Pärm Sv6 - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

sig så kvarstår nu icke någon byggnad eller byggnadsdel av medeltida ursprung, vilket med all tydlighet
framgick av ingående undersökningar vid den senaste restaureringen 1942.
Den allmänna byggnadsplanen består nu av tvenne parallella längor, i stort sett i nord - sydligt läge på ett
avstånd av c:a 50 meter. Den östra av sten är det nuvarande Corp de logiet; den västra av trä är arbetaroch
inspektorsbostad.
Mellan dessa längors norra del låg tidigare en byggnad orienterad i öst -väst varav grundstenar och en
källare finns kvar, men vilken byggnad måste ha försvunnit redan vid 1600-talets början.
Av urkunderna vet man att Almare-Stäket av Gustaf Vasa indrogs till Kronan samt lades under först
Svartsjö sedan Venngarns jorden.
1582 uppläts Stäkets ladugård till nyttjanderätt på livstid åt den bekanta byggmästaren Welam (Vilhelm,
William) Boy och 1583 befallde Johan III att en byggnad av trä skulle uppföras ”ther uti wij kunna haffue
wårht nattläger ther så behöfues”. Mot bakgrunden härav och med hänsyn till vad som framkommit vid
restaureringen synes en anläggning hava under Welam Boys ledning hava kommit tillstånd som
omfattade ett centralhus av trä på kullen mellan de nuvarande byggnadslängornas norra del (Kungshuset)
En östlig flygel av sten, det nuvarande Corp de logiets mitt parti – med källarvåning och en våning samt
möjligen mansardvåning av trä (Welam Boys bostad), en västlig flygel likaledes den nuvarande
inspektorsbyggnadens mellersta del, (ekonomiflygel för gårdshushållet).
Welam Boy avled 1592 och år 1608 erhöll Generalamiralen Friherre Göran Gyllenstierna af Lundholm
Stäkets ladugård på viss tid senare som rätt frälse enligt Norrköpings beslut 1612. Denna Gyllenstierna
synes knappast hava bott på gården, då hans huvudgård var Fogelvik i Tjust.
Sonen Göran ärvde gården. Löste den till rätt frälse 1642 och lät bebygga den till sätesgård.
Vid denna tid måste centralbyggnaden ha varit borta och Gyllenstierna valde att i stället för att
återuppföra denna tillbygga båda flyglarna norrut samt inreda en mansardvåning å stenflygeln.
Härigenom fick denna det utseende som framgår av Eric Dahlbergs Svecia Antiqua bild.
1683 reducerades gården och utarrenderades till dåvarande landshövdingen i Uppsala Fabian Wrede af
Elinså (?) samt efter honom av en Johan Budrig.
1722 köptes gården såsom skatterusthåll av presidenten greve Magnus Julius de la Gardie.
1796 Sålde de la Gardies änka gården till friherre Adolf Rudbeck som 1799 avyttrar den till landshövding
greve Samuel af Ugglas.
Af Ugglas ombyggde gården i dess helhet varvid Corp de logiet förlängdes söderut, en övre våning
inreddes samt gaveln gavs dess nuvarande portikkaraktär.
Förvaltarflygeln förlängdes i symmetri med Corp de logiet, alla ekonomibyggnader ombyggdes,
trädgården, parken och allén utlades och planterades, jordbruket omlades, ett bränneri och ett tegelbruk
byggdes. Att tegelbruket lades på Biskopsholmens ruin och att en hel del tegel utvanns genom
”plockning” i ruinen uppväckte ingen anstöt.
Ugglas var en synnerligen driftig, framsynt och klok brukare av gården. Hans förhållningsorder för
underlydande och instruktion för inspektoren eller ”fogden” innehöll saker som hava rent modern klang –
så t ex om ogräsets efterhållande.
Ugglas testamenterade Stäket till sin dotter friherrinnan Åkerhielm - Tegners ”Ängelen” – vilken avled
barnlös varefter gården återgick till brodern Pehr Gustaf af Ugglas, vilken 1843 skänkte den till sin dotter
Sofia Charlotta. 1841 gift med greve Carl Magnus Ludvig Björnstjerna, nuvarande ägarens farfar. Denna
avled 1888 då gården ärvdes av greve Gustaf Magnus Oscar Roger Björnstjerna. Under åren 1890-1907
var lantbruket utarrenderat och Corp de logiet bebott blott på sommaren enär greven var upptagen av sin
militära tjänst i Småland och Skåne.
Vid sitt avskedstagande 1907 flyttade Björnstjerna till Stäket varvid en partiell modernisering
genomfördes, bl a anlades vattenledning. 1918 elektrifierades gården,
1942 ärvdes gården av greve Carl Johan Magnus Björnstjerna.
73