktenskap en dotter, Maria Magdalena Obrecht (d 1775). Hon hade
adlats Hermelin samtidigt som styvfadern. 1717 gifte hon sig med Carl Olof Iserhielm (d 1748) och dessa
makar ärvde Thorsätra. Under början av 1800-talet övergick egendomen genom gifte till majoren Carl
Reinhold Robsam. Gården har bytt ägare flera gånger. Omkring 1863 tillhörde den överståthållare D G
Bildt. Nuvarande ägare är Ludvig Rolf.
Mangårdsbyggnad av sten, uppförd på 1700-talet. Ombyggd 1940.
Örnäs, frälsesäteri i V Ryd tillhörde 1562 Svante Stures landbogods. Hemmanet ärvdes av hans måg
Hogenskild Bielke (d 1605). Det återgick till kronan, sedan Bielke dömts till döden vid 1605 års riksdag.
Han avrättades för stämplingar mot Carl IX. Hemmanet och flera andra hemman skänktes till Gabriel
Bengtsson Oxenstierna enligt kungligt brev 1612 och 1613. Gården var 1641 bebyggd för ”adelstjänare”.
7 år senare fanns ett säteri, som omfattade 4 frälsehemman i Viby och ¼ frälsehemman Lillboda eller
Lillebo. Ägare var då Johan Gabrielsson Oxenstierna (d 1664) vars änka Christina Soop (d 1677) gifte om
sig med sin frände Gustaf Soop (d 1679). På hans tid omtalas gården som välbyggd och brukades med
egen avel. Han inlade Brunna i säteriet före 1670. Arvingarna sålde till Johan Silvercrantz (d 1717).Detta
påtalades 1701 av reduktionsdeputerade som beslöt att de Oxenstiernska arvingarna var skyldiga att
ersätta kronans förlust av Örnäs med frälsehemman. Det förekom dock inga efterräkningar, då
anmärkningen gjorts först efter kungliga förordningen 1700. Silvercrantz behöll godset till början av
1700-talet. Före 1714 hade det övergått till Carl Gyllenstierna (d 1723). 1849 ägdes egendomen av greve
Lantingshausen och 1864 av överste baron Leijonhuvud.
Huvudbyggnaden är av trä och reveterad. Den uppfördes 1840 i två våningar med vindsvåning.
Thoresta i Låssa socken hette förr Torresta eller Losstorresta. Namnet kommer från den kulle, där
åbyggnaderna ligger, som kallats Thorskulle och lär ha innehållit åtskilliga fornlämningar.
1562 tillhörde Thoresta Johan Åkessons (Natt och Dag) landbogods. Möjligen var ett tredje
frälsehemman samtidigt säteri. Ett sådant fanns här under medeltiden. Genom Johan Åkessons dotters
giftermål med Jöran Nilsson Posse kom dessa gårdar att bland hans andra gods 1599 förverkas till kronan.
1603 fick hans fru gården tillbaka som enskilt arvegods. Deras enda dotter gifte sig med Erik Soop och
äktenskapet blev barnlöst. På 1630-talet låg de tre frälsehemmanen i Thoresta under Johan de la Gardies
Ekholmen, men 1641 hade de övergått i Lennart Torstenssons ägo. Han förvärvade samtidigt tre
prebendehemman i samma by. Törslöstade. Dessa hade ursprungligen donerats av Johan III till Pontus de
la Gardie och sedan i jordeboken omvandlats till frälse och ärvts av Johan de la Gardie.
1635 fick Lennart Torstensson direkt av kronan ett skattehemman som förläning enligt Norrköpings
besluts villkor, och var således ägare till hela byn. 1641 bebyggde han det till säteri. Detta ärvdes av
sonen Anders Torstensson (d 1686), som tio år senare sålde till Johan Gabriel Stenbock, vilken samma år
76